”De skall i mitt hus, inom mina murar, få ett namn, ett äreminne [”Yad Vashem”] ... ett evigt, oförgängligt namn skall jag ge dem.” (Jesaja 56:5)

Yad Vashem, Israels myndighet till minne av Förintelsens offer och hjältar.
Uppgiften är att dokumentera det judiska folkets historia under Förintelsen, bevara minnet av var och en av de sex miljoner offren samt att föra vidare arvet av Förintelsen till kommande generationer. Yad Vashem ger också erkännade till de "Rättfärdiga bland nationerna".

Förintelsemuseum, synagoga, internationellt forsknings- och utbildningscentrum, monument, skulpturer till åminnelse av judisk motståndsrörelse, bibliotek med en av världens mest betydelsefulla samlingar av litteratur om Förintelsen, konstmuseum... Träd och trädgård för att hedra de tusentals icke-judar som riskerade sina liv för att hjälpa judar under Förintelsen. Janusz Korczak hedras bland annat genom en staty och ett torg. Ett arkiv som innehåller ungefär 62 miljoner dokument, mer än 300.000 fotografier och tusentals videofilmer med vittnesmål från överlevande.

Själva Förintelsemuseet är värt en resa bara det - och även denna byggnaden är i sig är en upplevelse - en triangel som skär rakt igenom landskapet. Arkitekt är Moshe Safdie.

The Hall of Names - där minnet av Förintelsens judiska offer bevaras i deras egenskap av individer, var och en med en unik identitet. Vittnesblad, som fyllts i av familj, vänner och bekanta, minner om miljoner mördades namn och livshistorier. En databas som idag har mer än 3.2 miljoner namn.

Valley of the Communities - en gigantisk labyrint (ca 1 hektar), uthuggen ur berggrunden, där namnen på de över 5.000 judiska församlingar som förintades är ingraverade i labyrintens väggar.

Hall of Remembrance, Warsaw Ghetto Square, Museum of Holocaust Art....

Och när jag kände att jag absolut inte klarade att ta till mig ett uns till;
Children's Memorial - inne i en grotta, en imaginär stjärnhimmel, så underbart vacker.

En strof från museet dröjer sig kvar;
A country is not just what it does - it is also what it tolerates
Aber ein Land ist nicht nur das, was es tut – es ist auch das, was es verträgt, was es duldet.
(Kurt Tucholsky)

Några fler länkar:
* Karta över Yad Vashem
* Yad Vashem om Förintelsen
* Forum för levande historia om Förintelsen
* President Obamas tal vid Yad Vashem
* Här finns Integrationsministers Erik Ullenhags tal som han höll på ett symposium till Raoul Wallenbergs minne förra sommaren.
* Foton från Yad Vashem
* En av mina tidigare bloggar: Barnets rätt till respekt - Janusz Korczak
* Ytterligare en tidigare blogg: Korczaks tankar - grunden till den första barnkonventionen
* En artikel som både är publicerad i Frisinnad Tidskrift och på motargument.se: Janusz Korczak och barnets rätt till respekt

Huset som Dizengoff byggde

Att bygga ett hus.
Att forma en stad.
Att utropa en stat.

Våren 1909 samlades 66 familjer på sanddynorna norr om Jaffa för att dela upp marken som de gemensamt hade köpt där. Fördelningen av marken skedde medelst lottning, där snäckor användes som lotter. Tomtgränserna ritades upp i sanden. Husen de byggde blev starten till Tel Aviv - då en förort till Jaffa. Visionen var en modern trädgårdsstad.

Enligt guiden som jag lyssnade på igår bestämde sig familjerna omgående för att två saker var viktiga att ordna tillsammans; tillgång till färskt vatten och ett café. Viktiga prioriteringar! Brunnen grävdes på samma ställe som snäcklotteriet hade skett. Och kaffestället (The first kiosk, som den kallas) på Rothschild Blvd finns fortfarande kvar (och har gott kaffe). Och ja, en av tomterna lottades tydligen inte ut, utan reserverades för den skola som hade startats några år tidigare. Vatten, kaffe och utbildning - alla goda ting är tre.

En av dem som var med på stranden var Meir Dizengoff. Läs gärna mer om honom, för han verkar ha varit en synnerligen initiativrik och framsynt herre - mycket aktiv i utvecklingen av staden. Till att börja med som affärsman och ordförande i kvartersföreningen (min benämning), så småningom som Tel Avivs första borgmästare. Entreprenörskap, samhällsbyggnad, teknisk utveckling, idrott och kultur verkar ha varit angelägna områden för Meir Dizengoff. Huset som han och hans fru Zina byggde gjordes så småningom om till Tel Aviv Museum of Art och skänktes till staden.

När David Ben-Gurion (ledare för Haganah, Israels första premiärminister mm mm) den 14 maj 1948 utropade Israel till självständig stat skedde det i just detta hus. Som nu därför kallas Independence Hall. Enligt guiden som jag nämnde tidigare, så bjöd man mycket konfidentiellt in 300 gäster till när självständighetsförklaringen skulle läsas upp. Varpå nyheten var förstasidesstoff dagen efter att inbjudningarna hade gått ut - och massor av människor kom för att delta. Golda Meir var förresten av av dem som skrev under självständighetsförklaringen.

Innerstaden Tel Aviv har idag ca 400.000 invånare och i hela Tel Aviv-regionen, inkl förorter mm, bor ca 3.3 miljoner människor. 13 stränder på en ungefär 1.5 mil lång strandremsa. Massor av företag, restauranger, butiker, museer mm.

Ordspåk:
In Jerusalem - you pray
In Haifa - you pay
In Tel Aviv - you play
Men det där sista vet jag inte riktigt om det stämmer - idag är Tel Aviv Israels ekonomiska och finansiella centrum, en hel del av Israels välstånd kommer även härifrån, så bara lek är det väl inte hela tiden.

Några länkar:
Visit Tel Aviv-Yafo
Israel
Israeli Declaration of Independence
Dinzengoff square
Dizengoff center - Tel Avivs första shoppingcenter
Ett resereportage från förra året i Vagabond: Tel Aviv - mellanösterns lyckliga bubbla

Se också mina tidigare bloggar:
Funktion och vacker form - White City
On a rooftop in Tel Aviv - om apelsinjuicen och annat i Jaffa
Om Israel. Och vatten. Och high-tech. Och en hel del till.
Trädens födelsedag

Vapenvila i Gaza

Jag gläds åt att Israel och islamiströrelsen Hamas har enats om vapenvila i Gaza. Och återger ett skolarbete om konfliktanalys som min äldsta son, när han var 18 år, valde att redovisa på ett annorlunda sätt.

Den mustiga konfliktsoppan publicerades i Frisinnad Tidskrift (nr 6/2008)

Mustig konfliktsoppa
Tillägnas Amos Oz: "Det är en konflikt mellan rätt och rätt, mellan två mycket kraftfulla, mycket övertygande anspråk på samma lilla land. Inte något religionskrig, inte något kulturkrig, inte någon motsättning mellan två nationer utan helt enkelt en tvist om vems hem detta är. Och jag tror att den kan lösas."

Förberedelsetid: tusentals år
Tillagningstid: 60 år
Portioner: räcker och blir över

500 g extrem fanatism
250 g etnicitet av olika sort
50 g nationalism
25 g religion
3 nypor riktad tillväxt
0.5 krm riktad fattigdom
1 knippe segregation
1 stort mått rädsla

1. Tag en mycket eftertraktad men begränsad (gr)yta.
2. Grunda med ett förföljt folk och världssamfundets dåliga samvete.
3. Renodla fanatismen och lägg i grytan.
4. Hacka och finfördela etniciteterna.
5. Sila blandningen och rör sedan ner nationalismen.
6. Tillsätt under omrörning otaliga utomstående staters inbördes konflikter och inblandning.
7. Fräs ner omvärldens motstridiga ideologier.
8. Tillsätt segregationen utan att låta den blandas.
9. Krydda med tillväxt och fattigdom.
10. Låt koka på hög värme.
11. Red av med ett stort mått rädsla.
12. Garnera med religionerna.
13. Servera med lika delar rätt till eget land.

Kockens tips: Tänk på att låta ändamålen helga vilka medel som helst under tillagningen. Den som föredrar en mer fredlig variant av soppan: tillsätt oändliga mängder med kompromissvilja, hopp, ömsesidig respekt och empati.
...................................................................................

Må fred råda.
Mer om vapenvilan finns på:
DN
Expressen
DI

Om Israel. Och vatten. Och high-tech. Och en hel del till.

För en tid sedan arrangerade Samfundet Sverige–Israel Västmanland en galakväll för Israel.

I vänskapens tecken.

En mycket trevlig kväll med mycken musik och många entusiasmerande, personliga talare som berättade om varför de stödjer Israel. Som ambassadör Benny Dagan, riksdagsledamot Fredrick Federley, Samfundets ordförande i Västmanland Stefan Sturesson och dess generalsekreterare riks Bengt-Ove Andersson, landstingspolitikern Samuel Stengård, kommunpolitikern Maria Lindelöf och pastor Mats Nordén från Citykyrkan i Västerås.

Här nedan finns det tal som jag höll – även om jag kortade ner den talade versionen lite.
....................
Herr Ambassadör och andra kära vänner.

Jag känner en stark samhörighet och vänskap med Israel
- den enda demokratin i Mellanöstern.
Fortfarande den enda demokratin - även om det nu finns glädjande tecken på att andra länder är på väg.

Jag är hedrad över att delta i kvällens festligheter.
Och jag är glad att jag fått möjlighet att idag visa mitt stöd för Israel, för Israel behöver sina vänner.
Och, vilket är viktigt att betona, världen behöver också Israel.
....................
Vet du hur mycket 100 liter vatten kostar?
Det frågade min 11-åriga son förra veckan när han hade varit på studiebesök på Mälarenergis Reningsverk.
Nja. Att en liter mjölk kostar ca 8 kronor, det vet jag.
Men 100 liter vatten – nej det visste jag inte priset på.

100 liter kranvatten kostar ungefär 1 krona, sa sonen.
Tänk vad billigt! Och vatten ute i naturen i Sverige är ju helt gratis. Sa sonen.

Jag fick också veta att en person i Sverige förbrukar i genomsnitt ca 160 liter vatten per dygn och att Hässlö Reningsverk producerar 50 miljoner liter vatten varje dygn. Att den totala årsproduktionen vatten i Sverige är ca 1 kubikkilometer (1 miljard kubikmeter), och att det är lika mycket som om man skulle fylla Globen med vatten 1.650 gånger. Och så fick jag en lång rad med tips om hur vi kan minska vår vattenförbrukning och på så vis värna miljön. Till exempel att om man stoppar en kran från att droppa så kan man spara upp till 10 liter vatten/dygn.

I Västerås hämtar vi vårt vatten från Mälaren.
Vi har nästan obegränsad tillgång till detta livselixir.
Vatten.
I Sverige i stort, liksom i en hel del andra länder, har vi inte några större problem med att få fram vatten – vare sig dricksvatten av god kvalitet eller vatten för andra ändamål som vi behöver.

För såväl människor som för djur och växter är vattnet livsnödvändigt.
Rent vatten och sanitet är grundläggande rättigheter som alla på vår jord borde ha tillgång till.

Ändå saknar nästan 1 miljard människor rent vatten.
Varje dag dör, enligt WaterAid, 5.500 barn i sjukdomar som är orsakade av brist på rent vatten.

FN:s råd för mänskliga rättigheter antog nyligen en resolution om rätten till rent dricksvatten och sanitet. Resolutionen antogs enhälligt av rådets 47 medlemsstater. Sverige stod tydligt bakom beslutet genom att vara en av 60 medförslagsställare till resolutionen.

Vatten – en livsnödvändighet.
Som långt ifrån är en självklarhet för många i världen.

Inte heller i landet där det flödar av mjölk och honung är flödet av vatten en självklarhet. Israel har varit tvunget att ta vara på varenda droppe.
Både för sin egen del men också för att fredsfördraget mellan Israel och Jordanien innehåller ett villkor om att Israel måste leverera åtskilliga miljoner kubikmeter vatten till Jordanien varje år.

Israels vattenarbete har varit mycket framgångsrikt.
När nu behovet av vatten på många ställen i världen är akut och intresset för till exempel vattenåtervinning ökar – då har Israel en viktig roll i att fortsätta att dela med sig av sina mångåriga kunskaper, forskning, teknik och genomförande.

* Det handlar om vattenreningsteknik med hjälp av bakterier och ultraviolett ljus.
* Det handlar om avsaltningsanläggningar av stora format som omvandlar saltvatten till färskvatten. Med energisnål teknik.
* Det handlar om att Israel blivit världsledande på att rena avloppsvatten för att bevattna jordbruksmarken. Och att sedan återvinna vattnet igen.
* Det handlar om droppbevattning så att varje planta får exakt den mängd vatten den behöver.
* Det handlar om kunskap (och vilja) hos jordbrukarna att välja de grödor som ger mesta möjliga avkastning på minsta mängd vatten. Jag har t ex läst att i Kalifornien använder jordbrukarna ca dubbelt så mycket vatten för att få samma skörd som i Israel.

Att Israel varit tvungna – och skicklig på - att använda sina vattentillgångar på bästa möjliga sätt har inte bara betalat sig vad gäller jordbruksskördar utan även i export av vattenrelaterat know-how.

Idag finns mängder av israeliska projekt och samarbeten med människor, organisationer och företag i andra länder. Man har konstrakt med indiska staten och samarbetar med flera delstater där. Man tar emot unga australiensiska politiker för att de vill ta del av de vattenprojekt som finns i Israel. Franska ungdomar åker till Israel för att lära sig mer om miljöarbete och tillbringar en sommar med att plantera och ta hand om träd. Israel har samarbetsprojekt med jordanska och palestinska myndigheter.
Listan kan göras hur lång som helst.

Den israeliska miljöorganisationen Keren Kajemet (KKL – Den eviga fonden) har starkt bidragit till vattenutvecklingen i Israel.

KKL som startade 1901 är världens äldsta miljöorganisation.
Som faktiskt öppnade ett lokalkontor i Sverige redan samma år.
All verksamhet finansieras med donationer och bidrag från givare i hela världen.
Idag har KKL kontor i över 40 länder.

Och man sprider sina kunskaper om miljö och ekologi till andra länder och regioner genom olika typer av samarbete.

Under decennier har KKL köpt mark i Israel, planerat träd, dikat ur träsk, anlagt vattenreservoarer och utvecklat infrastruktur. Sumpmark har blivit skogar. Sand har blivit fruktbar jord. Många av kibbutzerna är grundade på mark ägd av KKL. Som också gav lån så att Tel Aviv kunde grundas 1909.

Fram till idag har KKL planterat över 230 miljoner träd och anlagt fler än 200 dammar och vattenreservoarer i Israel. Vattenreservoarer som används till konstbevattning, för att lagra vatten från vårfloderna, förbättring av grundvattnet.

Näst bäst i världen på att återvinna vatten är Spanien – där återanvänds ca 20 %.

Israel återvinner 80 % av allt vatten, det är den högsta återvinningsgraden i världen.

Att få öknen att blomstra är sinnebilden av Israel.
Och en sinnebild av liv.
Israel är idag det enda land i världen som har mer träd och kultiverad mark än vid 1900-talets början.
....................
Kära vänner,

Jag hyser stor beundran inför det som Israel åstadkommit.
Och då inte enbart inom vatten och miljöområdet.

• Israel etablerade till exempel en ögonklinik för sudanesiska flyktingar i Kenya, när en sådan behövdes.
• På uppdrag av Jerusalem AidsProject hjälpte israeliska volontärer för några år sedan somalier i ett flyktingläger.
• Och israeliska skolor har tagit emot flyktingbarn från Darfur.

• Israeliska företag förser 25 % av världens call-centers med hardware och software för att styra telefonsamtalen.
• Ett israeliskt företag är störst i världen på antibiotika.
• Israel har flest nystartade biotech-företag i världen per capita.
• Det ledande databaserade bibliotekssystemet i världen, som används i 70 länder, är israeliskt.
• Israeliska high-tech-företag har tagit fram tekniken till kameror i mobiltelefoner, tekniken för sms och röstsvar, man har tagit fram topp-utrustning när det gäller bröstcancerforskning.
• Israel har, efter USA, flest företag noterade på Wall Street börsen.

Och om ni orkar ni höra lite till;

Israel har per capita:
* Högst andel ingenjörer i världen
* Flest forskare och vetenskapsmän
* Högre andel patent än något annat land
* Flest doktorsavhandlingar
* Flest universitetsexamina per capita i världen
* Hög andel publicerade böcker per invånare (nr 2 efter USA)
* Flest museum

Ja, jag känner stor beundran inför det som Israel åstadkommit.
Och jag känner också beundran inför sättet som israelerna har gjort det på; kombinationen av kunskap, kultur och hårt arbete.

Det är inte utan att jag som svensk känner längtan efter, och kanske viss avund inför, det som – och nu vänder jag mig främst till Ambassadör Dagan - det som ni har gjort:

• ni har lyckats integrera miljoner invandrare
• ni har målmedvetet investerat i utbildning och forskning
• ni är världsledande inom high-tech industrin
• och ni har en fantastisk tillväxt

Förr sas det att Israel fick öknen att blomma.
Nu har Israel dessutom fått vetenskap, kultur och företagande att blomstra.
....................
Vi är många som har mycket att lära av Israel.
Inte minst genom att samarbeta med Israel.

Det är roligt att ikväll ha hört så många politiker som oavsett ideologi och partipolitisk hemvist känner samhörighet med Israel.

Och för mig som liberal är många av Israels kännetecken just de ord som jag ideologiskt bär nära mitt hjärta:

Frihet
Demokrati
Fri press och yttrandefrihet
Bildning
Kultur
Jämställdhet
Brain-power
Tekniktro
Entreprenörskap

Tron på varje medborgares förmåga, vilja och ansvar.
....................
Kära vänner,
Jag ser Israel som ett föregångsland på många sätt och inom många områden.
Att Israel finns – det bidrar till en bättre värld.
Må Israels framtid präglas av fortsatt framgång.

Antisemitism - fördomar och fientlighet

Jag önskar att många läser Willy Silbersteins mycket tänkvärda artikel i dagens SvD. Och funderar en stund. Den handlar om att när Israels regering drar på sig kritik, då aktiveras antisemitismen och slår ut i full blom.

Willy Silberstein är ordförande i Svenska kommittén mot antisemitism och på deras hemsida kan man läsa mer om antisemitism, fördomar och intolerans.

Antisemitism innebär fördomar och fientlighet mot judar. Just för att de är judar. Det handlar om myter och stereotypa föreställningar. Det handlar om negativa inställningar till judar som grupp. Hat mot judar har förekommit i kristna samhällen sedan ett par hundra år efter Kristus, och senare i muslimska samhällen. Organiserad antisemitism i modern mening uppstod i slutet av 1800-talet. Antisemitism kan framträda som attityder och tankemönster men också som teologi och ideologi. Den kan yttra sig som verbala påståenden, social och legal diskriminering och våld. Som historien visar kan antisemitism även utmynna i fördrivning och folkmord.

På Forum för Levande Historias hemsida finns frågor och svar om antisemitism.