Jag har samlat några av de fina minnesord som skrivit om Ingrid Segerstedt Wiberg.
Själv skrev jag några ord om Ingrid tidigare i veckan. En liberal kvinna med stor integritet och kurage att kämpa för sina åsikter.
På Lars-Erick Forsgrens blogg kan vi läsa Hans Lindblads minnesord som publicerats i Gefle Dagblad: Älskad och beundrad.
Och här är Lars-Ericks egna minnesord.
Birgitta Ohlsson: Ingrid - ilsket ivrig ikon.
Gunnar Andrén
Anita Brodén
Per Altenberg
Pär Gustafsson
Anna-Lena Lodenius
Norah4you´s
HAX
Görans Benedicks
Christian Dahlgren
Visar inlägg med etikett Ingrid Segerstedt Wiberg. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Ingrid Segerstedt Wiberg. Visa alla inlägg
onsdag 26 maj 2010
måndag 24 maj 2010
Ingrid Segerstedt Wiberg - en stark liberal ur tiden
Ingrid Segerstedt Wiberg dog i fredags.
Författare. Debattör. Humanist. Liberal. Folkpartist. Fredskämpe. Sveriges första ledarskribent som var kvinna.
I DN skriver Anders Forsström: "Det finns mycket att säga om Ingrid Segerstedt Wiberg. Ska hon beskrivas med ett enda ord, passar ordet stridbar."
Ingrid Segerstedt Wiberg hade ett starkt engagemang för freds-, flykting- och kvinnofrågor. Hon arbetade rakryggat och målmedvetet hela livet för att motverka rasism och intolerans. 1958-1970 riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna. 1968 - 1973 var hon ordförande i Svenska FN-förbundet. Ledamot av svenska Unicef-kommittén. För att nämna några av otaliga uppdrag.
En föregångare och stark liberal som inspirerat mig. Och som kommer att fortsätta att göra det. Genom sin gärning. För solidaritet. Alltid på de svagas sida. Rakryggad. Orädd.
Andra som bloggat om Ingrid Segerstedt Wiberg: Gunnar Andrén, Anita Brodén, Henrik Alexandersson, Birgitta Ohlsson, Pär Gustafsson, Per Altenberg.
Läs mer: GP, röster om Ingrid i GP, Sydsvenskan, Ingrid Segersteds gymnasium
Författare. Debattör. Humanist. Liberal. Folkpartist. Fredskämpe. Sveriges första ledarskribent som var kvinna.
I DN skriver Anders Forsström: "Det finns mycket att säga om Ingrid Segerstedt Wiberg. Ska hon beskrivas med ett enda ord, passar ordet stridbar."
Ingrid Segerstedt Wiberg hade ett starkt engagemang för freds-, flykting- och kvinnofrågor. Hon arbetade rakryggat och målmedvetet hela livet för att motverka rasism och intolerans. 1958-1970 riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna. 1968 - 1973 var hon ordförande i Svenska FN-förbundet. Ledamot av svenska Unicef-kommittén. För att nämna några av otaliga uppdrag.
En föregångare och stark liberal som inspirerat mig. Och som kommer att fortsätta att göra det. Genom sin gärning. För solidaritet. Alltid på de svagas sida. Rakryggad. Orädd.
Andra som bloggat om Ingrid Segerstedt Wiberg: Gunnar Andrén, Anita Brodén, Henrik Alexandersson, Birgitta Ohlsson, Pär Gustafsson, Per Altenberg.
Läs mer: GP, röster om Ingrid i GP, Sydsvenskan, Ingrid Segersteds gymnasium
torsdag 10 december 2009
Liberalen Lagerlöf
Idag är det hundra år sedan Selma Lagerlöf fick Nobelpriset i litteratur. Många läser och älskar fortfarande hennes böcker. Få känner dock till att att Selma Lagerlöf var folkpartist.
Selma Lagerlöf var på många sätt en föregångare - den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur, den första kvinnan i Svenska Akademien, den första kvinnan som avbildades på en svensk sedel. Hjalmar Gullberg sa i sitt inträdestal när han 1940 efterträdde Selma Lagerlöf i Svenska Akademin att hon var ”drottningen i vår litteratur, den mest berömda av svenska kvinnor i världen sedan Heliga Birgitta".
Selma Lagerlöf blev medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev organiserad liberal livet ut. 1934 var hon en av dem som skrev under uppropet för Folkpartiets bildande. Selma Lagerlöf var också aktiv i kommunalpolitiken.
Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet. Hon hjälpte också den tyska författarinnan Nelly Sachs, senare även hon Nobelpristagare i litteratur, att fly till Sverige 1940.
Selma Lagerlöf var, som många andra liberala kvinnor, tongivande i kampen för kvinnlig rösträtt. Vid demonstrationer bars Selma Lagerlöfs porträtt för att uppmärksamma att en av Sveriges mest beundrade kulturpersonligheter nekades att rösta. Hon höll ett brinnande anförande i rösträttsfrågan på en internationell kongress i Stockholm 1911 och även när rösträttssegern firades 1919.
Den svenska liberalismens historia har en rad modiga, begåvade och banbrytande kvinnor som gjort mycket för jämställdheten. Fredrika Bremer, Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Ingrid Gärde Widemar, Ingrid Segerstedt Wiberg och många fler.
Vid FN:s millennietoppmötet i september 2000 enades världens ledare om att insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de absolut effektivaste medlen för att bekämpa vår tids stora utmaningar i världen som fattigdom, hunger och sjukdomar. Så det finns mycket kvar att göra för dagens liberala kvinnor.
Sverige var det sista landet i Norden som införde rösträtt för kvinnor 1921. Liberalen Lagerlöf bidrog inte bara till vårt kulturarv utan medverkade också aktivt till att Sverige blev en demokrati. Selma Lagerlöf var mycket mer än en sagotant från Värmland och förtjänar en plats i svensk demokratihistoria.
Selma Lagerlöf var på många sätt en föregångare - den första kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur, den första kvinnan i Svenska Akademien, den första kvinnan som avbildades på en svensk sedel. Hjalmar Gullberg sa i sitt inträdestal när han 1940 efterträdde Selma Lagerlöf i Svenska Akademin att hon var ”drottningen i vår litteratur, den mest berömda av svenska kvinnor i världen sedan Heliga Birgitta".
Selma Lagerlöf blev medlem i frisinnade landsföreningen 1916 och förblev organiserad liberal livet ut. 1934 var hon en av dem som skrev under uppropet för Folkpartiets bildande. Selma Lagerlöf var också aktiv i kommunalpolitiken.
Selma Lagerlöf tog avstånd från förföljelsen av judarna i Tyskland på 1930-talet. Hon hjälpte också den tyska författarinnan Nelly Sachs, senare även hon Nobelpristagare i litteratur, att fly till Sverige 1940.
Selma Lagerlöf var, som många andra liberala kvinnor, tongivande i kampen för kvinnlig rösträtt. Vid demonstrationer bars Selma Lagerlöfs porträtt för att uppmärksamma att en av Sveriges mest beundrade kulturpersonligheter nekades att rösta. Hon höll ett brinnande anförande i rösträttsfrågan på en internationell kongress i Stockholm 1911 och även när rösträttssegern firades 1919.
Den svenska liberalismens historia har en rad modiga, begåvade och banbrytande kvinnor som gjort mycket för jämställdheten. Fredrika Bremer, Elin Wägner, Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Ada Nilsson, Honorine Hermelin, Ingrid Gärde Widemar, Ingrid Segerstedt Wiberg och många fler.
Vid FN:s millennietoppmötet i september 2000 enades världens ledare om att insatser för jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av de absolut effektivaste medlen för att bekämpa vår tids stora utmaningar i världen som fattigdom, hunger och sjukdomar. Så det finns mycket kvar att göra för dagens liberala kvinnor.
Sverige var det sista landet i Norden som införde rösträtt för kvinnor 1921. Liberalen Lagerlöf bidrog inte bara till vårt kulturarv utan medverkade också aktivt till att Sverige blev en demokrati. Selma Lagerlöf var mycket mer än en sagotant från Värmland och förtjänar en plats i svensk demokratihistoria.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
