Askar och skrin

Jag har en förkärlek för askar, små lådor och skrin.
Eller nipperburkar, som min mor säger.

Gåvor från nära och kära.
Andra inköpta här och där; på loppisar, i små kvartersbutiker och på basarer.
Inte alls någon medveten samling - det liksom bara blir så att ögat faller på någon helt oemotståndlig tingest.

En liten rund i silver, som numera är fylld av pyttesmå snäckor från en egyptisk ö.
En ljusgul i keramik.
En avlång, i obestämbar metall, som är fylld med pins.
Gåvan helt nyligen från min fina, fina vän Kia; vit keramikask med en liten fågel på locket.
Det blanklackade vita skrinet med flera fack, inköpt i en paus under Almedalsveckan.
Den svårdefinierade formen på den sammetsinredda asken, där det bor ett halsband som jag fick på Alla Hjärtans Dag för några år sedan.
Och så en underbar glasask med silverlock, som jag tror att jag fick när jag döptes.
En av favoriterna gillar jag kanske mest för inskriptionens skull:

Låt mig verka medan dagen brinner

Det är Carl Milles motto, efter en dikt av hans syster Ruth Milles, och finns på en av grindarna vid Millesgården.

Kanske är det det lockande i att veta vad som gömmer sig under locket som väcker min fascination. Eller det ännu mer lockande - att inte veta vad som kan gömmas där.

Dystert på frihetsfronten

Jag har en skärmsläckare som för det mesta ger energi, men som idag känns deppig.
Den är inspirerad av filmen V for Vendetta.



Ur en svart bildskärm tonar bokstäverna fram:

Go to work
Get married
Have some kids
Pay your taxes
Pay your bills
Watch your TV
Follow fashion
Act normal
Obey the law
And repeat after me:
I am free

Idag känns den som sagt deppig.
Kanske beror det på att Riksdagen idag röstade för ett införande av datalagringsdirektivet.Till skillnad mot för ett år sen när Riksdagen sköt upp införandet av direktivet.

Känns inte direkt som att året används på bästa sätt för att värna den personliga integriteten.
Trist historia.

Här är en av mina tidigare bloggar:
Övervaktning är säkerhet? Förlorad integritet är trygghet?

Här är några länkar till nya och gamla inlägg - det finns hur mycket som helst att läsa om datalagringsdirektivet, för den som är intresserad:
Sweclockers: Riksdagen röstade ja till datalagringsdirektivet
SR/Ekot: Riksdagen debatterar om datalagringsdirektivet
Svd: Ja till datalagringsdirektiv
Frederick Federley: DlD-voteringen idag
Anette Novak i Sydsvenskan: Vad händer när Storebror inte längre är snäll?
Europaportalen.se: Tema Datalagringsdirektiv
Sydsvenskan: EU - Risker med trafikdatalagring
Adam Cwejman: FP:s svek får väljarna att fly
HAX: Datalagringen fungerar inte.
Peder Westerberg: Datalagringsdirektiv, nej tack
Mark Klamberg: EU-länderna blockerar utvärdering av datalagringsdirektivet
Torbjörn Jerlerup: Kritik mot datalagringsdirektivet
Per Pettersson: Fortsatt (s)töd till datalagringsdirektivet
DN: Ask vill lagra mer data än EU kräver

Malmö Kommissionen - om barnens situation

Mellan varven blossar debatten om barnens villkor upp.
Ibland handlar den om barnfattigdom. Ibland om situationen för de barn och unga som blivit omhändertagna av samhället. Ibland om kränkningar på nätet. Ibland om att Sverige inte tillräckligt väl lever upp till Barnkonventionen.

Oavsett fokus i debatten, så är det en lång väg kvar till att inte en enda unge i Sverige far illa.

För alla som är engagerade i en bättre värld för barnen finns det anledning att följa Malmö Kommissionens arbete. De tar fram ett vetenskapligt underlag som bas för hur hälsan ska kunna förbättras för alla Malmöbor, särskilt för de mest utsatta. Och ett av de prioriterade områdena är barn och ungas uppväxtvillkor, eftersom villkoren för barn och unga under uppväxten har stor betydelse för både den psykiska och den fysiska hälsan under hela livet. Malmö har en ung befolkning så de ungas livsvillkor är avgörande för stadens utveckling.
Klokt tänkt, tycker jag.

Det handlar om att förbättra livsvillkoren för Malmöborna. En komplex problematik som kräver långsiktiga strategiska beslut och åtgärder. Malmö Kommissionen ska bland annat lämna förslag på mål och strategier. Och peka på eventuella behov av förändringar i den kommunala organisationen, rutiner för samverkan, styrning.

Malmö Kommissionen är politiskt oberoende och leds av Sven-Olof Isacsson, professor emeritus i socialmedicin. Den består av fjorton kommissionärer med en spännande blandning av kompetenser; forskare från olika delar av landet samt personer med unik kompetens om Malmö. Bland andra Tapio Salonen (professor i socialt arbete), Marie Köhler (barnhälsoöverläkare), Nihad Bunar (professor i barn- och ungdomsvetenskap), Ulf Gerdtham (professor i hälsoekonomi), Christer Larsson (stadsbyggnadsdirektör), och Kerstin Larsson (chef för FoU/Utbildning i Malmö) som är lärare och skolledare med lång erfarenhet av att kombinera forskning med praktik inom skolutveckling.

I vissa delar av Malmö lever människorna nästan sju år längre än i andra delar. Orsakerna till de stora skillnaderna är att många saknar de viktigaste förutsättningarna för god hälsa. Som arbete, bra utbildning, acceptabelt boende och ekonomiska och sociala resurser.
Liknande skillnader finns förstås i många städer - och därför finns all anledning att ta del av Malmö Kommissionens arbete. Oavsett var i Sverige vi befinner oss.

Några länkar:
Malmö Kommissionen på Facebook
Seminariet om flyktingbarns hälsa
Seminarium Skollyft eller skolras?
Rapporter från Malmö Kommissionen
Barnombudsmannen Fredrik Malmbergs blogg
Nu har alla ett ansvar
Elever är individer
En stad, två världar
Haltande integration för flyktingbarn
Hård kritik mot mottagningssskola
Jakten på det demokratiska lärandet
Uppmärksamma barnens behov
Västerås Barnombud på Facebook
Rädda Barnen
UNICEF
ATSU - att trygga sexuellt utnyttjade

Rysstenen

Idag hade jag ett mycket intressant samtal med Yngve Gunnarsson (bl a styrelseledamot Guttsta Källa).

Blott en liten stund kom samtalet att handla om affärer och näringslivsfrågor. Istället talade vi länge om Rysstenen. Om Yngves, och hans hustrus, engagemang kring stenen. Och om de människoöden som är förknippad med den.

Det här är historien:
Under andra världskriget flydde sovjetiska militärer från tyska krigsläger - bland annat i det ockuperade Norge - till det neutrala Sverige. Ett av uppsamlingslägren låg två mil från Skinnskatteberg i norra Västmanland: Krampenlägret.

Dessa soldatflyktingar byggde den så kallade Ryssvägen mellan Karmansbo och Krampen. Vid vägen finns en minnessten med en inhuggen hammare och skära i en stjärna - och inskriptionen CCCP 1944. Rysstenen.

Under 1944 ställde Sovjet krav på att dessa flyktingar skulle utlämnas. Ett krav som den svenska regeringen gick till mötes - och i oktober 1944 utlämnades de till Sovjet. En utlämning och del av den svenska historien som det många år talades tyst om. Stalin, den dåvarande diktatorn i Sovjet, betraktade krigsfångar som landsförrädare (den sista kulan skulle man som soldat ge sig själv istället för att låta sig tillfångatas). Många av de ca 2.500 unga män som utlämnades hamnade i fruktansvärda arbetsläger och gick en osäker framtid till mötes.

Det var Yngve och hans hustru som återupptäckte Rysstenen på 1960-talet och sedan dess forskat kring Krampenlägret. De har också tagit initiativ till den årliga minnesstund för de ryska krigsflyktingarna. Fantastiskt med människor som Yngve med glöd och mångårigt engagemang.

För den som vill läsa mer;
En soldats testamente från Krampenlägret - blogg av Malin Björkvist
Ryska ambassaden deltar i ceremoni i Skinnskatteberg
Ceremoni vid sk Rysstenen
Rysk vänskapsorden till Yngve i Kolsva
Kolsva-Yngve får presigefull rysk medalj

Childhood och Barnkonventionen enligt Sophie

Av mina kära vänner hos Liberala Kvinnor Västmanland fick jag idag en gåva som fick det att stockas i halsen och tåras i ögonen. Childhoodarmbandet som Sophie Gyllenhammar Matsson har designat för World Childhood Foundation. Där varje sten representerar en paragraf i FN:s Barnkonvention.

BLÅ - artikel 3.1
Barnets bästa ska komma i första rummet

LJUSBLÅ - artikel 6.1
Varje barn har en inneboende rätt till livet

LILA - artikel 13.1
Barn ska ha rätt till yttrandefrihet

VIT - artikel 19.1
Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld

GUL - artikel 26.1
Barn har rätt till social trygghet

ORANGE - artikel 28.1
Barn har rätt till utbildning

GRÖN - artikel 31.1
Barn har rätt till lek, rekreation, fritid och vila

BEIGE - artikel 34
Barn ska skyddas mot alla former av sexuella övergrepp

ROSA - artikel 35
Bortförande och försäljning av eller handel med barn för varje ändamål och varje form ska förhindras

RÖD - artikel 39
Barn har rätt till psykisk och fysisk rehabilitering samt social återanpassning då det varit utsatt för vanvård, utnyttjande eller övergrepp

Redan tidigare fick jag vid ett mycket speciellt tillfälle Childhoodarmbandet av plastpärlor.

Tänk vad pärlor och färger och fina vänner kan göra en glad.
Liksom armband som påminner om allas rätt till en barndom.

Förintelsens Minnesdag

Idag för 67 år sen öppnades portarna i förintelselägret Auschwitz-Birkenau.
Den 27 januari 1945 fick omvärlden se vad tolv år av nazistiskt styre åstadkommit.
Sedan 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag.
År 2005 deklarerade FN denna dag som internationell minnesdag.
Förintelsens Minnesdag.

Idag hedrar vi Förintelsens offer.
De miljoner medmänniskor som dog.
Vi hedrar också dem som överlevde och lyckades gå vidare med sina liv.
Deras styrka hjälper oss andra att kämpa mot antisemitism, rasism och totalitära ideologier. Att stå upp mot fördomar och intolerans.

Minnesdagen lyfter fram engagemanget hos alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Här är programmet för högtidlighållandet på Raoul Wallenbergs torg i Stockholm med bl a Kofi Annan, Fredrik Reinfeldt, Eskil Franck och Sveriges talman Per Westerberg..
Och på Forum för levande historias finns också ett kalendarium över de aktiviteter som sker runt om i landet den 27 januari.
Och här finns programmet för aktiviteter i Västerås. Liksom en mer omfattande beskrivning som finns här.
Och här är kalendariet för Fagersta.

Och redan idag hölls en riksdagsceremoni för att uppmärksamma Förintelsens minnesdag och dess offer. Här är EXPO:s artikel om detta och om hur FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan också hedrade Raoul Wallenbergs minne.

Några artiklar (en del från tidigare år):
DN; Sveriges eftergiftspolitik mot Nazityskland gick för långt
Expressen; Ge inte vika för antisemiterna
Expressen; Förintelsens offer glöms aldrig bort
Aftonbladet; Gör upp med Stockholms sörgårdsidyll
SvD; Efter kriget
Frisinnad Tidskrift; Antisemitism i vår tid

Follow the yellow brick road

Njuter i fulla drag av att läsa Trollkarlen från Oz med yngsta sonen.
De flesta av oss känner så väl igen berättelsen från otaliga filmer, bokversioner, teaterföreställningar...

Klokskap och vänskap formas på ett förtrollande sätt längst med den gula tegelvägen. Så härligt långt ifrån den gyllene medelvägen som vi kan komma. Just så kan vi ta oss till Smaragdstaden där det vi önskar allra mest ska gå i uppfyllelse.

Gottar mig alldeles extra i hur vacker utgåvan är. Jag har en tendens att förälska mig i illustrationer, typografering, pappersval, formgivning...
Och så är jag fascinerad över hur väl det långsamma tempot och det lite omständliga språket fungerar för den 12-åriga sonen.

De fullständigt lysande (vackra, skrämmande) illustrationerna har Robert Ingpen gjort. Här är en blogg om Ingpen med många av hans fina teckningar, också från andra sammanhang.

Författaren icke att förglömma; L Frank Baum.

Dorothy, Toto, Fågelskrämman, Fega Lejonet.
Och så kära Plåtman:

Plåtman visste mycket väl att han inte hade något hjärta och därför var han mycket noga med att aldrig vara grym eller ovänlig mot någon enda varelse.
- Ni som har hjärtan har något som leder er rätt och behöver aldrig göra fel. Men jag har inget hjärta och därför måste jag vara väldigt försiktig. När Oz har gett mig ett hjärta behöver jag förstås inte vara så noga.

Några länkar:
Missa inte Svd:s recension av just denna utgåva av boken, för där finns också många av illustrationerna återgivna.
Och i samma klassikerserie från B Wahlströms finns fler underbara böcker; dem hittar du här.
Den kanske mest kända, filmmusikalen med Judy Garland som Dorothy.
Och här finns en del illustrationer på omslagen till de första utgåvorna (tror jag) av Baums böcker.