Riksdagsmotion uppfylld utan riksdagsbeslut: Raoul Wallenbergs dag

Ibland blir riksdagsmotioner uppfyllda utan att beslut klubbas.

Hösten 2009 väckte Birgitta Ohlsson en riksdagsmotion som jag hade förmånen att tillsammans med Fredrik Malm, Hans Backman, Helena Bargholtz, Maria Lundqvist-Brömster och Ulf Nilsson vara medmotionärer till.
Vi ville införa en svensk minnesdag tillägnad Raoul Wallenbergs minne.
Så här står det i motionstexten:

Raoul Wallenberg är en av historiens viktigaste svenskar. Som svensk diplomat i Budapest räddade han under slutet av andra världskriget uppemot 100 000 ungerska judar undan Förintelsen genom att utfärda tillfälliga svenska pass. Han arresterades senare av sovjetiska styrkor och placerades i det ökända Lubjankafängelset i Sovjetunionen. Omständigheterna kring hans död och öde i sovjetiskt fängelse är fortfarande oklara.
Den 5 oktober 1981 blev Raoul Wallenberg hedersmedborgare i USA, vilket enbart den brittiske premiärministern Winston Churchill blivit utsedd till före Wallenberg. I USA uppmärksammas därför i många delstater den 5 oktober som en officiell minnesdag för Wallenberg. Dagen symboliserar ett exceptionellt hjältemod och humanistiska principer som Wallenberg personifierade. Minnesdagar till Wallenbergs ära finns även i andra länder i världen som Kanada i Nordamerika och Argentina i Sydamerika. I Sverige, hans hemland, finns ingen minnesdag. En sådan minnesdag bör införas.

Motionen blev avslagen.
Men nu är Birgitta minister och kan driva denna typ av frågor på annat sätt.
I vintras skrev hon tillsammans med Nina Lagergren, Jan Björklund, Siavosh Derakhti, Anna Ekström, Lena Adelsohn Liljeroth, Olle Wästberg, Jan Eliasson, Eskil Franck mfl en artikel i DN med rubriken: Nu inför vi en minnesdag för Raoul Wallenberg.
Och så blev det.

Och idag den 27 augusti 2013 är den första gången vi i Sverige hyllar en sann hjälte. Raoul Wallenbergs dag.

Och Siavosh Derakhti, som startat Unga muslimer mot antisemitism, fick det allra första Raoul Wallenbergpriset. Siavosh som även fick SKMA:s Elsa-pris förra året. Grattis!

UDbloggen: En dag att minnas Raoul Wallenberg och uppmärksamma mänskliga rättigheter
Raoul Wallenberg Academy
Regeringen: Erik Ullenhag delar ut pris på Raoul Wallenbergs dag

Gärna driva men inte kasta sten - om Västsahara

Marocko har sedan 1975 ockuperat Västsahara.

Västsaharier fängslas, torteras och "försvinner". Även kvinnor och barn.
De västsahariska flyktinglägren i Tindouf (västra Algeriet) ligger i en steril öken; dåligt med mat och dåligt med vatten. Den humanitära nöden är stor. De västsahariska flyktingarna är helt beroende av bistånd från det internationella samfundet för sin överlevnad.
Ockupationsmakten Marocko drar ekonomisk vinning av Västsaharas naturtillgångar (t ex genom fiskeavtal med EU).
Och begår ständigt brott mot västsahariernas mänskliga rättigheter.

Västsahara är en av de frågor som funnit längst på FN:s bord. Otaliga är de beslut och resolutioner som klubbats för att åstadkomma en förändring för det västsahariska folket. I verkligheten händer tyvärr inte mycket.

Jens Orback, generalsekreterare på Olof Palmes Internationella Center, uppmanar i en artikel i dagens DN svenska politiker att bland annat se till att Sverige erkänner Västsahara.
Det gör han rätt i.
Det vore ett välkommet ställningstagande.
Samtidigt som Orback skriver att det inte finns någon anledning att göra partipolitik av frågor som rör Västsahara, så kan han tyvärr inte avhålla sig från att ge folkpartister som Birgitta Ohlsson och Cecilia Malmström ett tjuvnyp. Två politiker som enligt mig har arbetat oerhört målmedvetet och rakryggat för Västsahara under många år.

Orback skriver att Ohlsson och Malmström varit tysta i Västsahara-frågan sedan februari 2006 och att Folkpartiets mycket aktiva ställning saknats under senare år. Detta stämmer dock inte.
Några exempel:
* Krönika av Birgitta Ohlsson i Tidskriften Västsahara - med tydliga ställningstaganden.
* Artikel om att Sverige måste säga nej till ett nytt fiskeavtal med Marocko - bl a undertecknad av Folkpartiets tre EU-parlamentariker Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström.
* Krav från över 30 nordiska parlamentariker (däribland flera folkpartister) till sina respektive regeringar att förhindra ett förnyande av EU:s fiskeavtal med Marocko om inte de västsahariska vattnen undantas i avtalet.
* Olle Schmidts blogg om att ta upp fiskeavtalet vid besök i Marocko.
* Marit Paulsen fördömer i en artikel fisket i Västsaharas vatten.
* Birgitta Ohlssons uttalanden vid Emmaus Stockholms klädinsamling till Västsaharierna.
* Newsmill-artikel av bl a Fredrik Malm om att lyfta fram människorättsbrotten i Västsahara i ljuset.
* LUF-ordförande Adam Cwejman om Västsahara.
* Anita Brodén skriver i Svenska Dagbladet tillsammans med en rad undertecknare att EU:s olagliga fiske i Västsahara måste upphöra.
* Johan Chytraeus uttalande i samband med European Coordination Conference for solidarity with the Sahrawi People.
* En av mina tidigare bloggar om Framgång för vår Västsahara resolution på ELDR

Som politiskt initierad bör det väl också föresvävat Jens Orback att de folkpartistiska ministrarna varit pådrivande i att Alliansregeringen i vintras röstade nej till ett förnyat fiskeavtal mellan EU och Marocko eftersom avtalet inte exkluderade de västsahariska vattnen.

Lite mer ödmjukhet skulle inte skada, tycker jag.
För vad Orback inte skriver, är att inte heller han själv under sin tid som s-minister fick igenom ett erkännande av Västsahara hos sin egen dåvarande socialdemokratiska regeringen.
Att arbeta politiskt är sannerligen inte att alltid få exakt allt som man vill, inte ens i frågor som man brinner för. Och det vet Jens Orback. Jag är glad att han driver de mycket angelägna frågorna som rör Västsahara. Men att kasta politiska stenar när man sitter i glashus, det tror jag inte är en fruktbar väg för den som verkligen vill åstadkomma resultat.

..................................................................................

För ett par år sedan fick människorättsaktivisten Brahim Dahane, försvarare av mänskliga rättigheter i Västsahara, Per Anger-priset som delas ut av Forum för Levande Historia.

För den som vill veta mer om Västsahara och som privatperson vill engagera sig för Västsahara finns bra information på VästsaharaAktionens hemsida.

Här är en länk till en tidigare Berliner-blogg om Västsahara:
Ett bra regeringsbeslut om Västsahara men dåligt av EU:s fiskeråd

Och här är en länk till en av mina tidigare riksdagsmotioner som handlar om Västsaharas självbestämmande

Folkpartiet står upp för Kurdistan

Igår presenterade Fredrik Malm, Gulan Avci och Ismail Kamil 10 krav för Kurdistan.

Grunden är att Folkpartiet ser hela Kurdistan; i Iran, Irak, Turkiet och Syrien. Vi skiljer inte på kurderna beroende av vilken del de bor på.

Det är viktigt att inte tumma på kraven på Turkiet i medlemsskapsförhandlingarna med EU - Köpenhamnskriterierna ska följas till punkt och pricka. Folkpartiet är kritiska till att en del EU länder förespråkar priviligerat partnerskap.

Folkpartiet står bakom EU och FN:s sanktioner mot Iran. Men den gröna rörelsen behöver stödjas från omvärlden. Vi ska kunna använda biståndspengar för att stödja kurdiska och andra grupper som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter.

Vi stödjer arbetet med de grundläggande mänskliga rättigheter och vill se nolltolerans mot hedersvåld och kvinnoförtryck. Kraven behöver öka på Syrien för att ge kurderna i landet medborgarskap.

Idag har vi honörskonsolat i Erbil/Hewler i Kurdistan i Irak, detta har
aldrig intträffat tidigare. Folkpartiet vill göra det till en permanent och
riktig konsulat.

Några ord om folkmord

Efter en vecka med högtidlighållanden av offren för Förintelsen har tankarna i helgen osökt gått till andra ohyggliga folkmord.

Jag tänker närmast på det Armeniska folkmordet (Folkmordet 1915) på över en miljon kristna armenier då också assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker utsattes för förföljelse och försök till utrotning. De flesta dödades 1915-1916 men förföljelserna och mördandet fortsatte fram till 1923 i det dåvarande Ottomanska riket (nuvarande Turkiet). Ett folkmord som det är hög tid för Sverige att erkänna. Jag tänker även på folkmordet under diktator Saddam Husseins regim 1988 när syftet var att utrota den kurdiska befolkningen i irakiska Kurdistan. Jag tänker på den fullständiga slakten av tutsier i Rwanda där FN och länderna i västvärlden kom till korta genom att inte komma till undsättning.

Det är lätt att känna hopplöshet inför det ofantliga människoföraktet - men kunskap och insikt kan förhoppningsvis hjälpa oss att stoppa liknande skeenden i tid, i framtiden.

Begreppet folkmord (genocide) är en straffrättslig term som myntades under andra världskriget av Raphael Lemkin, som också var upphovsman till FN:s 1948 års folkmordskonvention.

Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar begångna i avsikt att helt eller delvis utplåna en grupp på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder. Till sådana handlingar räknas dödande eller orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar tillhörande en sådan grupp. Dit hör också att medvetet förorsaka levnadsbetingelser som är avsedda att åstadkomma fysiskt utplånande av en grupp, att genomföra åtgärder avsedda att förhindra födslar inom gruppen eller att tvångsförflytta barn tillhörande gruppen.

Mer om det Armeniska folkmordet går att läsa här.
Läs också gärna Fredrik Malms och Gulan Avcis bloggar.

Information om folkmord och andra brott mot mänskligheten finns bland annat också på hemsidorna för FN, Amnesty och Forum för levande historia.