Ulrika Westerlund, ordförande i RFSL, skrev i samband med Stockholm Pride en läsvärd krönika i Tidningen NU.
I den hänvisar Ulrika bland annat till en artikel om att ta bort kravet på tvångssterilisering mm vid könsbyte som Erik Ullenhag (som då var partisekreterare för Folkpartiet), Barbro Westerholm (denna gigant och kämpe när det gäller sexuella rättigheter) och jag skrev i Aftonbladet förra sommaren; här är en länk till den.
Här är några bloggar om den vedervärdiga kvarleva som lagstiftningen om tvångssterilisering är:
Amanda Brihed som har varit otroligt stark och ständigt tagit denna fight har skrivit många, många artiklar och bloggar. Lättast för att hitta allt läsvärt är att googla.
Karin Långström Vinge: A propos Pride och Happy Pride
Jesper Svensson: Riksdagsinitiativ i steriliseringsfrågan?
Maria Jern: Jag skäms!
Torbjörn S Peterson: KD vill ha kvar kravet på sterilisering vid könsbyte
Johanna Julén: Vem har rätten till din kropp?
Röda Berget: Barbro Westerholm (fp) tänker kicka KD-bak
Och så den senaste av mina egna bloggar i denna fråga:
Amanda Brihed om rätten till den egna kroppen
Och här är en länk till Ulrikas krönika, som också finns här nedan i bloggen.
......................................................................................
En berättelse om kärlek
GÄSTKRÖNIKA.
När jag skriver detta är det dagen efter Stockholm Prides invigning. Igår kväll stod jag tillsammans med cirka 10 000 andra personer i Kungsträdgården och lyssnade tårögt på Thomas Beatie, den amerikanska transaktivisten som kanske mest är känd under namnet ”den gravida mannen”.
Thomas berättade sin historia och det blev nästan alldeles tyst. Det var en berättelse som det var omöjligt att inte bli djupt berörd av. Det var en berättelse om kärlek, om en allmänmänsklig längtan efter barn, om frun Nancy som har svår endometrios och inte kan bli gravid. Om hur Thomas därför valde att behålla sina kvinnliga reproduktiva organ när han gjorde de andra könskorrigerande behandlingarna – opererade bort brösten och tog testosteron – eftersom han, som så många andra människor i världen, alltid vetat att han ville bli förälder.
Om hur amerikansk lagstiftning möjliggjort hans och Nancys föräldraskap, eftersom amerikansk lag inte har samma krav som den svenska lagen på att den som vill ändra sitt juridiska kön också ska vara steril. Thomas kunde alltså göra de andra behandlingarna, ändra sitt juridiska kön till man – och ändå få behålla sin livmoder och sina äggstockar. Barnen kom sedan enkelt till genom insemination med donerad sperma.
Framför mig i Kungsträdgården under Thomas tal stod en transtjej med ett plakat. ”En skam för Sverige” stod det längst upp – över en bild på Kristdemokraternas vice partiordförande Maria Larsson, barn- och äldreminister, och den som just nu allra tydligast står för motståndet mot transpersoners möjlighet att skaffa barn. Under Kd:s riksting nyligen var det hon som föredrog partistyrelsens linje och argumenterade emot de tre kristdemokrater som hade motionerat till rikstinget om att partiet skulle ändra sin hållning när det gällde tvångssteriliseringarna och ställa sig på samma sida i frågan som de övriga regeringspartierna och den rödgröna oppositionen.
Hon hade i sina inlägg kunnat välja att endast hänvisa till partistyrelsens motionssvar, där man ansåg att motionen skulle vara ”besvarad” med några vaga formuleringar om att fortsätta bevaka frågan – men ministern valde istället att hårt sätta ner foten och kräva fortsatta steriliseringar. Rikstinget gick sedan på hennes linje. Att texten längst ner på plakatet i Kungsträdgården igår löd ”Maria ’Mengele’ Larsson (Kd) vill tvångssterilisera mig!” är alltså inte så konstigt.
I och med Kd:s rikstingsbeslut är diskussionen med dem i den här frågan ganska avslutad. Från RFSL:s sida har vi tidigare formellt uppvaktat Göran Hägglund, och också träffat en mängd andra partiföreträdare, riksdagsledamöter och andra, för att försöka övertala dem om att ändra sin linje. Tyvärr har vi alltså inte fått gehör för våra argument om att det är orimligt att Sverige 2011 har en lag som ger staten rätt att tvinga en individ att genomgå kirurgiska ingrepp för att få en social rättighet; att få sin könsidentitet juridiskt erkänd.
Nu ligger bollen hos de övriga regeringspartierna och Folkpartiet borde ta täten. Folkpartiet reagerade snabbast av alla partier för en förändring av lagen när Socialstyrelsens utredning, som föreslog detta, kom förra året. Redan dagen efter att utredningen släppts skrev nuvarande hbt-ministern Erik Ullenhag en artikel där han tydligt tog ställning mot tvångssteriliseringar och deklarerade att lagen skulle rivas upp.
Nu är det dags att göra verklighet av det ställningstagandet. Kör över Kd. Visa att transpersoners mänskliga rättighet att slippa påtvingade steriliseringar väger tyngre än regeringsenighet i varje fråga. Lös den här situationen genom ett utskottsinitiativ. Nu. Låt inte tvångssteriliseringslagen fylla 40 nästa år.
Ulrika Westerlund,
förbundsordförande RFSL
Visar inlägg med etikett Folkpartiet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Folkpartiet. Visa alla inlägg
söndag 14 augusti 2011
lördag 2 juli 2011
Beijbom om att bli bäst på liberalism
Karl Beijbom är en god vän.
Stora journalistpriset fick han redan innan han hade fyllt 30.
Numera ägnar han sig mer åt förlagsverksamhet (Beijbom books) än åt journalistik och tidningsredaktörskap, så det gäller att glädjas åt de tillfällen som ges att njuta av hans goda penna. För att inte tala om goda tankar.
I senaste numret av det liberala nyhetsmagasinet NU är Karl inbjuden som gästkrönikör. Han efterlyser Vision Folkpartiet 20.0 - en vision där Folkpartiet bland annat är bäst på frihet, rättvisa, fritt företagande och även är storebrorsamhällets främsta motvikt.
Läs och begrunda.
Här är en länk till krönikan.
Stora journalistpriset fick han redan innan han hade fyllt 30.
Numera ägnar han sig mer åt förlagsverksamhet (Beijbom books) än åt journalistik och tidningsredaktörskap, så det gäller att glädjas åt de tillfällen som ges att njuta av hans goda penna. För att inte tala om goda tankar.
I senaste numret av det liberala nyhetsmagasinet NU är Karl inbjuden som gästkrönikör. Han efterlyser Vision Folkpartiet 20.0 - en vision där Folkpartiet bland annat är bäst på frihet, rättvisa, fritt företagande och även är storebrorsamhällets främsta motvikt.
Läs och begrunda.
Här är en länk till krönikan.
tisdag 14 juni 2011
Gärna driva men inte kasta sten - om Västsahara
Marocko har sedan 1975 ockuperat Västsahara.
Västsaharier fängslas, torteras och "försvinner". Även kvinnor och barn.
De västsahariska flyktinglägren i Tindouf (västra Algeriet) ligger i en steril öken; dåligt med mat och dåligt med vatten. Den humanitära nöden är stor. De västsahariska flyktingarna är helt beroende av bistånd från det internationella samfundet för sin överlevnad.
Ockupationsmakten Marocko drar ekonomisk vinning av Västsaharas naturtillgångar (t ex genom fiskeavtal med EU).
Och begår ständigt brott mot västsahariernas mänskliga rättigheter.
Västsahara är en av de frågor som funnit längst på FN:s bord. Otaliga är de beslut och resolutioner som klubbats för att åstadkomma en förändring för det västsahariska folket. I verkligheten händer tyvärr inte mycket.
Jens Orback, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center, uppmanar i en artikel i dagens DN svenska politiker att bland annat se till att Sverige erkänner Västsahara.
Det gör han rätt i.
Det vore ett välkommet ställningstagande.
Samtidigt som Orback skriver att det inte finns någon anledning att göra partipolitik av frågor som rör Västsahara, så kan han tyvärr inte avhålla sig från att ge folkpartister som Birgitta Ohlsson och Cecilia Malmström ett tjuvnyp. Två politiker som enligt mig har arbetat oerhört målmedvetet och rakryggat för Västsahara under många år.
Orback skriver att Ohlsson och Malmström varit tysta i Västsahara-frågan sedan februari 2006 och att Folkpartiets mycket aktiva ställning saknats under senare år. Detta stämmer dock inte.
Några exempel:
* Krönika av Birgitta Ohlsson i Tidskriften Västsahara - med tydliga ställningstaganden.
* Artikel om att Sverige måste säga nej till ett nytt fiskeavtal med Marocko - bl a undertecknad av Folkpartiets tre EU-parlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström.
* Krav från över 30 nordiska parlamentariker (däribland flera folkpartister) till sina respektive regeringar att förhindra ett förnyande av EU:s fiskeavtal med Marocko om inte de västsahariska vattnen undantas i avtalet.
* Olle Schmidts blogg om att ta upp fiskeavtalet vid besök i Marocko.
* Marit Paulsen fördömer i en artikel fisket i Västsaharas vatten.
* Birgitta Ohlssons uttalanden vid Emmaus Stockholms klädinsamling till Västsaharierna.
* Newsmill-artikel av bl a Fredrik Malm om att lyfta fram människorättsbrotten i Västsahara i ljuset.
* LUF-ordförande Adam Cwejman om Västsahara.
* Anita Brodén skriver i Svenska Dagbladet tillsammans med en rad undertecknare att EU:s olagliga fiske i Västsahara måste upphöra.
* Johan Chytraeus uttalande i samband med European Coordination Conference for solidarity with the Sahrawi People.
* En av mina tidigare bloggar om Framgång för vår Västsahara resolution på ELDR
Som politiskt initierad bör det väl också föresvävat Jens Orback att de folkpartistiska ministrarna varit pådrivande i att Alliansregeringen i vintras röstade nej till ett förnyat fiskeavtal mellan EU och Marocko eftersom avtalet inte exkluderade de västsahariska vattnen.
Lite mer ödmjukhet skulle inte skada, tycker jag.
För vad Orback inte skriver, är att inte heller han själv under sin tid som s-minister fick igenom ett erkännande av Västsahara hos sin egen dåvarande socialdemokratiska regeringen.
Att arbeta politiskt är sannerligen inte att alltid få exakt allt som man vill, inte ens i frågor som man brinner för. Och det vet Jens Orback. Jag är glad att han driver de mycket angelägna frågorna som rör Västsahara. Men att kasta politiska stenar när man sitter i glashus, det tror jag inte är en fruktbar väg för den som verkligen vill åstadkomma resultat.
..................................................................................
För ett par år sedan fick människorättsaktivisten Brahim Dahane, försvarare av mänskliga rättigheter i Västsahara, Per Anger-priset som delas ut av Forum för Levande Historia.
För den som vill veta mer om Västsahara och som privatperson vill engagera sig för Västsahara finns bra information på VästsaharaAktionens hemsida.
Här är en länk till en tidigare Berliner-blogg om Västsahara:
Ett bra regeringsbeslut om Västsahara men dåligt av EU:s fiskeråd
Och här är en länk till en av mina tidigare riksdagsmotioner som handlar om Västsaharas självbestämmande
Västsaharier fängslas, torteras och "försvinner". Även kvinnor och barn.
De västsahariska flyktinglägren i Tindouf (västra Algeriet) ligger i en steril öken; dåligt med mat och dåligt med vatten. Den humanitära nöden är stor. De västsahariska flyktingarna är helt beroende av bistånd från det internationella samfundet för sin överlevnad.
Ockupationsmakten Marocko drar ekonomisk vinning av Västsaharas naturtillgångar (t ex genom fiskeavtal med EU).
Och begår ständigt brott mot västsahariernas mänskliga rättigheter.
Västsahara är en av de frågor som funnit längst på FN:s bord. Otaliga är de beslut och resolutioner som klubbats för att åstadkomma en förändring för det västsahariska folket. I verkligheten händer tyvärr inte mycket.
Jens Orback, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center, uppmanar i en artikel i dagens DN svenska politiker att bland annat se till att Sverige erkänner Västsahara.
Det gör han rätt i.
Det vore ett välkommet ställningstagande.
Samtidigt som Orback skriver att det inte finns någon anledning att göra partipolitik av frågor som rör Västsahara, så kan han tyvärr inte avhålla sig från att ge folkpartister som Birgitta Ohlsson och Cecilia Malmström ett tjuvnyp. Två politiker som enligt mig har arbetat oerhört målmedvetet och rakryggat för Västsahara under många år.
Orback skriver att Ohlsson och Malmström varit tysta i Västsahara-frågan sedan februari 2006 och att Folkpartiets mycket aktiva ställning saknats under senare år. Detta stämmer dock inte.
Några exempel:
* Krönika av Birgitta Ohlsson i Tidskriften Västsahara - med tydliga ställningstaganden.
* Artikel om att Sverige måste säga nej till ett nytt fiskeavtal med Marocko - bl a undertecknad av Folkpartiets tre EU-parlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström.
* Krav från över 30 nordiska parlamentariker (däribland flera folkpartister) till sina respektive regeringar att förhindra ett förnyande av EU:s fiskeavtal med Marocko om inte de västsahariska vattnen undantas i avtalet.
* Olle Schmidts blogg om att ta upp fiskeavtalet vid besök i Marocko.
* Marit Paulsen fördömer i en artikel fisket i Västsaharas vatten.
* Birgitta Ohlssons uttalanden vid Emmaus Stockholms klädinsamling till Västsaharierna.
* Newsmill-artikel av bl a Fredrik Malm om att lyfta fram människorättsbrotten i Västsahara i ljuset.
* LUF-ordförande Adam Cwejman om Västsahara.
* Anita Brodén skriver i Svenska Dagbladet tillsammans med en rad undertecknare att EU:s olagliga fiske i Västsahara måste upphöra.
* Johan Chytraeus uttalande i samband med European Coordination Conference for solidarity with the Sahrawi People.
* En av mina tidigare bloggar om Framgång för vår Västsahara resolution på ELDR
Som politiskt initierad bör det väl också föresvävat Jens Orback att de folkpartistiska ministrarna varit pådrivande i att Alliansregeringen i vintras röstade nej till ett förnyat fiskeavtal mellan EU och Marocko eftersom avtalet inte exkluderade de västsahariska vattnen.
Lite mer ödmjukhet skulle inte skada, tycker jag.
För vad Orback inte skriver, är att inte heller han själv under sin tid som s-minister fick igenom ett erkännande av Västsahara hos sin egen dåvarande socialdemokratiska regeringen.
Att arbeta politiskt är sannerligen inte att alltid få exakt allt som man vill, inte ens i frågor som man brinner för. Och det vet Jens Orback. Jag är glad att han driver de mycket angelägna frågorna som rör Västsahara. Men att kasta politiska stenar när man sitter i glashus, det tror jag inte är en fruktbar väg för den som verkligen vill åstadkomma resultat.
..................................................................................
För ett par år sedan fick människorättsaktivisten Brahim Dahane, försvarare av mänskliga rättigheter i Västsahara, Per Anger-priset som delas ut av Forum för Levande Historia.
För den som vill veta mer om Västsahara och som privatperson vill engagera sig för Västsahara finns bra information på VästsaharaAktionens hemsida.
Här är en länk till en tidigare Berliner-blogg om Västsahara:
Ett bra regeringsbeslut om Västsahara men dåligt av EU:s fiskeråd
Och här är en länk till en av mina tidigare riksdagsmotioner som handlar om Västsaharas självbestämmande
torsdag 19 maj 2011
Påverka EU mot föreningsmomsen - senaste 31 maj
Nu har alla som värnar det ideella föreningslivet möjlighet att göra en insats.
Hjälp till att påverka EU och stoppa den så kallade föreningsmomsen som kan bli förödande för många svenska föreningar.
Översynen av EU:s momsregler är ute på remiss (genom en så kallad grönbok ”Green Paper on the future of VAT – Towards a simpler, more rubust and efficient VAT system”) och det går enkelt att lämna synpunkter via nätet. Alla, föreningar såväl som privatpersoner, kan lämna svar. Ju fler som svarar att EU:s medlemsländer ska få behålla sina momsundantag för ideella föreningar, desto bättre.
Synpunkterna ska lämnas senast 31 maj.
Här är länken till EU-sidan där Du kan lämna Dina synpunkter.
Och här är en länk till Riksidrottsförbundets hemsida där Du kan få tips om hur Du kan svara.
Många engagerade föräldrar, tränare, föreningsansvariga och politiker har
under lång tid engagerat sig för att stoppa att EU:s momsregler ska drabba det ideella föreningslivet med ökade kostnader och ökat krångel. Nu gäller det att göra ytterligare ansträngningar. Hör av dig till EU och berätta vad Du tycker.
Tilläggas kan att jag i grunden verkligen gillar EU och det fredsbyggande genom samarbete som EU står för. Men jag önskar att EU kunde fokusera på områden som är viktiga när det gäller landsöverskridande problem där vi måste kraftsamla tillsammans (t ex människohandel). Och jag önskar att EU kunde hålla sig borta från förslag som de facto försämrar för enskilda människor och det ideella engagemanget.
Här är några länkar till några bloggar och nyhetsinslag om föreningsmomsen och värdet av att inte momsbelägga ideell verksamhet:
Olle Schmidt
Anna Lundberg
Mats Siljebrand och Bo Håkan Stockhaus
EKOT
UNT
Bakgrunden till föreningsmomsen är denna:
EU-kommissionen menar att den svenska momsundantaget för ideella föreningar strider mot EU:s lagstiftning och därför har EU-kommissionen i flera år velat få bort det svenska momsundantaget.
Och i våras beslutade EU-kommissionen att vi i Sverige ska anpassa våra momsregler till EU:s direktiv.
Det innebär till exempel att vi inte längre får undanta de ideella föreningarna från skyldigheten att redovisa moms. Det innebär förvisso att föreningarna kommer att få dra av den ingående momsen på det de köper in till sin verksamhet, men det innebär också en ökad redovisnings- och deklarationsplikt som många små föreningar kan ha svårt att klara av. Det betyder inte att den ideella verksamheten (medlemsavgifter o dyl) momsbeläggs. Vilket i sin tur innebär att momskostnader kopplade till den ideella kärnverksamheten inte heller får dras av, vilket för en idrottsförening kan få den märkliga konsekvensen att man betalar moms för inköp av till exempel idrottsutrustning men man får inte dra av den momsen. Reglerna kommer innebära att föreningarna tvingas redovisa moms på intäkter från till exempel reklam/sponsring, servering, försäljning av kläder, loppmarknader mm mm.
Så här skriver Riksidrottsförbundet på sin hemsida:
För Folkpartiet har det varit en prioriterad fråga att Sverige ska få behålla undantaget när det gäller föreningsmomsen och att villkoren för de ideella föreningarna inte ska försämras. Det var också den linje som jag drev när jag satt i Skatteutskottet i Riksdagen. Där var vi många politiker (från olika partier) som kämpade för att Sveriges föreningar skulle ha fortsatt momsbefrielse. Och det var också det som samtliga Allianspartier förde fram i diskussionerna med finansministern.
I maj förra året bjöd Anders Borg in representanter för idrottsföreningarna och övrig ideell sektor till ett stort möte. Syftet med mötet var att dels diskutera inkomstskattefrågor och dels just EU:s krav kring momsfrågor. Borgs besked under det mötet var att den ideella sektorn ska kompenseras så att villkoren inte försämras, om Sverige på grund av EU-krav måste ändra momsreglerna. En tanke då var att regeringen övervägde att införa en regel som undantar den ideella sektorn från moms om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster understiger en viss nivå. Förslaget krävde dock ett särskilt medgivande från EU. En annan momsfråga som var uppe var att den ideella sektorn inte ska drabbas ekonomiskt om obligatorisk moms införs på lokaler. Antingen skulle uthyrning till ideell verksamhet även i fortsättningen undantas från moms eller så kommer sektorn att kompenseras på annat sätt.
Regeringen ansökte sedan i januari i år om att det svenska momssystemet ska fortsätta att gälla men med en omsättningsgräns på en miljon kronor - dvs att föreningar i Sverige med en omsättning under en miljon kronor även i fortsättningen skulle få slippa redovisa moms. Ett försök till kompromiss. Detta sa EU-kommissionen dessvärre alltså nej till i slutet av mars.
Jag har uppfattat att finansminister Anders Borg var både förvånad och besviken över det negativa beskedet. Sverige brukar ju anpassa sina regler så att de överensstämmer med EU:s besked men i detta fall har Borg uppgett att Sverige ska bestrida detta så långt det går - och driva frågan gentemot EU-kommissionen tillsammans med flera andra länder, som Österrike, Finland, Danmark och Nederländerna. Tills dess frågan är avgjord, vilket sannolikt kan ta flera år, har Anders Borg sagt att de nuvarande reglerna för momsfrihet för ideella föreningar kommer att gälla. Mycket bra!
Sverige har de senaste åren på många, många sätt tagit strid mot EU om denna föreningsmoms. T ex har Riksidrottsförbundet och dess medlemmar engagerat sig på många kraftfulla sätt. Ett exempel är kampanjen ”Rädda min idrott” och man har också varit på offensiven på plats i Bryssel för att få stopp på förslaget. Bl a besökte man de folkpartistiska EU-parlamentarikerna Cecilia Wikström och Olle Schmidt för att diskutera hur förslaget kunde stoppas.
Hjälp till att påverka EU och stoppa den så kallade föreningsmomsen som kan bli förödande för många svenska föreningar.
Översynen av EU:s momsregler är ute på remiss (genom en så kallad grönbok ”Green Paper on the future of VAT – Towards a simpler, more rubust and efficient VAT system”) och det går enkelt att lämna synpunkter via nätet. Alla, föreningar såväl som privatpersoner, kan lämna svar. Ju fler som svarar att EU:s medlemsländer ska få behålla sina momsundantag för ideella föreningar, desto bättre.
Synpunkterna ska lämnas senast 31 maj.
Här är länken till EU-sidan där Du kan lämna Dina synpunkter.
Och här är en länk till Riksidrottsförbundets hemsida där Du kan få tips om hur Du kan svara.
Många engagerade föräldrar, tränare, föreningsansvariga och politiker har
under lång tid engagerat sig för att stoppa att EU:s momsregler ska drabba det ideella föreningslivet med ökade kostnader och ökat krångel. Nu gäller det att göra ytterligare ansträngningar. Hör av dig till EU och berätta vad Du tycker.
Tilläggas kan att jag i grunden verkligen gillar EU och det fredsbyggande genom samarbete som EU står för. Men jag önskar att EU kunde fokusera på områden som är viktiga när det gäller landsöverskridande problem där vi måste kraftsamla tillsammans (t ex människohandel). Och jag önskar att EU kunde hålla sig borta från förslag som de facto försämrar för enskilda människor och det ideella engagemanget.
Här är några länkar till några bloggar och nyhetsinslag om föreningsmomsen och värdet av att inte momsbelägga ideell verksamhet:
Olle Schmidt
Anna Lundberg
Mats Siljebrand och Bo Håkan Stockhaus
EKOT
UNT
Bakgrunden till föreningsmomsen är denna:
EU-kommissionen menar att den svenska momsundantaget för ideella föreningar strider mot EU:s lagstiftning och därför har EU-kommissionen i flera år velat få bort det svenska momsundantaget.
Och i våras beslutade EU-kommissionen att vi i Sverige ska anpassa våra momsregler till EU:s direktiv.
Det innebär till exempel att vi inte längre får undanta de ideella föreningarna från skyldigheten att redovisa moms. Det innebär förvisso att föreningarna kommer att få dra av den ingående momsen på det de köper in till sin verksamhet, men det innebär också en ökad redovisnings- och deklarationsplikt som många små föreningar kan ha svårt att klara av. Det betyder inte att den ideella verksamheten (medlemsavgifter o dyl) momsbeläggs. Vilket i sin tur innebär att momskostnader kopplade till den ideella kärnverksamheten inte heller får dras av, vilket för en idrottsförening kan få den märkliga konsekvensen att man betalar moms för inköp av till exempel idrottsutrustning men man får inte dra av den momsen. Reglerna kommer innebära att föreningarna tvingas redovisa moms på intäkter från till exempel reklam/sponsring, servering, försäljning av kläder, loppmarknader mm mm.
Så här skriver Riksidrottsförbundet på sin hemsida:
”Men det kanske största problemet är att det, förutom den ökade administrationen, kommer att krävas mycket kunskaper för att hålla reda på vad som är momspliktigt och vad som är momsbefriat. Inte ens Skatteverket kan ge tydliga svar på det idag. Hur ska då en ideell föreningskassör kunna göra det?”Jag kan verkligen inte mer än att hålla med.
För Folkpartiet har det varit en prioriterad fråga att Sverige ska få behålla undantaget när det gäller föreningsmomsen och att villkoren för de ideella föreningarna inte ska försämras. Det var också den linje som jag drev när jag satt i Skatteutskottet i Riksdagen. Där var vi många politiker (från olika partier) som kämpade för att Sveriges föreningar skulle ha fortsatt momsbefrielse. Och det var också det som samtliga Allianspartier förde fram i diskussionerna med finansministern.
I maj förra året bjöd Anders Borg in representanter för idrottsföreningarna och övrig ideell sektor till ett stort möte. Syftet med mötet var att dels diskutera inkomstskattefrågor och dels just EU:s krav kring momsfrågor. Borgs besked under det mötet var att den ideella sektorn ska kompenseras så att villkoren inte försämras, om Sverige på grund av EU-krav måste ändra momsreglerna. En tanke då var att regeringen övervägde att införa en regel som undantar den ideella sektorn från moms om den skattepliktiga omsättningen av varor och tjänster understiger en viss nivå. Förslaget krävde dock ett särskilt medgivande från EU. En annan momsfråga som var uppe var att den ideella sektorn inte ska drabbas ekonomiskt om obligatorisk moms införs på lokaler. Antingen skulle uthyrning till ideell verksamhet även i fortsättningen undantas från moms eller så kommer sektorn att kompenseras på annat sätt.
Regeringen ansökte sedan i januari i år om att det svenska momssystemet ska fortsätta att gälla men med en omsättningsgräns på en miljon kronor - dvs att föreningar i Sverige med en omsättning under en miljon kronor även i fortsättningen skulle få slippa redovisa moms. Ett försök till kompromiss. Detta sa EU-kommissionen dessvärre alltså nej till i slutet av mars.
Jag har uppfattat att finansminister Anders Borg var både förvånad och besviken över det negativa beskedet. Sverige brukar ju anpassa sina regler så att de överensstämmer med EU:s besked men i detta fall har Borg uppgett att Sverige ska bestrida detta så långt det går - och driva frågan gentemot EU-kommissionen tillsammans med flera andra länder, som Österrike, Finland, Danmark och Nederländerna. Tills dess frågan är avgjord, vilket sannolikt kan ta flera år, har Anders Borg sagt att de nuvarande reglerna för momsfrihet för ideella föreningar kommer att gälla. Mycket bra!
Sverige har de senaste åren på många, många sätt tagit strid mot EU om denna föreningsmoms. T ex har Riksidrottsförbundet och dess medlemmar engagerat sig på många kraftfulla sätt. Ett exempel är kampanjen ”Rädda min idrott” och man har också varit på offensiven på plats i Bryssel för att få stopp på förslaget. Bl a besökte man de folkpartistiska EU-parlamentarikerna Cecilia Wikström och Olle Schmidt för att diskutera hur förslaget kunde stoppas.
måndag 18 april 2011
Inger Enkvist - en ögonöppnare i skoldebatten
För mig var professor Inger Enkvist en rejäl ögonöppnare när jag läste några av hennes böcker i början av 2000-talet.
"Feltänkt. En kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik.", som, om jag inte missminner mig, av en lärare kallades balsam för sargade lärarsjälar. Och antologin "Skolan - ett svenskt högriskprojekt" som Inger Enkvist var redaktör för.
Båda böckerna blev omdebatterade och starkt kritiserade av försvararna av det då rådande skolsystemet. Men som sagt, hyllade av en många lärare.
Kontentan i böckerna var att den svenska skolan, trots många satsade miljarder, inte längre är en garanti för kunskap. Att skolan är mer intresserad av form än innehåll och mer fokuserad på att bejaka barnens identitet än på att lära dem något. En stökig miljö där det ofta varken går att samtal, lyssna eller koncentrera sig. Budskapet i böckerna var att Sverige i likhetens och omsorgens namn infört förändringar som motverkar kunskapsinhämtning.
Enkvist menade att det är förödande när lärarna istället för att koncentrera sig på undervisning i sina ämnen förväntas delta i möten och arbeten i arbetslag, projektgrupper och ledningsgrupper. Och ägna sig åt massiv dokumentation och utvärdering av den egna “läroprocessen”.
Böckerna tog upp problemområden som i mångt Folkpartiet och Alliansen steg för steg arbetar för att förändra och förbättra; en helt omgjord lärarutbildning, fler betygssteg, insatser mot mobbning, ökande och förtydligande av lärarnas befogenheter, lärarlegitimation, nya läroplaner, återstartande av speciallärarutbildningen mm mm mm. Men det tar givetvis tid - inte bara att ändra regelverk och utbildning utan också innan detta får genomslag i skolans vardag, bland elever och lärare. Jag menar att det som grund för alla de färdriktningar som måste ändras för att få en kunskapsskola för alla, behövs en gemensam insikt om att barn och unga i skolan behöver tillgång till kunniga och erfarna lärare. Lärarlösa lektioner är ingen framgångsfaktor. Att själv söka sig fram på Internet räcker långt ifrån hela vägen fram.
Med risk för att låta tråkig så menar jag också att alla i vi i vuxenvärlden behöver berätta för barnen och ungdomarna att man faktiskt måste anstränga sig för att bli duktig på något. Detta, som är så självklart inom till exempel sport, gäller ju också inom andra områden. En självklarhet kan tyckas.
Ett av de områden som Inger Enkvist (liksom merparten av svensk lärarkår som stred och demonstrerade mot detta när det begav sig i slutet av 1980-talet när Göran Persson var skolminister) är mycket kritisk till kommunaliseringen av den svenska skolan. Hon skriver:
Läs gärna min riksdagsmotion från 2009 om att förstatliga ansvaret för skolan. Jag är mycket glad över att detta sedan några år finns i Folkpartiets partiprogram och att FP driver frågan på olika sätt. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att ett statligt ansvar för skolan ingalunda innebär att friskolorna skulle försvinna - det är enbart det övergripande ansvaret som flyttas från kommunerna till staten.
Så här skriver Per Bauhn, då docent numera professor i praktisk filosofi, i sin recension av "Feltänkt" i Sydsvenska dagbladet 2004:
Här är slutligen några artiklar om att förstatliga skolan:
Dags att återförstatliga skolan. Artikel i SvD av utbildningsminister Jan Björklund och ordf i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner.
Mårten Lundgren, ordf i LR Västerås
Aftonbladet om Jan Björklunds krav
DN; Många vill förstatliga skolan
Skolan ska tillbaka till staten. Artikel i SvD av Ulf Nilsson och mig.
"Feltänkt. En kritisk granskning av idébakgrunden till svensk utbildningspolitik.", som, om jag inte missminner mig, av en lärare kallades balsam för sargade lärarsjälar. Och antologin "Skolan - ett svenskt högriskprojekt" som Inger Enkvist var redaktör för.
Båda böckerna blev omdebatterade och starkt kritiserade av försvararna av det då rådande skolsystemet. Men som sagt, hyllade av en många lärare.
Kontentan i böckerna var att den svenska skolan, trots många satsade miljarder, inte längre är en garanti för kunskap. Att skolan är mer intresserad av form än innehåll och mer fokuserad på att bejaka barnens identitet än på att lära dem något. En stökig miljö där det ofta varken går att samtal, lyssna eller koncentrera sig. Budskapet i böckerna var att Sverige i likhetens och omsorgens namn infört förändringar som motverkar kunskapsinhämtning.
Enkvist menade att det är förödande när lärarna istället för att koncentrera sig på undervisning i sina ämnen förväntas delta i möten och arbeten i arbetslag, projektgrupper och ledningsgrupper. Och ägna sig åt massiv dokumentation och utvärdering av den egna “läroprocessen”.
Böckerna tog upp problemområden som i mångt Folkpartiet och Alliansen steg för steg arbetar för att förändra och förbättra; en helt omgjord lärarutbildning, fler betygssteg, insatser mot mobbning, ökande och förtydligande av lärarnas befogenheter, lärarlegitimation, nya läroplaner, återstartande av speciallärarutbildningen mm mm mm. Men det tar givetvis tid - inte bara att ändra regelverk och utbildning utan också innan detta får genomslag i skolans vardag, bland elever och lärare. Jag menar att det som grund för alla de färdriktningar som måste ändras för att få en kunskapsskola för alla, behövs en gemensam insikt om att barn och unga i skolan behöver tillgång till kunniga och erfarna lärare. Lärarlösa lektioner är ingen framgångsfaktor. Att själv söka sig fram på Internet räcker långt ifrån hela vägen fram.
Med risk för att låta tråkig så menar jag också att alla i vi i vuxenvärlden behöver berätta för barnen och ungdomarna att man faktiskt måste anstränga sig för att bli duktig på något. Detta, som är så självklart inom till exempel sport, gäller ju också inom andra områden. En självklarhet kan tyckas.
Ett av de områden som Inger Enkvist (liksom merparten av svensk lärarkår som stred och demonstrerade mot detta när det begav sig i slutet av 1980-talet när Göran Persson var skolminister) är mycket kritisk till kommunaliseringen av den svenska skolan. Hon skriver:
”Inget enskilt skolbeslut har förmodligen varit så negativt som kommunaliseringen som gav kommunerna ansvar för all skolverksamhet till och med gymnasienivå... Decentraliseringen innebär ett klart brott mot tidigare svensk utbildningspolitik som syftade till att utbildningen skulle vara av hög kvalitet och likvärdig över hela landet. Det enda mysteriet är varför man inte går tillbaka, när nu resultatet är uppenbart för alla”.
Läs gärna min riksdagsmotion från 2009 om att förstatliga ansvaret för skolan. Jag är mycket glad över att detta sedan några år finns i Folkpartiets partiprogram och att FP driver frågan på olika sätt. För att undvika missförstånd vill jag påpeka att ett statligt ansvar för skolan ingalunda innebär att friskolorna skulle försvinna - det är enbart det övergripande ansvaret som flyttas från kommunerna till staten.
Så här skriver Per Bauhn, då docent numera professor i praktisk filosofi, i sin recension av "Feltänkt" i Sydsvenska dagbladet 2004:
"Kanske speglar skolans problem ett större fenomen i dagens samhälle, nämligen en förlust av social självtillit i värdefrågor. Om tongivande element i samhället tror att allt handlar om åsikter och att det inte finns några sanningar, så kan man rätt gärna inte vänta sig att de skall våga säga något om vad kunskap är eller vilken kunskap som skall läras ut. Av rädsla för att inte kunna försvara en kunskapssyn föredrar man att prata om former för "lärande" i stället för vad detta skall handla om.
Och om man inte tror att det går att hävda en skiljelinje mellan rätt och orätt så vågar man heller inte sätta gränser för eleverna i klassrummet. Om den enes frihet är lika mycket värd som den andres, så blir det förmätet att förbjuda något. Alltså hukar man bakom sina handlingsplaner och måldokument, allt medan lärarna berövas sin yrkesstolthet och eleverna sin framtid."
Här är slutligen några artiklar om att förstatliga skolan:
Dags att återförstatliga skolan. Artikel i SvD av utbildningsminister Jan Björklund och ordf i Lärarnas Riksförbund Metta Fjelkner.
Mårten Lundgren, ordf i LR Västerås
Aftonbladet om Jan Björklunds krav
DN; Många vill förstatliga skolan
Skolan ska tillbaka till staten. Artikel i SvD av Ulf Nilsson och mig.
onsdag 23 februari 2011
Bra regeringsbeslut om Västsahara, men dåligt av EU:s fiskeråd
Är mycket glad över att regeringen bestämde sig för att rösta nej till att ge EU-kommissionen förhandlingsmandat att förnya fiskeavtalet mellan EU och Marocko. Även om det dessvärre inte lyckades att stoppa förlängningen av avtalet. EU:s fiskeråd - alltså de 27 EU-ländernas fiskeministrar- gav i måndags EU-kommissionen klartecken att påbörja förhandlingar om ett nytt fiskeriavtal med Marockos regering. Samtalen ska ta ungefär ett år och resultera i ett fyra år långt fiskeriavtal som börjar nästa vår, om det godkänns.
Sverige, Storbritannien och Danmark röstade emot nya förhandlingar, medan Finland och Tyskland lade ner sina röster. Minst en tredjedel av ländernas röster krävdes för att stoppa samtalen.
I vintras ställde sig liberalerna på ELDR-kongressen bakom Folkpartiets resolution om att arbeta för att fiskeavtalet mellan EU och Marocko inte ska förlängas om inte det ockuperade Västsaharas fiskevatten exkluderas ur avtalet. Här är min blogg om det beslutet.
EU-minister Birgitta Ohlsson (se bl a krönika i tidskriften Västsahara), EU-parlamentariker Olle Schmidt och EU-kommissionär Cecilia Malmström är tre folkpartister som i många år arbetat på många olika sätt för Västsaharas folk.
En annan person som verkligen förtjänar en stor eloge för ett oförtröttligt arbete med Västsahara-frågorna är Sören Lindh som är koordinator för VästsaharaAktionen.
Några bloggar och artiklar om Västsahara:
Svenska dagbladet om att Sverige tyvärr inte lyckades få med sig tillräckligt många länder för att stoppa förlängningen av fiskeavtalet.
Mark Klamberg
Och en Klambergare till här
Olle Schmidt
Olle Schmidt mfl i DN
Adam Cwejman
Bodil Ceballos
Här är en av mina riksdagsmotioner om EU:s avtal med Marocko som rör Västsahara.
Och här är en annan motion som handlar om Västsaharas självbestämmande.
Folkpartiet liberalerna har med Västsaharas självbestämmande och självständighet i sitt EU-program.
Se också min riksdagsfråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson om fiskeavtalet.
I en artikel för några år sen menade jag att om EU skulle ge Marocko så kallad advanced status när det gäller fördjupat samarbete så måste det klart framgå att Västsahara inte ska omfattas av detta. EU ska inte legitimera och finansiera Marockos ockupation av Västsahara! Jag ser tyvärr inga tecken på att de avtal som sluts mellan EU och Marocko gör Marocko mer benäget att följa internationell rätt.
Här finns information om mitt besök för några år sen när jag besökte de Västsahariska flyktinglägren i Tindouf. Och här finns en intervju om samma resa i Frisinnad Tidskrift.
Sverige, Storbritannien och Danmark röstade emot nya förhandlingar, medan Finland och Tyskland lade ner sina röster. Minst en tredjedel av ländernas röster krävdes för att stoppa samtalen.
I vintras ställde sig liberalerna på ELDR-kongressen bakom Folkpartiets resolution om att arbeta för att fiskeavtalet mellan EU och Marocko inte ska förlängas om inte det ockuperade Västsaharas fiskevatten exkluderas ur avtalet. Här är min blogg om det beslutet.
EU-minister Birgitta Ohlsson (se bl a krönika i tidskriften Västsahara), EU-parlamentariker Olle Schmidt och EU-kommissionär Cecilia Malmström är tre folkpartister som i många år arbetat på många olika sätt för Västsaharas folk.
En annan person som verkligen förtjänar en stor eloge för ett oförtröttligt arbete med Västsahara-frågorna är Sören Lindh som är koordinator för VästsaharaAktionen.
Några bloggar och artiklar om Västsahara:
Svenska dagbladet om att Sverige tyvärr inte lyckades få med sig tillräckligt många länder för att stoppa förlängningen av fiskeavtalet.
Mark Klamberg
Och en Klambergare till här
Olle Schmidt
Olle Schmidt mfl i DN
Adam Cwejman
Bodil Ceballos
Här är en av mina riksdagsmotioner om EU:s avtal med Marocko som rör Västsahara.
Och här är en annan motion som handlar om Västsaharas självbestämmande.
Folkpartiet liberalerna har med Västsaharas självbestämmande och självständighet i sitt EU-program.
Se också min riksdagsfråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson om fiskeavtalet.
I en artikel för några år sen menade jag att om EU skulle ge Marocko så kallad advanced status när det gäller fördjupat samarbete så måste det klart framgå att Västsahara inte ska omfattas av detta. EU ska inte legitimera och finansiera Marockos ockupation av Västsahara! Jag ser tyvärr inga tecken på att de avtal som sluts mellan EU och Marocko gör Marocko mer benäget att följa internationell rätt.
Här finns information om mitt besök för några år sen när jag besökte de Västsahariska flyktinglägren i Tindouf. Och här finns en intervju om samma resa i Frisinnad Tidskrift.
måndag 17 januari 2011
Samarbete om turordningsreglerna i LAS
Jag såg just att Svenskt Näringsliv och LO tillsammans ska utreda konsekvenserna av turordningsreglerna i LAS (Lagen om anställningsskydd). För att ha få en gemensam bild av hur reglerna tillämpas och vilka konsekvenser reglerna har för arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgruppen ska vara klar med sitt arbete i vår.
Gott så.
Åtminstone en start - en bit på vägen.
Min uppfattning är att det behöver göras en hel del för att modernisera den svenska arbetsmarknaden. Inte minst för att underlätta för invandrare och unga att få arbete.
Läs gärna en Svd-artikel som jag publicerat tillsammans med Adam Cwejman (Liberala ungdomsförbundet), Gunilla Gustafsson (Liberala företagare), Anna Steele Karlström (Liberal mångfald) och Pär Gustafsson (Liberala studenter).
Och Expressen skrev en del om de debatter som var om detta på Folkpartiets förra Landsmöte.
Och här finns en av mina riksdagsmotioner som gäller turordningsreglerna.
Gott så.
Åtminstone en start - en bit på vägen.
Min uppfattning är att det behöver göras en hel del för att modernisera den svenska arbetsmarknaden. Inte minst för att underlätta för invandrare och unga att få arbete.
Läs gärna en Svd-artikel som jag publicerat tillsammans med Adam Cwejman (Liberala ungdomsförbundet), Gunilla Gustafsson (Liberala företagare), Anna Steele Karlström (Liberal mångfald) och Pär Gustafsson (Liberala studenter).
Och Expressen skrev en del om de debatter som var om detta på Folkpartiets förra Landsmöte.
Och här finns en av mina riksdagsmotioner som gäller turordningsreglerna.
tisdag 2 november 2010
Mitt bidrag till den svenska basindustrin
Jaha. Så har jag då gjort en grovröjning i hemmakontoret.
Kommer svagt ihåg hur mycket det talades och skrevs om det papperslösa kontoret för ett antal år sen. Jag kan lugna den svenska pappersindustrin med att detta förhållningssätt sannerligen inte gäller mig. Skönt att jag med lugnt samvete kan säga att jag bidrar till den svenska basindustrins fortlevnad. Åtminstone pappers- och massaindustrin.
Mycket av röjandet ger flash-backs.
Och gör att arbetet inte går så snabbt och effektivt som skulle ha behövts. Åtminstone inte om jag ska bli klar innan jul.
Det går att försjunka hur länge som helst i minnen när jag hittar pärmar, mappar och lösa papper som:
* Underlag för försäljningen av Rocklunda
* Rotaryklubbens ungdoms- och studentutbytesverksamhet (från 2005, eller så)
* Min motion till Västerås kommunfullmäktige om att bli försökskommun för skatteavdrag för hushållsnära tjänster.
* Garantibevis och försäkringspapper gällande min förra cykel - den som blev stulen för 5-6 år sen
* Hyreskontrakt från min fina lägenhet i Rosa Herrgården (som numera är vit)
* Några av barnens klassfoton (Varför ligger de här? Och inte i fotoskåpet?)
* Diverse foldrar om liberalismen
* Utvärderingar av olika mentorprojekt som jag varit med i genom åren
* Diplom (mest barnens) - så för er som iakttagit vår numera laid-back-stil kan jag alltså bevisa hur vansinnigt aktiva vi varit i vår familj en gång i tiden (Hur orkade vi?)
* Försäkringskassans beslut om flerbarnstillägg
* Ett grafiskt blad av Ulrica Hydman Vallien (Nu skäms jag, detta borde verkligen ramas in och sättas upp på någon lämplig vägg)
* Boken om läslust
* Socialtjänstens stöd för våldsutsatta kvinnor
* En valkampanjplan för Folkpartiet Surahammar från mitten av 90-talet
* Några av mina favoritkrönikor av Niklas Ekdal från hans tid på DN
Om vi varit bosatta i ett och samma hus de senaste 15-20 årens så hade jag kunnat förstå denna ansamling av...ja, det mesta. Men med tanke på att jag med jämna mellanrum grips av nu-vore-det-kul-att-bo-på-ett-nytt-ställe-tankar som oftast verkställs, så borde väl åtminstone merparten av allt papper ha sållats bort och slängts i samband med våra flyttröjningar?
Kommer svagt ihåg hur mycket det talades och skrevs om det papperslösa kontoret för ett antal år sen. Jag kan lugna den svenska pappersindustrin med att detta förhållningssätt sannerligen inte gäller mig. Skönt att jag med lugnt samvete kan säga att jag bidrar till den svenska basindustrins fortlevnad. Åtminstone pappers- och massaindustrin.
Mycket av röjandet ger flash-backs.
Och gör att arbetet inte går så snabbt och effektivt som skulle ha behövts. Åtminstone inte om jag ska bli klar innan jul.
Det går att försjunka hur länge som helst i minnen när jag hittar pärmar, mappar och lösa papper som:
* Underlag för försäljningen av Rocklunda
* Rotaryklubbens ungdoms- och studentutbytesverksamhet (från 2005, eller så)
* Min motion till Västerås kommunfullmäktige om att bli försökskommun för skatteavdrag för hushållsnära tjänster.
* Garantibevis och försäkringspapper gällande min förra cykel - den som blev stulen för 5-6 år sen
* Hyreskontrakt från min fina lägenhet i Rosa Herrgården (som numera är vit)
* Några av barnens klassfoton (Varför ligger de här? Och inte i fotoskåpet?)
* Diverse foldrar om liberalismen
* Utvärderingar av olika mentorprojekt som jag varit med i genom åren
* Diplom (mest barnens) - så för er som iakttagit vår numera laid-back-stil kan jag alltså bevisa hur vansinnigt aktiva vi varit i vår familj en gång i tiden (Hur orkade vi?)
* Försäkringskassans beslut om flerbarnstillägg
* Ett grafiskt blad av Ulrica Hydman Vallien (Nu skäms jag, detta borde verkligen ramas in och sättas upp på någon lämplig vägg)
* Boken om läslust
* Socialtjänstens stöd för våldsutsatta kvinnor
* En valkampanjplan för Folkpartiet Surahammar från mitten av 90-talet
* Några av mina favoritkrönikor av Niklas Ekdal från hans tid på DN
Om vi varit bosatta i ett och samma hus de senaste 15-20 årens så hade jag kunnat förstå denna ansamling av...ja, det mesta. Men med tanke på att jag med jämna mellanrum grips av nu-vore-det-kul-att-bo-på-ett-nytt-ställe-tankar som oftast verkställs, så borde väl åtminstone merparten av allt papper ha sållats bort och slängts i samband med våra flyttröjningar?
fredag 13 augusti 2010
Storsatsning på lärlingsanställningar i Folkpartiets valmanifest där skolan, jobben och äldre prioriteras
Jan Björklund (partiledare för Folkpartiet liberalerna, om någon missat det) har just presenterat vårt valmanifest "Utmaningar efter valsegern" för den kommande fyraåriga mandatperioden.
Att minska ungdomsarbetslösheten är den viktigaste utmaningen på kort sikt. Vi behöver införa lärlingssystem. Det är bättre att en 20-åring har ett lärlingsjobb med en lite lägre lön än går arbetslös med socialbidrag. Sverige behöver satsa på riktiga lärlingsutbildningar så att fler ungdomar klarar gymnasiet och får in en fot på arbetsmarknaden.
Vi prioriterar skolan, jobben och de äldre i valmanifestet inför nästa mandatperiod.
Några av de viktigaste reformerna inom skolan:
* Lärlingsanställningar redan 2011.
* Tidigare betyg.
* Fullfölja gymnasiereformen.
* Ny lärarutbildning med högre krav.
* Åtgärder för ökad trygghet och studiedisciplin.
Här kommer Folkpartiet prioriteringar inför 2011 och även i förhandlingarna med de övriga Allianspartierna:
* Lärlinganställningar ska införas i Sverige
En ny anställningsform för ungdomar upp till 23 år, medan man lär sig ett yrke. Lägre anställningstrygghet (t ex som för provanställning). Lön enligt avtal, men utgångspunkten bör vara en lönetrappa med lägre löner för de yngsta.
*Återförstatliga skolan
Kommunaliseringen har blivit ett stort misslyckande; stora olikheter mellan kommuner; sänkt status för läraryrket. Första stegen mot ett återförstatligande bör tas 2011.
*En halv miljard till elevhälsan
Satsningen räcker till 1000 nya skolsköterskor, -kuratorer och -psykologer. Satsningen påbörjas 2011 och trappas upp under mandatperioden.
* Sänk skatten för Sveriges pensionärer
I vårbudgeten aviserades 5 miljarder i skattesänkningar för 2011. Nu visar det sig att pensionerna sänks mer än vad vi visste då. Om det finns utrymme för ytterligare skattesänkningar är fortsatt sänkning för pensionärer det viktigaste.
* Äldre inom äldreomsorgen ska ha rätt att välja mellan olika maträtter och att få gå ut varje dag. En ut och gå-garanti, välja mat-garanti och parboendegaranti införs i äldreomsorgen.
Se även gärna min kampanjsajt där mina valaffischer finns. Som också lyfter skolan och lärlingsanställningarna.
Att minska ungdomsarbetslösheten är den viktigaste utmaningen på kort sikt. Vi behöver införa lärlingssystem. Det är bättre att en 20-åring har ett lärlingsjobb med en lite lägre lön än går arbetslös med socialbidrag. Sverige behöver satsa på riktiga lärlingsutbildningar så att fler ungdomar klarar gymnasiet och får in en fot på arbetsmarknaden.
Vi prioriterar skolan, jobben och de äldre i valmanifestet inför nästa mandatperiod.
Några av de viktigaste reformerna inom skolan:
* Lärlingsanställningar redan 2011.
* Tidigare betyg.
* Fullfölja gymnasiereformen.
* Ny lärarutbildning med högre krav.
* Åtgärder för ökad trygghet och studiedisciplin.
Här kommer Folkpartiet prioriteringar inför 2011 och även i förhandlingarna med de övriga Allianspartierna:
* Lärlinganställningar ska införas i Sverige
En ny anställningsform för ungdomar upp till 23 år, medan man lär sig ett yrke. Lägre anställningstrygghet (t ex som för provanställning). Lön enligt avtal, men utgångspunkten bör vara en lönetrappa med lägre löner för de yngsta.
*Återförstatliga skolan
Kommunaliseringen har blivit ett stort misslyckande; stora olikheter mellan kommuner; sänkt status för läraryrket. Första stegen mot ett återförstatligande bör tas 2011.
*En halv miljard till elevhälsan
Satsningen räcker till 1000 nya skolsköterskor, -kuratorer och -psykologer. Satsningen påbörjas 2011 och trappas upp under mandatperioden.
* Sänk skatten för Sveriges pensionärer
I vårbudgeten aviserades 5 miljarder i skattesänkningar för 2011. Nu visar det sig att pensionerna sänks mer än vad vi visste då. Om det finns utrymme för ytterligare skattesänkningar är fortsatt sänkning för pensionärer det viktigaste.
* Äldre inom äldreomsorgen ska ha rätt att välja mellan olika maträtter och att få gå ut varje dag. En ut och gå-garanti, välja mat-garanti och parboendegaranti införs i äldreomsorgen.
Se även gärna min kampanjsajt där mina valaffischer finns. Som också lyfter skolan och lärlingsanställningarna.
tisdag 6 juli 2010
Almedalen: Pengarna eller livet - seminarium om Västsahara
Imorgon bitti är jag med i panelen på ett seminarium som Emmaus Stockholm arrangerar om Västsahara.
Västsahariernas kamp för självständighet har jag varit engagerad i sedan några år. För mer information se min hemsida. En fråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson om EU:s fiskeavtal med Marocko och folkrätten finns här. Och här finns en annan fråga som rör ursprungsmärkning av produkter från Västsahara. Några av mina senaste motioner i frågan handlar om EU:s avtal med Marocko och Västsaharas självbestämmande.
Från inbjudan:
EU köper stora mängder fisk från västsahariskt vatten. Hur påverkar kampen om naturresurser och EU:s handelsavtal med Marocko möjligheten att få ett slut på Marockos ockupation av Västsahara?
I EU:s fiskeavtal med Marocko ingår ett av världens rikaste fiskevatten som tillhör grannlandet Västsahara. Marocko ockuperar Västsahara sedan decennier och säljer löpande ut landets tillgångar. Inget land i världen erkänner Marockos rätt till Västsahara. Hur kommer det sig då att EU köper stora mängder västsaharisk fisk, fast av Marocko?
Den marockanska ockupationen slår hårt både mot de västsaharier som lever inne på ockuperat område och de 160 000 som lever i flyktingläger sedan 1975. Nu växer ytterligare en generation upp under ockupation och frustrationen jäser bland de unga.
Under seminariet får vi höra en analys av situationen i Västsahara från landets befrielserörelse Polisario, förslag på åtgärder från Emmaus Stockholm, och Naturskyddsföreningen som rapporterar om Sveriges och EU:s roll i fisket utanför Västsahara.
Medverkande
Nafaa Salem – Polisario, Rabab Amidane – människorättsaktivist Västsahara, Anna Nilsson – Emmaus Stockholm, Kajsa Garpe – Naturskyddsföreningen, Agneta Berliner – Folkpartiet, Carina Hägg – Socialdemokraterna. Moderator: Tobias Smedberg – Agenda PR.
Västsahariernas kamp för självständighet har jag varit engagerad i sedan några år. För mer information se min hemsida. En fråga till jordbruksminister Eskil Erlandsson om EU:s fiskeavtal med Marocko och folkrätten finns här. Och här finns en annan fråga som rör ursprungsmärkning av produkter från Västsahara. Några av mina senaste motioner i frågan handlar om EU:s avtal med Marocko och Västsaharas självbestämmande.
Från inbjudan:
EU köper stora mängder fisk från västsahariskt vatten. Hur påverkar kampen om naturresurser och EU:s handelsavtal med Marocko möjligheten att få ett slut på Marockos ockupation av Västsahara?
I EU:s fiskeavtal med Marocko ingår ett av världens rikaste fiskevatten som tillhör grannlandet Västsahara. Marocko ockuperar Västsahara sedan decennier och säljer löpande ut landets tillgångar. Inget land i världen erkänner Marockos rätt till Västsahara. Hur kommer det sig då att EU köper stora mängder västsaharisk fisk, fast av Marocko?
Den marockanska ockupationen slår hårt både mot de västsaharier som lever inne på ockuperat område och de 160 000 som lever i flyktingläger sedan 1975. Nu växer ytterligare en generation upp under ockupation och frustrationen jäser bland de unga.
Under seminariet får vi höra en analys av situationen i Västsahara från landets befrielserörelse Polisario, förslag på åtgärder från Emmaus Stockholm, och Naturskyddsföreningen som rapporterar om Sveriges och EU:s roll i fisket utanför Västsahara.
Medverkande
Nafaa Salem – Polisario, Rabab Amidane – människorättsaktivist Västsahara, Anna Nilsson – Emmaus Stockholm, Kajsa Garpe – Naturskyddsföreningen, Agneta Berliner – Folkpartiet, Carina Hägg – Socialdemokraterna. Moderator: Tobias Smedberg – Agenda PR.
tisdag 22 juni 2010
Den nya skollagen
I eftermiddag beslutar Riksdagen om Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet.
Och det är ingen liten lag, vill jag lova. Regeringens proposition består av två tegelstenar på totalt 1.348 sidor. Utbildningsutskottets betänkande går inte heller av för hackor; 429 sidor. Den nya skollagen innebär att de regler som i dag finns i olika lagar samlas på ett ställe. Totalt är det bortåt 30 olika nya och gamla lagar som berörs. Och den innehåller många av de reformer som Folkpartiet arbetat för i många år.
Den nya skollagen omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning. Den slår fast att förskolan är en egen skolform, vilket glädjer alla oss som värnar det högkvalitativa pedagogiska arbete som många förskolor gör. Vi får nu en sammanhållen lagstiftning som täcker alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen.
Självklart är det också grundläggande bra att den nya skollagen i ökad utsträckning fokuserar på kunskapsuppdraget och att lagtexten renodlas utifrån respektive skolform, vilket på bättre sätt tar fasta på respektive skolforms särart
Några andra viktiga saker:
* Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag.
* Lärare ska undervisa i de ämnen de är utbildade för.
* Det individuella programmet för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram ersätts med fem introduktionsprogram.
* Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Det kan alltså skapas elitklasser för fler än idrottsbegåvningar.
* Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning.
* Alla elever ha tillgång till skolbibliotek.
* Rätten till stöd stärks för de elever som behöver det. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. En beslutad åtgärdsplan, eller brist på åtgärdsplan, kan överklagas.
* Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder.
* Friskolor och kommunala skolor får mer likvärdiga regler.
* Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.
* Den kommun som inte kan erbjuda förskoleplats inom fyra månader ska betala vite.
Riksdagens Utbildningsutskott föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med ett förtydligande i lagtexten att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan. Oppositionen säger, som vanligt när det gäller regeringens utbildningspolitik, nej till det mesta.
Lärarauktorisationen hade varit bra att få med, tycker jag. Men detta arbete för att höja läraryrkets status finns med inom Lärarlyftet, så jag är förvissad om att även den reformen kommer.
Lärarnas Riksförbund välkomnar den nya skollagen även om de skulle vilja ha haft med ytterligare några förändringar. Men säger bl a att det är positivt att eleverna uttryckligen ska ges stöd för att nå så långt som möjligt i sin utbildning, inte bara garanteras stöd för att nå betyget godkänt. Och att det är bra att det nu blir tydligt vem som får tillsvidareanställas som lärare - tillsammans med den kommande lärarlegitimationen kommer detta att bidra till en högre kvalitet i undervisningen och förbättrade förutsättningar för att man som elev ska kunna nå de nationella kunskapsmålen. Även Lärarförbundet är positiva och skriver "Välkommen skollag stärker rätten till välutbildade lärare."
Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010.
Här kan du läsa hela regeringens förslag och Utbildningsutskottets betänkande kan du läsa här.
Några artiklar om nya skollagen; DN, SvD,
Fler liberaler som bloggat om den nya skollagen: Anita Brodén, Per Altenberg, Mathias Sundin, Linnéa Darell, Carina Boberg, Rasmus Jonlund, Louise Stjernquist
Och det är ingen liten lag, vill jag lova. Regeringens proposition består av två tegelstenar på totalt 1.348 sidor. Utbildningsutskottets betänkande går inte heller av för hackor; 429 sidor. Den nya skollagen innebär att de regler som i dag finns i olika lagar samlas på ett ställe. Totalt är det bortåt 30 olika nya och gamla lagar som berörs. Och den innehåller många av de reformer som Folkpartiet arbetat för i många år.
Den nya skollagen omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning. Den slår fast att förskolan är en egen skolform, vilket glädjer alla oss som värnar det högkvalitativa pedagogiska arbete som många förskolor gör. Vi får nu en sammanhållen lagstiftning som täcker alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen.
Självklart är det också grundläggande bra att den nya skollagen i ökad utsträckning fokuserar på kunskapsuppdraget och att lagtexten renodlas utifrån respektive skolform, vilket på bättre sätt tar fasta på respektive skolforms särart
Några andra viktiga saker:
* Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag.
* Lärare ska undervisa i de ämnen de är utbildade för.
* Det individuella programmet för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram ersätts med fem introduktionsprogram.
* Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Det kan alltså skapas elitklasser för fler än idrottsbegåvningar.
* Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning.
* Alla elever ha tillgång till skolbibliotek.
* Rätten till stöd stärks för de elever som behöver det. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. En beslutad åtgärdsplan, eller brist på åtgärdsplan, kan överklagas.
* Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder.
* Friskolor och kommunala skolor får mer likvärdiga regler.
* Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.
* Den kommun som inte kan erbjuda förskoleplats inom fyra månader ska betala vite.
Riksdagens Utbildningsutskott föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med ett förtydligande i lagtexten att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan. Oppositionen säger, som vanligt när det gäller regeringens utbildningspolitik, nej till det mesta.
Lärarauktorisationen hade varit bra att få med, tycker jag. Men detta arbete för att höja läraryrkets status finns med inom Lärarlyftet, så jag är förvissad om att även den reformen kommer.
Lärarnas Riksförbund välkomnar den nya skollagen även om de skulle vilja ha haft med ytterligare några förändringar. Men säger bl a att det är positivt att eleverna uttryckligen ska ges stöd för att nå så långt som möjligt i sin utbildning, inte bara garanteras stöd för att nå betyget godkänt. Och att det är bra att det nu blir tydligt vem som får tillsvidareanställas som lärare - tillsammans med den kommande lärarlegitimationen kommer detta att bidra till en högre kvalitet i undervisningen och förbättrade förutsättningar för att man som elev ska kunna nå de nationella kunskapsmålen. Även Lärarförbundet är positiva och skriver "Välkommen skollag stärker rätten till välutbildade lärare."
Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010.
Här kan du läsa hela regeringens förslag och Utbildningsutskottets betänkande kan du läsa här.
Några artiklar om nya skollagen; DN, SvD,
Fler liberaler som bloggat om den nya skollagen: Anita Brodén, Per Altenberg, Mathias Sundin, Linnéa Darell, Carina Boberg, Rasmus Jonlund, Louise Stjernquist
tisdag 8 juni 2010
Bra beslut om Barnahus Västmanland
Styrelsen i Landstinget Västmanland fattade nyligen det kloka beslutet att godkänna att verksamheten vid Barnahus Västmanland blir permanent från och med i höst (1 oktober).
Några kommuner i länet har redan fattat samma beslut. Förhoppningsvis, och sannolikt, kommer alla huvudmännen att besluta att fortsätta sin medverkan och ställa sig bakom att permanenta verksamheten. I Barnahus Västmanland samverkar olika myndigheter och verksamheter i länet: Åklagarkammaren, Polismyndigheten, samtliga kommuner (socialtjänsten) och Landstinget Västmanland (barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och barnkliniken). Barnahus Västmanland har bedrivits som projekt sedan hösten 2007.
Idén om Barnahus kom ursprungligen från Rädda Barnen som driver frågan på ett målmedvetet och framgångsrikt sätt. Folkpartiet liberalerna har också länge haft Barnahus på vår politiska agenda och många folkpartister runt om i landet arbetar för denna fråga.
Barn som misstänks ha utsatts för våld och övergrepp har rätt till en barnanpassad, rättssäker utredning samt till skydd och stöd. Inom verksamheten på ett Barnahus samverkar myndigheter på ett barnvänligt sätt. Varje insatt krona i ett Barnahus ger mångdubbelt i vinst. Och ett mänskligare och tryggare samhälle.
Läs gärna rapporten "Det viktigaste är att blir trodd när det är nå´t jobbigt”
- en studie av Barnahus Västmanland.
Här är min första motion om Barnahus när jag kom in i riksdagen och kunde arbeta med frågan här.
Medlemmarna på Folkpartiet liberalerna och Liberala Kvinnor Västmanland uttalade tidigt sitt stöd för Barnahus Västmanland och sedan för att permanenta verksamheten. Här är en artikel i VLT där jag och Västmanlands folkpartister skriver att vi i alla de politiska sammanhang där vi är engagerade kommer att arbeta för att verksamheten ska fortsätta efter projekttidens utgång.
Se Folkpartiets barnpolitiska program, "Se till mig som liten är" där det bl a står att Barnahus behövs över hela landet.
Några kommuner i länet har redan fattat samma beslut. Förhoppningsvis, och sannolikt, kommer alla huvudmännen att besluta att fortsätta sin medverkan och ställa sig bakom att permanenta verksamheten. I Barnahus Västmanland samverkar olika myndigheter och verksamheter i länet: Åklagarkammaren, Polismyndigheten, samtliga kommuner (socialtjänsten) och Landstinget Västmanland (barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, och barnkliniken). Barnahus Västmanland har bedrivits som projekt sedan hösten 2007.
Idén om Barnahus kom ursprungligen från Rädda Barnen som driver frågan på ett målmedvetet och framgångsrikt sätt. Folkpartiet liberalerna har också länge haft Barnahus på vår politiska agenda och många folkpartister runt om i landet arbetar för denna fråga.
Barn som misstänks ha utsatts för våld och övergrepp har rätt till en barnanpassad, rättssäker utredning samt till skydd och stöd. Inom verksamheten på ett Barnahus samverkar myndigheter på ett barnvänligt sätt. Varje insatt krona i ett Barnahus ger mångdubbelt i vinst. Och ett mänskligare och tryggare samhälle.
Läs gärna rapporten "Det viktigaste är att blir trodd när det är nå´t jobbigt”
- en studie av Barnahus Västmanland.
Här är min första motion om Barnahus när jag kom in i riksdagen och kunde arbeta med frågan här.
Medlemmarna på Folkpartiet liberalerna och Liberala Kvinnor Västmanland uttalade tidigt sitt stöd för Barnahus Västmanland och sedan för att permanenta verksamheten. Här är en artikel i VLT där jag och Västmanlands folkpartister skriver att vi i alla de politiska sammanhang där vi är engagerade kommer att arbeta för att verksamheten ska fortsätta efter projekttidens utgång.
Se Folkpartiets barnpolitiska program, "Se till mig som liten är" där det bl a står att Barnahus behövs över hela landet.
söndag 30 maj 2010
40.000 lärlingsplatser
Såg just att Jan Björklund i sitt nyhetsbrev flaggar för en storsatsning på utbyggd svensk lärlingsutbildning. En miljard kronor under nästa mandatperiod. Det innebär en utökning med 40.000 lärlingsplatser inom utbildningssystemet, inom gymnasiet och komvux.
Ännu ett långsiktigt steg för att få ner den höga ungdomsarbetslöshet.
Ännu ett långsiktigt steg för att få ner den höga ungdomsarbetslöshet.
Räknar med starkt stöd för lärlingsanställningar
Folkpartiet har partiråd i Uppsala. Själv har jag tyvärr inte möjlighet att vara med, men räknar med att det finns ett starkt stöd för förslaget om lärlingsanställningar.
Sverige har som bekant under en lång tid haft hög ungdomsarbetslöshet, oavsett konjunkturläge. En ny anställningsform – lärlingsanställning – och större lönespridning; det är ett par av de åtgärder som Folkpartiet vill se för att minska ungdomsarbetslösheten. Dessa och andra åtgärder fanns med i rapporten ”Ungdomsarbetslösheten – lärlingssystem och andra åtgärder för att bekämpa den”, som Folkpartiet presenterade under Almedalsveckan i somras. Och i november fattade Landsmötet beslut om att det gymnasiala lärlingssystem som är under uppbyggnad ska kompletteras med en möjlighet att driva lärlingsutbildningar utanför ramen för gymnasieprogrammen. En särskild anställningsform som ska möjliggöra särskilda lärlingslöner och anställningsvillkor.
Under söndagens partiråd räknar jag med att Jan Björklund får starkt stöd för att gå vidare med denna reform. För det är givetvis bättre att få ett jobb med lärlingslön än att gå arbetslös.
Lärlingsanställningar är vanligare i andra länder och är också en bidragande orsak till varför man i Danmark och Tyskland har en lägre ungdomsarbetslöshet än i Sverige. Under den tid man är lärling har man inte samma förmåner som den ordinarie anställde, men genom att man har gått som lärling har man lättare att få fast anställning.
Folkpartiets förslag för att minska ungdomsarbetslösheten:
• Inför lärlingsanställning med lärlingslöner, för ungdomar.
• Arbetsmarknadens parter bör verka för en större lönespridning.
• Jobbcoacher till unga ska erbjudas från dag ett.
• Starta eget-bidrag även till unga.
• Spetskompetensförmedlingar för unga akademiker.
Läs rapporten här.
Ungdomsarbetslösheten är ett gissel och vi behöver göra allt för att så många unga som möjligt kommer in på arbetsmarknaden. Värt att notera är att vänsteroppositionen i sin skuggbudget höjer arbetsgivaravgifterna för dem som anställer unga - 10 miljarder kronor tar de bort från Alliansens satsningar.
Det är ingen hemlighet att jag vill vidga turordningsreglerna i LAS. Helst att de avskaffas helt för små och medelstora företag. Eller åtminstone att 10 personer får undantas från turordningsreglerna. LAS turordningsregler reser hinder mot ungdomar, kvinnor och invandrare som försöker komma in på arbetsmarknaden. Ett stelbent arbetsskydd med sist-in-först-ut-principen anges t ex ofta som en av tre orsaker till en hög ungdomsarbetslöshet (de andra två orsakerna är höga ingångslöner och gymnasieutbildningar som inte svarar upp mot arbetsmarknadens behov). Turordningsreglerna minskar också rörligheten på arbetsmarknaden eftersom fast anställda inte vill byta jobb och hamna sist på LAS-listan. Låg rörlighet slår mot ungdomar som inte får chansen att ta sig in på arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har även gjort att en betydande del av den invandrade befolkningen kommit att fungera som ett slags arbetsmarknadsbuffert – en systematisk diskriminering. När det är svårt att säga upp de medarbetare som inte bäst behövs så blir företagen också försiktiga med nyrekryteringar. På så vis motverkar LAS generellt att de som står utanför arbetsmarknaden får ett fast jobb.
Se min landsmötesmotion om detta, eller min riksdagsmotion från i höstas.
Även om Folkpartiet inte fullt ut anammande mina förslag så är jag glad att Folkpartiets ombud i höstas både ansåg att kompetens bör väga tyngre när turordningslistorna görs och att alla arbetsgivare, och inte som idag enbart arbetsgivare med högst 10 anställda, ska ha rätt att undanta två personer från turordningen vid personalneddragningar.
Fler som har bloggat om lärlingsanställningar: Carl B Hamilton, Christian Tegnvallius, Sebastian Bjernegård, Per-Åke Fredriksson
Sverige har som bekant under en lång tid haft hög ungdomsarbetslöshet, oavsett konjunkturläge. En ny anställningsform – lärlingsanställning – och större lönespridning; det är ett par av de åtgärder som Folkpartiet vill se för att minska ungdomsarbetslösheten. Dessa och andra åtgärder fanns med i rapporten ”Ungdomsarbetslösheten – lärlingssystem och andra åtgärder för att bekämpa den”, som Folkpartiet presenterade under Almedalsveckan i somras. Och i november fattade Landsmötet beslut om att det gymnasiala lärlingssystem som är under uppbyggnad ska kompletteras med en möjlighet att driva lärlingsutbildningar utanför ramen för gymnasieprogrammen. En särskild anställningsform som ska möjliggöra särskilda lärlingslöner och anställningsvillkor.
Under söndagens partiråd räknar jag med att Jan Björklund får starkt stöd för att gå vidare med denna reform. För det är givetvis bättre att få ett jobb med lärlingslön än att gå arbetslös.
Lärlingsanställningar är vanligare i andra länder och är också en bidragande orsak till varför man i Danmark och Tyskland har en lägre ungdomsarbetslöshet än i Sverige. Under den tid man är lärling har man inte samma förmåner som den ordinarie anställde, men genom att man har gått som lärling har man lättare att få fast anställning.
Folkpartiets förslag för att minska ungdomsarbetslösheten:
• Inför lärlingsanställning med lärlingslöner, för ungdomar.
• Arbetsmarknadens parter bör verka för en större lönespridning.
• Jobbcoacher till unga ska erbjudas från dag ett.
• Starta eget-bidrag även till unga.
• Spetskompetensförmedlingar för unga akademiker.
Läs rapporten här.
Ungdomsarbetslösheten är ett gissel och vi behöver göra allt för att så många unga som möjligt kommer in på arbetsmarknaden. Värt att notera är att vänsteroppositionen i sin skuggbudget höjer arbetsgivaravgifterna för dem som anställer unga - 10 miljarder kronor tar de bort från Alliansens satsningar.
Det är ingen hemlighet att jag vill vidga turordningsreglerna i LAS. Helst att de avskaffas helt för små och medelstora företag. Eller åtminstone att 10 personer får undantas från turordningsreglerna. LAS turordningsregler reser hinder mot ungdomar, kvinnor och invandrare som försöker komma in på arbetsmarknaden. Ett stelbent arbetsskydd med sist-in-först-ut-principen anges t ex ofta som en av tre orsaker till en hög ungdomsarbetslöshet (de andra två orsakerna är höga ingångslöner och gymnasieutbildningar som inte svarar upp mot arbetsmarknadens behov). Turordningsreglerna minskar också rörligheten på arbetsmarknaden eftersom fast anställda inte vill byta jobb och hamna sist på LAS-listan. Låg rörlighet slår mot ungdomar som inte får chansen att ta sig in på arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har även gjort att en betydande del av den invandrade befolkningen kommit att fungera som ett slags arbetsmarknadsbuffert – en systematisk diskriminering. När det är svårt att säga upp de medarbetare som inte bäst behövs så blir företagen också försiktiga med nyrekryteringar. På så vis motverkar LAS generellt att de som står utanför arbetsmarknaden får ett fast jobb.
Se min landsmötesmotion om detta, eller min riksdagsmotion från i höstas.
Även om Folkpartiet inte fullt ut anammande mina förslag så är jag glad att Folkpartiets ombud i höstas både ansåg att kompetens bör väga tyngre när turordningslistorna görs och att alla arbetsgivare, och inte som idag enbart arbetsgivare med högst 10 anställda, ska ha rätt att undanta två personer från turordningen vid personalneddragningar.
Fler som har bloggat om lärlingsanställningar: Carl B Hamilton, Christian Tegnvallius, Sebastian Bjernegård, Per-Åke Fredriksson
måndag 24 maj 2010
Ingrid Segerstedt Wiberg - en stark liberal ur tiden
Ingrid Segerstedt Wiberg dog i fredags.
Författare. Debattör. Humanist. Liberal. Folkpartist. Fredskämpe. Sveriges första ledarskribent som var kvinna.
I DN skriver Anders Forsström: "Det finns mycket att säga om Ingrid Segerstedt Wiberg. Ska hon beskrivas med ett enda ord, passar ordet stridbar."
Ingrid Segerstedt Wiberg hade ett starkt engagemang för freds-, flykting- och kvinnofrågor. Hon arbetade rakryggat och målmedvetet hela livet för att motverka rasism och intolerans. 1958-1970 riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna. 1968 - 1973 var hon ordförande i Svenska FN-förbundet. Ledamot av svenska Unicef-kommittén. För att nämna några av otaliga uppdrag.
En föregångare och stark liberal som inspirerat mig. Och som kommer att fortsätta att göra det. Genom sin gärning. För solidaritet. Alltid på de svagas sida. Rakryggad. Orädd.
Andra som bloggat om Ingrid Segerstedt Wiberg: Gunnar Andrén, Anita Brodén, Henrik Alexandersson, Birgitta Ohlsson, Pär Gustafsson, Per Altenberg.
Läs mer: GP, röster om Ingrid i GP, Sydsvenskan, Ingrid Segersteds gymnasium
Författare. Debattör. Humanist. Liberal. Folkpartist. Fredskämpe. Sveriges första ledarskribent som var kvinna.
I DN skriver Anders Forsström: "Det finns mycket att säga om Ingrid Segerstedt Wiberg. Ska hon beskrivas med ett enda ord, passar ordet stridbar."
Ingrid Segerstedt Wiberg hade ett starkt engagemang för freds-, flykting- och kvinnofrågor. Hon arbetade rakryggat och målmedvetet hela livet för att motverka rasism och intolerans. 1958-1970 riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna. 1968 - 1973 var hon ordförande i Svenska FN-förbundet. Ledamot av svenska Unicef-kommittén. För att nämna några av otaliga uppdrag.
En föregångare och stark liberal som inspirerat mig. Och som kommer att fortsätta att göra det. Genom sin gärning. För solidaritet. Alltid på de svagas sida. Rakryggad. Orädd.
Andra som bloggat om Ingrid Segerstedt Wiberg: Gunnar Andrén, Anita Brodén, Henrik Alexandersson, Birgitta Ohlsson, Pär Gustafsson, Per Altenberg.
Läs mer: GP, röster om Ingrid i GP, Sydsvenskan, Ingrid Segersteds gymnasium
lördag 22 maj 2010
Korczaks tankar - grunden till den första barnkonventionen
I det senaste numret av Frisinnad Tidskrift (2010-2) har jag en artikel publicerad om barnläkaren och pedagogen Janusz Korczak.
I trettio år levde han tillsammans med övergivna barn på barnhem i Warszawa. Han skapade en verksamhet som byggde på barnens demokratiska och aktiva deltagande i sin egen vardag.
Korczak ansåg att det oftast är barnen som drabbas värst av det onda i tillvaron. Och att det är roten till mycket av världens elände - barnens förutsättningar att forma framtiden i andra banor omintetgörs. Fred och frihet, utveckling och framtid beror på hur vi förhåller oss till barnen. Hela Korczaks verksamhet kan sägas vara ett projekt för fredsfostran.
Korczaks människosyn var allas lika värde. Av detta följde ett moraliskt engagemang för rättvisa och social jämlikhet. För stöd åt svaga och förtryckta. Också barnen gjordes delaktiga i detta engagemang. Ett genomgående drag i Korczaks arbete var att han bejakade barnens upplevelser av tillvaron. Han försökte inte släta över de olika former av social nöd och orättvisa som många av barnen upplevt på nära håll.
Hos Korczak finner man alltså både ett starkt engagemang i moraliska frågor och en medveten betoning av den vuxnes aktiva ansvar i fostran och undervisning. Med sin grund i respekten för barnet blev han dock aldrig moraliserande.
Korczaks tankar om barns rätt till respekt bidrog till att lägga grunden för den första barnkonventionen. Den som vill läsa mer om dagens Barnkonvention kan göra det på Rädda Barnens och UNICEFs hemsidor. Den som vill läsa om varför jag arbetar för att göra Barnkonventionen till svensk lag, kan göra det här och här. Och här kan du läsa Folkpartiets barnpolitiska program "Se till mig som liten är" som bland många bra reformer också innehåller att Barnkonventionen ska bli svensk lag.
Läs gärna Janusz Korczaks böcker. T ex "Barnets rätt till respekt" och "Hur man älskar ett barn". Och läs gärna också om Svenska Korczaksällskapet.
I trettio år levde han tillsammans med övergivna barn på barnhem i Warszawa. Han skapade en verksamhet som byggde på barnens demokratiska och aktiva deltagande i sin egen vardag.
Korczak ansåg att det oftast är barnen som drabbas värst av det onda i tillvaron. Och att det är roten till mycket av världens elände - barnens förutsättningar att forma framtiden i andra banor omintetgörs. Fred och frihet, utveckling och framtid beror på hur vi förhåller oss till barnen. Hela Korczaks verksamhet kan sägas vara ett projekt för fredsfostran.
Korczaks människosyn var allas lika värde. Av detta följde ett moraliskt engagemang för rättvisa och social jämlikhet. För stöd åt svaga och förtryckta. Också barnen gjordes delaktiga i detta engagemang. Ett genomgående drag i Korczaks arbete var att han bejakade barnens upplevelser av tillvaron. Han försökte inte släta över de olika former av social nöd och orättvisa som många av barnen upplevt på nära håll.
Hos Korczak finner man alltså både ett starkt engagemang i moraliska frågor och en medveten betoning av den vuxnes aktiva ansvar i fostran och undervisning. Med sin grund i respekten för barnet blev han dock aldrig moraliserande.
Korczaks tankar om barns rätt till respekt bidrog till att lägga grunden för den första barnkonventionen. Den som vill läsa mer om dagens Barnkonvention kan göra det på Rädda Barnens och UNICEFs hemsidor. Den som vill läsa om varför jag arbetar för att göra Barnkonventionen till svensk lag, kan göra det här och här. Och här kan du läsa Folkpartiets barnpolitiska program "Se till mig som liten är" som bland många bra reformer också innehåller att Barnkonventionen ska bli svensk lag.
Läs gärna Janusz Korczaks böcker. T ex "Barnets rätt till respekt" och "Hur man älskar ett barn". Och läs gärna också om Svenska Korczaksällskapet.
onsdag 5 maj 2010
(s) vill införa Folkpartiets parbogaranti
Folkpartiet vill att alla kommuner ska införa en parbogaranti så att inget par ska skiljas åt på äldre dagar när någon av dem behöver bo på äldreboende.
I sitt första majtal i Västerås krävde Ylva Johansson (s) just en sådan garanti och dessutom valfrihet i hemtjänsten. Något malplacé eftersom Folkpartiet och Västeråsalliansen redan infört dessa reformer. Se gärna Bengt-Åke Nilssons artikel i dagens VLT, där han ger Ylva Johansson svar på tal.
Mer att läsa om parbogaranti, anhörigstöd, seniorbostäder, läkemedelsanvändning mm finns att läsa i Folkpartiets äldrepolitiska program Leva livet hela livet.
I sitt första majtal i Västerås krävde Ylva Johansson (s) just en sådan garanti och dessutom valfrihet i hemtjänsten. Något malplacé eftersom Folkpartiet och Västeråsalliansen redan infört dessa reformer. Se gärna Bengt-Åke Nilssons artikel i dagens VLT, där han ger Ylva Johansson svar på tal.
Mer att läsa om parbogaranti, anhörigstöd, seniorbostäder, läkemedelsanvändning mm finns att läsa i Folkpartiets äldrepolitiska program Leva livet hela livet.
lördag 13 mars 2010
Spjutspetslandet Sverige
De senaste åren har väl alla politiska partier och de flesta politiker pratat om hur viktiga företagarna och företagen är för Sverige. Bra att synsättet i Sverige börjar ändras. Pengarna till välfärden kommer inte från himlen, brukar jag säga, utan från det privata näringslivet och att det finns arbeten där så att människor kan jobba - och betala in skatt.
Men det räcker så klart inte med att prata. Det måste till konkreta åtgärder.
Jag glädjer mig nu åt att Jan Björklund i samband med Folkpartiets riksmöte här i Västerås lyfte ett antal åtgärder som vi vill se för att förbättra Sveriges företags- och forskningsklimat. Läs mer i rapporten Spjutspetslandet Sverige. Riskkapitalavdrag, FoU-rabatt för forskningsintensiva företag, särskilda rabatter för experter och vetenskapsmän så att det blir billigare för företag att anställa viktiga nyckelpersoner och en avdragsrätt för donationer till forskning.
Vi vet också att jobben både nu och allt mer i framtiden kommer att finnas i mindre företag och i tjänste/serviceföretag. Då måste vi också ha en företagspolitik som inte lägger hinder i vägen för den typen av företag. Varken att de ska starta eller att de ska kunna växa.
Folkpartiet har en bra företagarpolitik. Se t ex vårt Entreprenörskaps/företagarprogram och även de åtgärder för att underlätta för småföretagare som vi tog fram 2006.
Läs mer på dn.se, svd,
Men det räcker så klart inte med att prata. Det måste till konkreta åtgärder.
Jag glädjer mig nu åt att Jan Björklund i samband med Folkpartiets riksmöte här i Västerås lyfte ett antal åtgärder som vi vill se för att förbättra Sveriges företags- och forskningsklimat. Läs mer i rapporten Spjutspetslandet Sverige. Riskkapitalavdrag, FoU-rabatt för forskningsintensiva företag, särskilda rabatter för experter och vetenskapsmän så att det blir billigare för företag att anställa viktiga nyckelpersoner och en avdragsrätt för donationer till forskning.
Vi vet också att jobben både nu och allt mer i framtiden kommer att finnas i mindre företag och i tjänste/serviceföretag. Då måste vi också ha en företagspolitik som inte lägger hinder i vägen för den typen av företag. Varken att de ska starta eller att de ska kunna växa.
Folkpartiet har en bra företagarpolitik. Se t ex vårt Entreprenörskaps/företagarprogram och även de åtgärder för att underlätta för småföretagare som vi tog fram 2006.
Läs mer på dn.se, svd,
onsdag 10 mars 2010
Några av FP:s frågor inför valet
Idag gick vår partisekreterare Erik Ullenhag ut med några av de frågor som Folkpartiet kommer att prioritera inför valet;
* hälften kvar efter skatt
* särskilda lärlingsanställningar
* obligatorisk a-kassa
* statlig skola
* tidigare betyg
* snabb folkomröstning om euron (införa euron före 2014)
* ny kärnkraft
* par- boendegaranti för äldre
* skattesänkningar för pensionärer
* extra rut-avdrag för äldre
Jag lär återkomma i ämnet!
Läs mer SvD, GP, Aftonbladet,
* hälften kvar efter skatt
* särskilda lärlingsanställningar
* obligatorisk a-kassa
* statlig skola
* tidigare betyg
* snabb folkomröstning om euron (införa euron före 2014)
* ny kärnkraft
* par- boendegaranti för äldre
* skattesänkningar för pensionärer
* extra rut-avdrag för äldre
Jag lär återkomma i ämnet!
Läs mer SvD, GP, Aftonbladet,
onsdag 17 februari 2010
Härlig rubrik om vem som ska välja i personval
Eric Erfors ledare i dagens Expressen har en underbar rubrik:
Låt väljarna välja i stället.
Hur härlig känns inte den, när man tänker på ord som demokrati och folkvald?
Faktiskt helt självklar.
Att det är väljarna som ska välja.
Konklusionen i artikeln är att partierna behöver släppa greppet och att %-spärren borde skrotas. That's the way! Se min tidigare blogg.
Liberaler som bloggat om personval (och provval); Hans Wallmark, Mikael Wendt, Lars-Erick Forsgren och så en underbar artikel av Gunnar Andrén från 1968. Då var Gunnar verksam i FPU Malmöhus, nu är han Folkpartiets klippa i Skatteutskottet.
Låt väljarna välja i stället.
Hur härlig känns inte den, när man tänker på ord som demokrati och folkvald?
Faktiskt helt självklar.
Att det är väljarna som ska välja.
Konklusionen i artikeln är att partierna behöver släppa greppet och att %-spärren borde skrotas. That's the way! Se min tidigare blogg.
Liberaler som bloggat om personval (och provval); Hans Wallmark, Mikael Wendt, Lars-Erick Forsgren och så en underbar artikel av Gunnar Andrén från 1968. Då var Gunnar verksam i FPU Malmöhus, nu är han Folkpartiets klippa i Skatteutskottet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
