Visar inlägg med etikett Amnesty. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Amnesty. Visa alla inlägg
lördag 1 februari 2014
Live and let love - Russian National Anthem
Det vackraste budskapet till Putin och andra antidemokrater i Ryssland.
Från Stockholms Stadion.
Tack Claes Nyberg för länken:
Live and let love - The Russian National Anthem
Må regnbågsflaggan vaja i våra sinnen över vinter-OS i Sotji.
Svd: Idrottsministern: Fel med OS i Sotji
SR: "Vi har inte homosexuella i Sotji"
SR: OS-sponsorer i möte om mänskliga rättigheter
Aftonbladet: 52 olympier har fått nog
Kristianstadsbladet: OS i förnekelse
Europaparlamentet: Mänskliga rättigheterna i Ryssland under press
Amnestyprotest i Moskva
RFSL, RFSU mfl: OS-sponsorerna struntar i egna regler om rättigheter
SvD: OS-arbetare i Sotji rättslösa
Sydsvenskan: En väg från våld och förtryck
Några av mina tidigare bloggar:
Till Rickard Söderberg - Må regnbågsflaggan vaja
J Forssberg: Pryd vår OS-trupp med regnbågsflaggan
Men störst av dem är kärleken
torsdag 9 december 2010
10 december - dagen då FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna antogs i generalförsamlingen den 10 december 1948. 48 röster för, 0 emot, och 8 blanka. De som röstade blankt var Jugoslavien, Polen, Saudiarabien, Sovjetunionen, Sydafrika, Tjeckoslovakien, Ukraina och Vitryssland.
Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Enligt Guinness rekordbok är dokumentet det enskilt mest översatta dokumentet i världen (jag hade annars för mig att det var Bibeln).
Dessa fri- och rättigheter fyller sin viktigaste funktion när samhällsklimatet hårdnar, när egennyttan råder, när resurserna är knappa och när det öppna samhället ifrågasätts.
När främlingsfientliga vindar blåser och dess åsikter flyttar in i parlamentariska församlingar, då krävs det mer än någonsin människor överallt i samhället som rakryggat står upp för de mänskliga fri- och rättigheterna. Står upp för att alla människor, var och en av oss, har dessa rättigheter. Alltid.
De mänskliga rättigheterna reglerar förvisso relationen mellan statsmakten och individen. Men det är aldrig ”någon annans bord” när en medmänniskas rättigheter kränks. Ett samhälle med de mänskliga rättigheterna som grund kan bara byggas genom gemensamma insatser. Det måste vi alla ta ansvar för.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ett fantastiskt dokument.
Och nästan ännu mer fantastiskt att det verkligen finns. Att så många av världens stater kunde enas om att erkännandet av det inneboende värdet hos alla människor och av alla människors lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.
30 artiklar.
Läs dem.
Begrunda dem.
Diskutera vad de betyder i olika situationer. I vardagen.
Håll dem levande.
Så blir världen en bättre plats att leva i för oss alla.
MR-Fondens utmärkta bok "Människorätt - grundbok om mänskliga rättigheter" kan beställas här.
Läs mer:
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
Amnesty
UNICEF
Forum för levande historia
UNIFEM Sverige
Texten till deklarationen om de mänskliga rättigheterna skrevs av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna, med Eleanor Roosevelt som ordförande. Enligt Guinness rekordbok är dokumentet det enskilt mest översatta dokumentet i världen (jag hade annars för mig att det var Bibeln).
Dessa fri- och rättigheter fyller sin viktigaste funktion när samhällsklimatet hårdnar, när egennyttan råder, när resurserna är knappa och när det öppna samhället ifrågasätts.
När främlingsfientliga vindar blåser och dess åsikter flyttar in i parlamentariska församlingar, då krävs det mer än någonsin människor överallt i samhället som rakryggat står upp för de mänskliga fri- och rättigheterna. Står upp för att alla människor, var och en av oss, har dessa rättigheter. Alltid.
De mänskliga rättigheterna reglerar förvisso relationen mellan statsmakten och individen. Men det är aldrig ”någon annans bord” när en medmänniskas rättigheter kränks. Ett samhälle med de mänskliga rättigheterna som grund kan bara byggas genom gemensamma insatser. Det måste vi alla ta ansvar för.
FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ett fantastiskt dokument.
Och nästan ännu mer fantastiskt att det verkligen finns. Att så många av världens stater kunde enas om att erkännandet av det inneboende värdet hos alla människor och av alla människors lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen.
30 artiklar.
Läs dem.
Begrunda dem.
Diskutera vad de betyder i olika situationer. I vardagen.
Håll dem levande.
Så blir världen en bättre plats att leva i för oss alla.
MR-Fondens utmärkta bok "Människorätt - grundbok om mänskliga rättigheter" kan beställas här.
Läs mer:
Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
Amnesty
UNICEF
Forum för levande historia
UNIFEM Sverige
måndag 15 november 2010
MR-dagarna: Per Anger-priset - för visat civilkurage
På MR-dagarna delades idag Per Anger-priset ut till människorättskämpen Jelena Urlajeva från Uzbekistan. Trots att myndigheterna ständigt trakasserar, griper, hotar och misshandlar henne fortsätter hon outtröttligt att arbeta mot den uzbekiska regimens förtryck. Hon är en av de få människorättskämpar som vågar stanna kvar i landet och rapportera om de missförhållanden som finns där.
Jelena Urjaleva demonstrerade bland annat mot massakern i Andijan 2005 då militären dödade hundratals fredliga demonstranter. Händelsen har fortfarande inte utretts av den uzbekiska regeringen. Läs mer om Jelena Urjalevas arbete i artiklar i SvD och Journalisten.se samt på Forum för levande historias hemsida.
Per Anger-priset är ett internationellt pris som instiftades 2004 av Sveriges regering till minne av diplomaten Per Anger. Varje år delas priset ut till någon som visat stort civilkurage och utfört demokratifrämjande insatser. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att ansvara för Per Anger-priset. Åtta frivilligorganisationer har deltagit i nomineringsarbetet med att välja ut 2010-års pristagare. Jelena Urlajeva var Amnestys kandidat.
Jelena Urjaleva demonstrerade bland annat mot massakern i Andijan 2005 då militären dödade hundratals fredliga demonstranter. Händelsen har fortfarande inte utretts av den uzbekiska regeringen. Läs mer om Jelena Urjalevas arbete i artiklar i SvD och Journalisten.se samt på Forum för levande historias hemsida.
Per Anger-priset är ett internationellt pris som instiftades 2004 av Sveriges regering till minne av diplomaten Per Anger. Varje år delas priset ut till någon som visat stort civilkurage och utfört demokratifrämjande insatser. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att ansvara för Per Anger-priset. Åtta frivilligorganisationer har deltagit i nomineringsarbetet med att välja ut 2010-års pristagare. Jelena Urlajeva var Amnestys kandidat.
fredag 29 oktober 2010
Rättssäkra våldtäktsärenden
Igår lyfte Expressen i sin ledare rättsväsendets hantering av sexbrott och kallar den "ett ständigt sorgebarn".
Och jag håller verkligen med.
Jag citerar ur ledaren;
"I fjol visade en EU-studie att bara 13 procent av våldtäktsanmälningarna i Sverige leder till åtal. Varken sjukvård eller polis är skickliga säkrare av nödvändiga bevis. Frågan är om det inte är en utredning av sexbrottsutredningarna vi mest behöver. För om chansen att få en anmälan prövad i domstol är minimal - vilken nytta har vi av en storståtlig sexbrottslagstiftning?"
Sexualbrott i allmänhet och våldtäkt i synnerhet är inte enkla brott att studera. De allra flesta sexualbrott förblir oupptäckta. Den integritetskränkning som våldtäkten innebär gör att många brottsoffer undviker att synliggöra sin utsatthet genom polisanmälan eller vid undersökningar. Därtill läggs de flesta ärenden ned i ett tidigt skede av utredningen, vanligtvis med motiveringen att brott inte kan styrkas. Endast en liten andel av de få våldtäkter som anmäls leder alltså i slutändan till att åtal väcks.
Brottsoffrets möjlighet att få rättvisa och upprättelse är i mycket stor utsträckning avhängig förundersökningens kvalitet. Ändå har liten uppmärksamhet ägnats åt att systematiskt identifiera och analysera brister vad gäller den rättsliga hanteringen av våldtäkter i Sverige. Därmed minskar även möjligheten att skaffa underlag för konkreta förbättringar.
Amnesty kom för några år sedan med en rapport "Fallet nedlagt - Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de Nordiska länderna" där man bl a föreslog att en oberoende granskningskommission skulle inrättas för att systematiskt samla in information om samtliga utredningar rörande våldtäkt som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal samt för att analysera och rapportera om skälen härtill och för att bedöma utredningskvaliteten. En idé som jag tog till mig och började driva. Förslaget fick gehör på Folkpartiet liberalernas landsmöte förra hösten och ingår numera i partiets politik. Liberala Kvinnor hade detta som en prioriterad fråga i valrörelsen.
Och här är min riksdagsmotion från förra hösten där jag vill att det ska tillsättas en nationell granskningskommission för att rättssäkra våldtäktsärenden.
Och jag håller verkligen med.
Jag citerar ur ledaren;
"I fjol visade en EU-studie att bara 13 procent av våldtäktsanmälningarna i Sverige leder till åtal. Varken sjukvård eller polis är skickliga säkrare av nödvändiga bevis. Frågan är om det inte är en utredning av sexbrottsutredningarna vi mest behöver. För om chansen att få en anmälan prövad i domstol är minimal - vilken nytta har vi av en storståtlig sexbrottslagstiftning?"
Sexualbrott i allmänhet och våldtäkt i synnerhet är inte enkla brott att studera. De allra flesta sexualbrott förblir oupptäckta. Den integritetskränkning som våldtäkten innebär gör att många brottsoffer undviker att synliggöra sin utsatthet genom polisanmälan eller vid undersökningar. Därtill läggs de flesta ärenden ned i ett tidigt skede av utredningen, vanligtvis med motiveringen att brott inte kan styrkas. Endast en liten andel av de få våldtäkter som anmäls leder alltså i slutändan till att åtal väcks.
Brottsoffrets möjlighet att få rättvisa och upprättelse är i mycket stor utsträckning avhängig förundersökningens kvalitet. Ändå har liten uppmärksamhet ägnats åt att systematiskt identifiera och analysera brister vad gäller den rättsliga hanteringen av våldtäkter i Sverige. Därmed minskar även möjligheten att skaffa underlag för konkreta förbättringar.
Amnesty kom för några år sedan med en rapport "Fallet nedlagt - Våldtäkt och mänskliga rättigheter i de Nordiska länderna" där man bl a föreslog att en oberoende granskningskommission skulle inrättas för att systematiskt samla in information om samtliga utredningar rörande våldtäkt som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal samt för att analysera och rapportera om skälen härtill och för att bedöma utredningskvaliteten. En idé som jag tog till mig och började driva. Förslaget fick gehör på Folkpartiet liberalernas landsmöte förra hösten och ingår numera i partiets politik. Liberala Kvinnor hade detta som en prioriterad fråga i valrörelsen.
Och här är min riksdagsmotion från förra hösten där jag vill att det ska tillsättas en nationell granskningskommission för att rättssäkra våldtäktsärenden.
onsdag 8 september 2010
Liberala Kvinnor Västmanlands Ljusmanifestation för våldtäktsoffer
Ikväll har Liberala Kvinnor Västmanland haft sin årliga Ljusmanifestation för att uppmärksamma våldet mot kvinnor och ge stöd åt våldtäktsoffer.
Amnesty har Stoppa våldet mot kvinnor som ett prioriterat område och Lise Bergh, Amnestys svenska generalsekreterare, var kvällens huvudtalare.
Att bli våldtagen beskrivs ibland som att bli fråntagen en del av ens själ.
En bit av personligheten mördas. Förra året var det 158 medmänniskor i Västmanland som anmälde att de våldtagits. 158 människor som miste en del av sitt innersta. Av dessa 158 människor var 80 barn under 18 år.
Mörkertalet är stort och i verkligheten är det betydligt fler kvinnor, barn och även män som varje år utsätts för våldtäkt. Brottsförebyggande rådet menar att mindre än 30 % av alla våldtäkter faktiskt anmäls. Enligt BRÅ:s senaste Nationella Trygghetsundersökning kan 25.000 våldtäkter ha ägt rum i Sverige år 2007.
De flesta anmälda våldtäkter läggs ner i ett tidigt skede av utredningen. Endast en liten andel av de få våldtäkter som anmäls leder alltså i slutändan till att åtal väcks. Våldtäktsoffrets möjlighet att få rättvisa beror i mycket hög utsträckning på förundersökningens kvalitet. Ändå har liten uppmärksamhet ägnats åt att systematiskt identifiera och analysera brister vad gäller den rättsliga hanteringen av våldtäkter i Sverige. Därmed minskar möjligheten till konkreta förbättringar.
Amnesty föreslår en systematisk insamling av information om samtliga våldtäktsutredningar som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal. Skälen till dessa beslut ska analyseras och utredningskvaliteten bedömas. Detta är ett krav som jag anammade för ett par år sedan och har drivit sedan dess - både inom Folkpartiet liberalerna och i riksdagsarbetet. Folkpartiet och Liberala Kvinnor står nu bakom förslaget att inrätta en nationell granskningskommission som förbättrar rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden. Vi vill också att alla förundersökningsledare ska vara skyldiga att begära målsägarbiträde redan under förundersökningen.
Sexuella övergrepp är ett brott som sätter djupa spår och är förknippat med mycket skuld och skam. Bara vid en klassisk överfallsvåldtäkt betraktas offret som utan skuld. Men de fallen är få. Det vanliga är att offer och förövare känner varandra sedan tidigare. Många är vi kvinnor som under årens lopp anammat strategier för hur man ska klara den sista sträckan från taxi/buss/bil och in i porten, alltifrån nyckelknippor, överfallsalarm till att låtsasprata i mobiltelefon. Detta trots att kvinnan i majoriteten av fallen redan är bekant med sin förövare. Dessa fall är lika avskyvärda och behöver i lika hög grad lyftas fram i debatten.
Att vara rädd är den ultimata överträdelsen mot en människas frihet och självständighet. Många kvinnor i Sverige lever i ständig rädsla. Även i sina egna hem. Ett nej är inte förhandlingsbart. Berusningsgrad eller val av kläder kan aldrig rättfärdiga en våldtäkt. Och kvinnor ska inte behöva förhandla med sin rörelsefrihet. Rätten att bestämma över sin kropp och över sin sexualitet är en grundläggande mänsklig rättighet.
Våldtäkt är ett av de mest kränkande brotten en människa kan utsättas för. För rättsväsendet är våldtäkt ett av de mest prioriterade brotten att bekämpa. Därför är det av stor vikt att det finns vederhäftig och samlad kunskap om hur rättsväsendet fungerar när det gäller våldtäkter. Kunskap som kan förbättra rättsväsendets framtida hantering av ärenden. Vi behöver en granskningskommission.
Ikväll tände vi 80 ljus. Ett ljus för varje våldtagen i Västerås förra året som orkat anmäla brottet. 40 vita ljus för de vuxna. 40 röda ljus för barn under 18 år. Varje ljus är också en påminnelse om alla dem som inte orkat, vågat eller av andra skäl inte anmält sina förövare.
Amnesty har Stoppa våldet mot kvinnor som ett prioriterat område och Lise Bergh, Amnestys svenska generalsekreterare, var kvällens huvudtalare.
Att bli våldtagen beskrivs ibland som att bli fråntagen en del av ens själ.
En bit av personligheten mördas. Förra året var det 158 medmänniskor i Västmanland som anmälde att de våldtagits. 158 människor som miste en del av sitt innersta. Av dessa 158 människor var 80 barn under 18 år.
Mörkertalet är stort och i verkligheten är det betydligt fler kvinnor, barn och även män som varje år utsätts för våldtäkt. Brottsförebyggande rådet menar att mindre än 30 % av alla våldtäkter faktiskt anmäls. Enligt BRÅ:s senaste Nationella Trygghetsundersökning kan 25.000 våldtäkter ha ägt rum i Sverige år 2007.
De flesta anmälda våldtäkter läggs ner i ett tidigt skede av utredningen. Endast en liten andel av de få våldtäkter som anmäls leder alltså i slutändan till att åtal väcks. Våldtäktsoffrets möjlighet att få rättvisa beror i mycket hög utsträckning på förundersökningens kvalitet. Ändå har liten uppmärksamhet ägnats åt att systematiskt identifiera och analysera brister vad gäller den rättsliga hanteringen av våldtäkter i Sverige. Därmed minskar möjligheten till konkreta förbättringar.
Amnesty föreslår en systematisk insamling av information om samtliga våldtäktsutredningar som läggs ned eller leder till beslut om att inte väcka åtal. Skälen till dessa beslut ska analyseras och utredningskvaliteten bedömas. Detta är ett krav som jag anammade för ett par år sedan och har drivit sedan dess - både inom Folkpartiet liberalerna och i riksdagsarbetet. Folkpartiet och Liberala Kvinnor står nu bakom förslaget att inrätta en nationell granskningskommission som förbättrar rättsväsendets hantering av våldtäktsärenden. Vi vill också att alla förundersökningsledare ska vara skyldiga att begära målsägarbiträde redan under förundersökningen.
Sexuella övergrepp är ett brott som sätter djupa spår och är förknippat med mycket skuld och skam. Bara vid en klassisk överfallsvåldtäkt betraktas offret som utan skuld. Men de fallen är få. Det vanliga är att offer och förövare känner varandra sedan tidigare. Många är vi kvinnor som under årens lopp anammat strategier för hur man ska klara den sista sträckan från taxi/buss/bil och in i porten, alltifrån nyckelknippor, överfallsalarm till att låtsasprata i mobiltelefon. Detta trots att kvinnan i majoriteten av fallen redan är bekant med sin förövare. Dessa fall är lika avskyvärda och behöver i lika hög grad lyftas fram i debatten.
Att vara rädd är den ultimata överträdelsen mot en människas frihet och självständighet. Många kvinnor i Sverige lever i ständig rädsla. Även i sina egna hem. Ett nej är inte förhandlingsbart. Berusningsgrad eller val av kläder kan aldrig rättfärdiga en våldtäkt. Och kvinnor ska inte behöva förhandla med sin rörelsefrihet. Rätten att bestämma över sin kropp och över sin sexualitet är en grundläggande mänsklig rättighet.
Våldtäkt är ett av de mest kränkande brotten en människa kan utsättas för. För rättsväsendet är våldtäkt ett av de mest prioriterade brotten att bekämpa. Därför är det av stor vikt att det finns vederhäftig och samlad kunskap om hur rättsväsendet fungerar när det gäller våldtäkter. Kunskap som kan förbättra rättsväsendets framtida hantering av ärenden. Vi behöver en granskningskommission.
Ikväll tände vi 80 ljus. Ett ljus för varje våldtagen i Västerås förra året som orkat anmäla brottet. 40 vita ljus för de vuxna. 40 röda ljus för barn under 18 år. Varje ljus är också en påminnelse om alla dem som inte orkat, vågat eller av andra skäl inte anmält sina förövare.
söndag 31 januari 2010
Några ord om folkmord
Efter en vecka med högtidlighållanden av offren för Förintelsen har tankarna i helgen osökt gått till andra ohyggliga folkmord.
Jag tänker närmast på det Armeniska folkmordet (Folkmordet 1915) på över en miljon kristna armenier då också assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker utsattes för förföljelse och försök till utrotning. De flesta dödades 1915-1916 men förföljelserna och mördandet fortsatte fram till 1923 i det dåvarande Ottomanska riket (nuvarande Turkiet). Ett folkmord som det är hög tid för Sverige att erkänna. Jag tänker även på folkmordet under diktator Saddam Husseins regim 1988 när syftet var att utrota den kurdiska befolkningen i irakiska Kurdistan. Jag tänker på den fullständiga slakten av tutsier i Rwanda där FN och länderna i västvärlden kom till korta genom att inte komma till undsättning.
Det är lätt att känna hopplöshet inför det ofantliga människoföraktet - men kunskap och insikt kan förhoppningsvis hjälpa oss att stoppa liknande skeenden i tid, i framtiden.
Begreppet folkmord (genocide) är en straffrättslig term som myntades under andra världskriget av Raphael Lemkin, som också var upphovsman till FN:s 1948 års folkmordskonvention.
Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar begångna i avsikt att helt eller delvis utplåna en grupp på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder. Till sådana handlingar räknas dödande eller orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar tillhörande en sådan grupp. Dit hör också att medvetet förorsaka levnadsbetingelser som är avsedda att åstadkomma fysiskt utplånande av en grupp, att genomföra åtgärder avsedda att förhindra födslar inom gruppen eller att tvångsförflytta barn tillhörande gruppen.
Mer om det Armeniska folkmordet går att läsa här.
Läs också gärna Fredrik Malms och Gulan Avcis bloggar.
Information om folkmord och andra brott mot mänskligheten finns bland annat också på hemsidorna för FN, Amnesty och Forum för levande historia.
Jag tänker närmast på det Armeniska folkmordet (Folkmordet 1915) på över en miljon kristna armenier då också assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker utsattes för förföljelse och försök till utrotning. De flesta dödades 1915-1916 men förföljelserna och mördandet fortsatte fram till 1923 i det dåvarande Ottomanska riket (nuvarande Turkiet). Ett folkmord som det är hög tid för Sverige att erkänna. Jag tänker även på folkmordet under diktator Saddam Husseins regim 1988 när syftet var att utrota den kurdiska befolkningen i irakiska Kurdistan. Jag tänker på den fullständiga slakten av tutsier i Rwanda där FN och länderna i västvärlden kom till korta genom att inte komma till undsättning.
Det är lätt att känna hopplöshet inför det ofantliga människoföraktet - men kunskap och insikt kan förhoppningsvis hjälpa oss att stoppa liknande skeenden i tid, i framtiden.
Begreppet folkmord (genocide) är en straffrättslig term som myntades under andra världskriget av Raphael Lemkin, som också var upphovsman till FN:s 1948 års folkmordskonvention.
Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar begångna i avsikt att helt eller delvis utplåna en grupp på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder. Till sådana handlingar räknas dödande eller orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar tillhörande en sådan grupp. Dit hör också att medvetet förorsaka levnadsbetingelser som är avsedda att åstadkomma fysiskt utplånande av en grupp, att genomföra åtgärder avsedda att förhindra födslar inom gruppen eller att tvångsförflytta barn tillhörande gruppen.
Mer om det Armeniska folkmordet går att läsa här.
Läs också gärna Fredrik Malms och Gulan Avcis bloggar.
Information om folkmord och andra brott mot mänskligheten finns bland annat också på hemsidorna för FN, Amnesty och Forum för levande historia.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
