Gärna driva men inte kasta sten - om Västsahara

Marocko har sedan 1975 ockuperat Västsahara.

Västsaharier fängslas, torteras och "försvinner". Även kvinnor och barn.
De västsahariska flyktinglägren i Tindouf (västra Algeriet) ligger i en steril öken; dåligt med mat och dåligt med vatten. Den humanitära nöden är stor. De västsahariska flyktingarna är helt beroende av bistånd från det internationella samfundet för sin överlevnad.
Ockupationsmakten Marocko drar ekonomisk vinning av Västsaharas naturtillgångar (t ex genom fiskeavtal med EU).
Och begår ständigt brott mot västsahariernas mänskliga rättigheter.

Västsahara är en av de frågor som funnit längst på FN:s bord. Otaliga är de beslut och resolutioner som klubbats för att åstadkomma en förändring för det västsahariska folket. I verkligheten händer tyvärr inte mycket.

Jens Orback, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center, uppmanar i en artikel i dagens DN svenska politiker att bland annat se till att Sverige erkänner Västsahara.
Det gör han rätt i.
Det vore ett välkommet ställningstagande.
Samtidigt som Orback skriver att det inte finns någon anledning att göra partipolitik av frågor som rör Västsahara, så kan han tyvärr inte avhålla sig från att ge folkpartister som Birgitta Ohlsson och Cecilia Malmström ett tjuvnyp. Två politiker som enligt mig har arbetat oerhört målmedvetet och rakryggat för Västsahara under många år.

Orback skriver att Ohlsson och Malmström varit tysta i Västsahara-frågan sedan februari 2006 och att Folkpartiets mycket aktiva ställning saknats under senare år. Detta stämmer dock inte.
Några exempel:
* Krönika av Birgitta Ohlsson i Tidskriften Västsahara - med tydliga ställningstaganden.
* Artikel om att Sverige måste säga nej till ett nytt fiskeavtal med Marocko - bl a undertecknad av Folkpartiets tre EU-parlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström.
* Krav från över 30 nordiska parlamentariker (däribland flera folkpartister) till sina respektive regeringar att förhindra ett förnyande av EU:s fiskeavtal med Marocko om inte de västsahariska vattnen undantas i avtalet.
* Olle Schmidts blogg om att ta upp fiskeavtalet vid besök i Marocko.
* Marit Paulsen fördömer i en artikel fisket i Västsaharas vatten.
* Birgitta Ohlssons uttalanden vid Emmaus Stockholms klädinsamling till Västsaharierna.
* Newsmill-artikel av bl a Fredrik Malm om att lyfta fram människorättsbrotten i Västsahara i ljuset.
* LUF-ordförande Adam Cwejman om Västsahara.
* Anita Brodén skriver i Svenska Dagbladet tillsammans med en rad undertecknare att EU:s olagliga fiske i Västsahara måste upphöra.
* Johan Chytraeus uttalande i samband med European Coordination Conference for solidarity with the Sahrawi People.
* En av mina tidigare bloggar om Framgång för vår Västsahara resolution på ELDR

Som politiskt initierad bör det väl också föresvävat Jens Orback att de folkpartistiska ministrarna varit pådrivande i att Alliansregeringen i vintras röstade nej till ett förnyat fiskeavtal mellan EU och Marocko eftersom avtalet inte exkluderade de västsahariska vattnen.

Lite mer ödmjukhet skulle inte skada, tycker jag.
För vad Orback inte skriver, är att inte heller han själv under sin tid som s-minister fick igenom ett erkännande av Västsahara hos sin egen dåvarande socialdemokratiska regeringen.
Att arbeta politiskt är sannerligen inte att alltid få exakt allt som man vill, inte ens i frågor som man brinner för. Och det vet Jens Orback. Jag är glad att han driver de mycket angelägna frågorna som rör Västsahara. Men att kasta politiska stenar när man sitter i glashus, det tror jag inte är en fruktbar väg för den som verkligen vill åstadkomma resultat.

..................................................................................

För ett par år sedan fick människorättsaktivisten Brahim Dahane, försvarare av mänskliga rättigheter i Västsahara, Per Anger-priset som delas ut av Forum för Levande Historia.

För den som vill veta mer om Västsahara och som privatperson vill engagera sig för Västsahara finns bra information på VästsaharaAktionens hemsida.

Här är en länk till en tidigare Berliner-blogg om Västsahara:
Ett bra regeringsbeslut om Västsahara men dåligt av EU:s fiskeråd

Och här är en länk till en av mina tidigare riksdagsmotioner som handlar om Västsaharas självbestämmande

MR-dagarna: Per Anger-priset - för visat civilkurage

På MR-dagarna delades idag Per Anger-priset ut till människorättskämpen Jelena Urlajeva från Uzbekistan. Trots att myndigheterna ständigt trakasserar, griper, hotar och misshandlar henne fortsätter hon outtröttligt att arbeta mot den uzbekiska regimens förtryck. Hon är en av de få människorättskämpar som vågar stanna kvar i landet och rapportera om de missförhållanden som finns där.

Jelena Urjaleva demonstrerade bland annat mot massakern i Andijan 2005 då militären dödade hundratals fredliga demonstranter. Händelsen har fortfarande inte utretts av den uzbekiska regeringen. Läs mer om Jelena Urjalevas arbete i artiklar i SvD och Journalisten.se samt på Forum för levande historias hemsida.

Per Anger-priset är ett internationellt pris som instiftades 2004 av Sveriges regering till minne av diplomaten Per Anger. Varje år delas priset ut till någon som visat stort civilkurage och utfört demokratifrämjande insatser. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att ansvara för Per Anger-priset. Åtta frivilligorganisationer har deltagit i nomineringsarbetet med att välja ut 2010-års pristagare. Jelena Urlajeva var Amnestys kandidat.