Jämställdhet handlar om makt, skrev jag nyligen i en artikel i Frisinnad Tidskrift. Makt över pengarna. Makt över sina tankar. Makt över den egna kroppen. Att motverka förtryck och våld - det är att arbeta för jämställdhet. För jämställdhet handlar om frihet. Frihet från våld. Frihet från rädsla. Frihet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina liv, och samhället. Det handlar om möjligheten att vara en aktiv medborgare - och att vara med och forma villkoren för beslutsfattandet. Det handlar om en jämn fördelning av makt och inflytande. Det handlar om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det handlar om ett gemensamt ansvar för barn och hemarbete.
Det handlar definitivt om ekonomisk jämställdhet - lika möjligheter och villkor gällande utbildning, betalt arbete och företagande som ger ekonomisk självständighet. För vid sidan av den politiska makten är ekonomisk makt en av hörnstenarna i maktens boning.
Läs hela min
artikel i Frisinnad Tidskrift.
Heller här nedan.
Den som är intresserad av kvinnor som varit framgångsrika entreprenörer och företagare kan hitta mycket intressant på sajten
foretagsamhet.se.
..............................................................................................................................................
Pengarna och maktenAtt fortsätta bryta upp och konkurrensutsätta den offentliga sektorn är nödvändigt både för jämställda löner och ett jämställt företagande, menar Agneta Berliner. Ett jämställt samhälle borde vara en självklarhet. Och visst har det hänt mycket om vi kikar i backspegeln. Men ibland misströstar jag när det gäller takten framåt. Inte minst när jag träffar unga kvinnor som slagit huvudet i ett glastak som de inte ens visste fanns. Och unga killar som inte alls är bekväma i de roller som de många gånger känner förväntas av dem. Pojkar som inte alls känner igen sig i alla generella beskrivningar; "Killar är…". Sen återvänder dock hoppet, för jag vet att en jämställd värld är möjlig. Och att vi måste bygga den tillsammans. Inte definierade som kvinnor eller män, utan tillsammans som människor.
Mänskliga rättigheter - även för kvinnorKvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Och i den bästa av världar borde inte några särskilda satsningar behöva göras för att förverkliga kvinnors rättigheter. Men vi har en bra bit kvar till ett jämställt samhälle, och eftersom kvinnor som samhällsgrupp som inte har tillgång till sina mänskliga rättigheter i samma utsträckning som män, behöver vi särskilt lyfta fram kvinnors rättigheter. Fortfarande betraktas kvinnor inom många områden, även om det sällan görs öppet och inte alltid medvetet, som avvikelser från normen. Normen, som alltså är mannen.
Redan 1792 hävdade
Mary Wollstonecraft i skrivelsen "Till försvar av kvinnans rättigheter" att kvinnan inte skapats för att vara mannen till behag, utan är en självständig varelse som har rätt till samma uppfostran och utbildning som män. Men först hundra år senare tog kampen för lika rättigheter fart med kraven på rösträtt och sedan dröjde det ytterligare till 1921 till kvinnor i Sverige fick rösträtt. Och fortfarande i Sverige tar kvinnor ut ca 80 % av dagarna med föräldrapenning för vård av barn. Endast var femte höginkomsttagare är kvinna. En försvinnande liten del av Sveriges företagare är kvinnor. Den genomsnittliga pensionen är betydligt lägre för kvinnor än för män. Och den första kvinnan som statsminister i Sverige lyser fortfarande med sin frånvaro.
De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och reglerar statens makt över individen. Dessa mänskliga rättigheter har kritiserats för att vara skrivna av män, för att gynna män. Kritikerna menar att rättigheterna omfattar det "manligt" offentliga men inte skyddar det "kvinnligt" privata. Olika strategier och tilläggsdokument har tagits fram för att ge kvinnors mänskliga rättigheter samma dignitet och status som de allmänna mänskliga rättigheterna.
FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor ger ett ramverk för att säkerställa lika rätt för kvinnor och män. Konventionen lyfter fram regeringars skyldighet att i lagstiftning och praxis avskaffa de vanligaste formerna av diskriminering av kvinnor på grund av kön. Dessutom finns ett flertal tilläggsdokument och resolutioner för att stärka kvinnors roll och inflytande.
Ändå har kvinnors rättigheter svårt att fullt ut slå igenom. Kanske kan det huvudförslag som
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige lade fram i sitt slutbetänkande till regeringen förra året göra en skillnad när det gäller jämställdheten. Ett förslag om att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter - med uppdrag att undersöka hur Sverige följer sina åtaganden inom området. Omkring sextio länder, däribland Norge och Danmark, har de senaste åren inrättat sådana MR-institutioner.
Jämställdhet handlar om maktMakt över pengarna. Makt över sina tankar. Makt över den egna kroppen. Att motverka förtryck och våld - det är att arbeta för jämställdhet. För jämställdhet handlar om frihet. Frihet från våld. Frihet från rädsla. Frihet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma sina liv, och samhället. Det handlar om möjligheten att vara en aktiv medborgare - och att vara med och forma villkoren för beslutsfattandet. Det handlar om en jämn fördelning av makt och inflytande. Det handlar om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det handlar om ett gemensamt ansvar för barn och hemarbete.
Det handlar definitivt om ekonomisk jämställdhet - lika möjligheter och villkor gällande utbildning, betalt arbete och företagande som ger ekonomisk självständighet. För vid sidan av den politiska makten är ekonomisk makt en av hörnstenarna i maktens boning.
Kraftsamlingar har gjorts förrDet är lätt att förledas tro att kvinnor historiskt inte haft någon större påverkan på den svenska ekonomin. För när det gäller ekonomin, som inom så många andra områden, är det männen och deras gärningar som oftast synts i historiebeskrivningen. Ändå finns givetvis genom århundraden tusentals kvinnor som bidragit - både med sin arbetsinsats och genom sitt företagande. Även om det i företagandet oftast var maken som formellt stod för rörelsen. Kvinnornas del i företagandet beskriver
Anders Johnson på ett förtjänstfullt sätt i sina böcker
"Tidernas entreprenörer i Sverige" och
"De gjorde skillnad". Kvinnors självförsörjning var sällan självklar och oftast både ifrågasatt och starkt hinderfylld.
Fram till 1900-talet hade kvinnor begränsade möjligheter att självständigt utöva olika yrken. Undantag fanns dock - enklare former av handel tilläts av sociala skäl som till exempel när
Amalia Eriksson i Gränna fick tillstånd att öppna bageri och göra polkagrisar. Änkor hade också rätt att ta över rörelsen vid makens död. Och genom att erhålla egendomar i änkepension gavs möjlighet till försörjning - exempelvis medförde detta att
Katarina Stenbock var
framgångsrik patron på bruken i Ramnäs och Wirsbo under många år.
Många av de reformer som genomfördes på 1800-talet innebar stora steg framåt för jämställdhet och röjde undan hinder för kvinnors möjlighet att försörja sig. Reformer som;
* Lika arvsrätt för kvinnor och män (1845)
* Änkors, frånskilda eller ogifta kvinnors lagliga rätt att bedriva näringsverksamhet inom hantverk och viss handel (1846)
* Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder (1863)
* Skråväsendets avskaffande och full näringsfrihet för kvinnor och män (1864)
* Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister (1870)
* Kvinnor får rätt att ta akademisk examen inom de flesta discipliner (1873)
* Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst (1874)
Ofta var flera olika reformer förutsättningen för nya möjligheter.
Anna Whitlock hade sannolikt aldrig kunnat förverkliga drömmen om att starta en egen skola i slutet av 1870-talet om det inte redan 1859 öppnats möjligheter för kvinnor att inneha vissa lärartjänster och om inte Högre lärarinneseminariet, som hon examinerades från, hade godkänts för start av riksdagen och Kungl. Maj:t på 1860-talet. Värt att notera är dock det absurda i att driftiga affärskvinnor, och skattebetalare, som
Augusta Brandes,
Amanda Christensen,
Sofia Gumaelius och
Wilhelmina Skogh inte hade någon rösträtt.
Även reformer långt in på 1900-talet har öppnat upp möjligheter för egen makt, försörjning och företagande inom traditionella kvinnobranscher. Sambeskattningens avskaffande 1971 var en viktig milstolpe. Och när förbudet mot privata arbetsförmedlingar upphävdes på 1990-talet kunde t ex företaget som ursprungligen startats som Stockholms Stenografservice av Ulla Myrman 1953 utvecklas och expandera till det globala bemanningsföretaget Manpower.
När vi tänker på jämlikhet, så går tanken många gånger till oändligt viktiga medborgerliga reformer som allmän rösträtt och möjlighet att vara valbar till politiska församlingar. Men inflytande och makt över sitt eget liv handlar också om det mest basala - att kunna försörja sig. Där utbildningsreformer kan vara basen till försörjning, om det finns en arbetsmarknad där kunskap kan omsättas i nytta och därmed lön eller försörjning från eget företagande. Men där även ekonomiska reformer som lika arvsrätt, skråväsendets avskaffande, full näringsfrihet, att vara juridiskt myndig och rätten att inneha statliga ämbeten är ovärderliga för jämställdheten. Jämställdhet kräver, då som nu, att kvinnor står på självständiga, ekonomiskt starka ben.
Högre utbildning - lägre lönAtt kvinnor och män ska ha samma möjlighet att försörja sig är en central fråga för att kunna uppnå ett jämställt samhälle. Liksom många andra liberaler genom tiderna har jag sett en hög utbildningsnivå för kvinnor som nyckeln till självförsörjande. Kunskap är en attraktiv handelsvara. Det är också i de tidiga åren som värderingar formas - och en förskola/skola med ett jämställt förhållningssätt, så fritt som fördomar och könsstereotyper som möjligt, gör att varje barn ges utrymme att utvecklas utifrån sitt egen personlighet.
Idag kan vi glädja oss åt att 65 % av de examinerade från högskolor och universitet är kvinnor. Och att 47 % av de som tar doktorsexamen är kvinnor. Trots detta är ca 80 % av professorerna vid högskolor och universitet fortfarande män. Och någon större förändring i lönekuvertet tycks hög utbildning inte medföra. Kvinnor har lägre inkomster, trots att de oftast har högre utbildning än män. Valet av yrke och arbetsplats är viktiga orsaker till löneskillnaden. Kvinnor återfinns ofta i offentlig sektor medan de flesta män arbetar inom den privata sektorn. Det spelar stor roll för löneutvecklingen eftersom den privata sektorn generellt betalar högre löner.
Cash is queenDe löneskillnader som finns mellan kvinnor och män är till kvinnornas nackdel. Kvinnors lön uppgår till ca 80 % av mäns lön. Om man räknar bort skillnader som beror på ålder, utbildning, sektor, yrke och arbetstid skulle kvinnors löner ändå bara uppgå till 92 % av mäns löner. Och endast var femte höginkomsttagare i Sverige är kvinna.
Det ska löna sig att investera tid, kraft och pengar i en högre utbildning. Men idag är många av de offentligfinansierade yrkena är underbetalda och kvinnodominerade. Utbildningspremien för många kvinnor är mycket låg.
Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket. Kvinnor arbetar lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. En tredjedel av de sysselsatta kvinnorna och var tionde sysselsatt man arbetar deltid. Kvinnors arbetstid påverkas av antalet barn och yngsta barnets ålder. Männens arbetstid påverkas inte av detta.
Det är inte acceptabelt att den genomsnittliga grundlönen för några år sedan för en person med minst treårig högskoleutbildning i ekonomi var drygt 12.000:- mindre för en kvinna än för en man. Varje månad. Det gör en orimlig skillnad i plånboken. Och för pensionen.
Inte heller ägandet är jämställtGenusmönstret i ägande visar lika stora skillnader som i fråga om lönerna. Det vill säga, kvinnor och män äger olika mycket - kvinnors nettoägande är 76% av männens. Skillnaden ökar med stigande ålder och störst ökning kommer under de år då de flesta har barn hemma. Storleken på lönen och i vilken utsträckning kvinnor driver företag påverkar säkert också de generella skillnaderna.
Gemensam lagfart på bostaden är fortfarande inte en självklarhet för alla, även om ROT-avdraget har gjort Sveriges kvinnor mer förmögna. För antalet gåvobrev med lagfarter mellan makar har ökat dramatiskt sedan ROT-avdraget infördes eftersom dessa bara får göras av någon som är ägare till huset som ska renoveras.
Både lönenivåer och eget företagande har betydelse för att kunna skapa ett sparkapital. Knappt en fjärdedel av alla företag ägs och drivs av kvinnor. Kvinnor har också lägre inkomster än män. Sammantaget gör detta att kvinnor har sämre förutsättningar att få ihop ett sparkapital. Bristen på kapital påverkar i sin tur möjligheten att starta och utveckla företag. Liksom det påverkar handlingsfriheten i många andra avseenden.
Det saknas idag kunskap om kvinnors ägande, både vad gäller orsaker och konsekvenser. Det är därför glädjande att
Liberala Kvinnor motionerat till Folkpartiets Landsmöte för att driva på att det ojämställda ägandet utreds och för att ta fram en strategi som ökar kvinnors ägande.
Hela lönen och halva maktenSverige har en av världens mest könsuppdelade arbetsmarknader. I grova drag kan sägas att kvinnors inträde på arbetsmarknaden i Sverige sammanföll med utbyggnaden av den offentliga sektorn. Konsekvensen har blivit att kvinnor i hög grad arbetar i offentliga verksamheter där monopolsituationen leder till sämre karriärmöjligheter och lägre löner. Att så många av de så kallade kvinnoyrkena är låglöneyrken är en konsekvens av att de inte finns på en konkurrensutsatt marknad och att det då inte heller finns några alternativa arbetsgivare.
Genom att bryta upp monopolen kan kvinnors valfrihet och ställning på arbetsmarknaden stärkas. Fortsatt konkurrensutsättning av de offentliga monopolen är en nyckel inte bara till kvinnors starkare ställning på arbetsmarknaden som anställda utan också till ett ökat företagande för kvinnor. För hindren för företagande inom skola, vård och omsorg är också en orsak till att vi har bland det lägsta företagandet bland kvinnor i Europa. Och fortfarande begränsar strukturer och det svenska samhällets tradition att inte tillåta företagande inom välfärdstjänster såväl kvinnors företagande som kvinnors möjlighet till högre löner och karriärvägar. I branscher som domineras av kvinnor ifrågasätts idag företagens rätt att göra vinst. Inom offentlig sektor kan traditionellt manliga tjänster som underhåll och transport förvisso utföras av vinstdrivande företag men de kvinnligt dominerande vård/omsorgstjänsternas rätt att växa inom privat företagande och göra vinst ifrågasätts ständigt.
Därutöver är skattesystem och regler är mer anpassade till tillverkningsföretag än tjänstebranschen, där kvinnor finns i högre utsträckning. Likaså behövs nytänkande när det gäller privat finansiering av företagande kopplat till kompetens inom traditionella kvinnoyrken.
Av styrelseledamöterna i börsnoterade företag är ca 80 % män. Antalet VD liksom styrelseordförande ligger båda runt 10 bland de ca 260 börsnoterade bolagen. Men viktigare för jämställdheten är att fler kvinnor kommer in i ledningsgrupper - och att fler kvinnor än dagens femtedel blir chefer inom privat näringsliv.
Jämställdhet gör alla till vinnareJämställdhet bygger inte på att alla individer ska göra exakt samma val. Tvärtom ska kvinnor och män ska ges möjlighet att utveckla sina individuella intressen och drömmar bortom könsrollernas begränsningar. Jämställdhet är ingen kvinnofråga. Och jag ser ett stort behov av många, många drivande män som jämställdhetsaktivister. För i ett jämställt samhälle är alla vinnare. I ett samhälle där kvinnor har hälften av all politisk och ekonomisk makt förändras forskning, arbetsmarknad och samhällsbyggandet. I ett jämställt samhälle där all kompetens, istället för hälften, tas tillvara, där går näringslivet bättre och tillväxten ökar. När kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Och var och en får möjlighet att påverka sin livssituation.
Agneta Berliner
