Det biter i kinderna.
Och andedräkten genom den uppvirade halsduken isar fast vid läpparna.
Som den gjorde när jag var barn.
Utanför fönstret sitter en nötskrika (tror jag) och mumsar på frusna bär.
Det är vackert.
Det är kallt.
Isande vackra dagar.
Glänsande stjärna sjungs från CD:n.
Och adventsstjärnorna glänser i fönstren.
Julköttbullarna är trillade.
Rödkålen är klar.
De knaperstekta revbensspjällen står i kylen.
Pepparkakor och lussebullar äts i parti och minut.
Ikväll ska julklapparna lackas. Och rimmas - om vi inte pratar bort kvällen istället.
Kylskåpet är rensat en stund från alla scheman och minneslistor och foton och teckningar. Dagens försök till haiku-dikt som kylskåpspoesi är det enda som sitter försynt i ett hörn;
Himmelens blå eld
hör vemod
själens vinterfest
Barnen är hemma.
Det är det bästa.
Just nu gör 2 av 3 julgodis. Leilas Rocky Road är tydligen det hetaste i år.
Snart är det jul.
Friden har redan infunnit sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar