Räknar med starkt stöd för lärlingsanställningar

Folkpartiet har partiråd i Uppsala. Själv har jag tyvärr inte möjlighet att vara med, men räknar med att det finns ett starkt stöd för förslaget om lärlingsanställningar.

Sverige har som bekant under en lång tid haft hög ungdomsarbetslöshet, oavsett konjunkturläge. En ny anställningsform – lärlingsanställning – och större lönespridning; det är ett par av de åtgärder som Folkpartiet vill se för att minska ungdomsarbetslösheten. Dessa och andra åtgärder fanns med i rapporten ”Ungdomsarbetslösheten – lärlingssystem och andra åtgärder för att bekämpa den”, som Folkpartiet presenterade under Almedalsveckan i somras. Och i november fattade Landsmötet beslut om att det gymnasiala lärlingssystem som är under uppbyggnad ska kompletteras med en möjlighet att driva lärlingsutbildningar utanför ramen för gymnasieprogrammen. En särskild anställningsform som ska möjliggöra särskilda lärlingslöner och anställningsvillkor.

Under söndagens partiråd räknar jag med att Jan Björklund får starkt stöd för att gå vidare med denna reform. För det är givetvis bättre att få ett jobb med lärlingslön än att gå arbetslös.

Lärlingsanställningar är vanligare i andra länder och är också en bidragande orsak till varför man i Danmark och Tyskland har en lägre ungdomsarbetslöshet än i Sverige. Under den tid man är lärling har man inte samma förmåner som den ordinarie anställde, men genom att man har gått som lärling har man lättare att få fast anställning.

Folkpartiets förslag för att minska ungdomsarbetslösheten:
• Inför lärlingsanställning med lärlingslöner, för ungdomar.
• Arbetsmarknadens parter bör verka för en större lönespridning.
• Jobbcoacher till unga ska erbjudas från dag ett.
• Starta eget-bidrag även till unga.
• Spetskompetensförmedlingar för unga akademiker.

Läs rapporten här.

Ungdomsarbetslösheten är ett gissel och vi behöver göra allt för att så många unga som möjligt kommer in på arbetsmarknaden. Värt att notera är att vänsteroppositionen i sin skuggbudget höjer arbetsgivaravgifterna för dem som anställer unga - 10 miljarder kronor tar de bort från Alliansens satsningar.

Det är ingen hemlighet att jag vill vidga turordningsreglerna i LAS. Helst att de avskaffas helt för små och medelstora företag. Eller åtminstone att 10 personer får undantas från turordningsreglerna. LAS turordningsregler reser hinder mot ungdomar, kvinnor och invandrare som försöker komma in på arbetsmarknaden. Ett stelbent arbetsskydd med sist-in-först-ut-principen anges t ex ofta som en av tre orsaker till en hög ungdomsarbetslöshet (de andra två orsakerna är höga ingångslöner och gymnasieutbildningar som inte svarar upp mot arbetsmarknadens behov). Turordningsreglerna minskar också rörligheten på arbetsmarknaden eftersom fast anställda inte vill byta jobb och hamna sist på LAS-listan. Låg rörlighet slår mot ungdomar som inte får chansen att ta sig in på arbetsmarknaden. Turordningsreglerna har även gjort att en betydande del av den invandrade befolkningen kommit att fungera som ett slags arbetsmarknadsbuffert – en systematisk diskriminering. När det är svårt att säga upp de medarbetare som inte bäst behövs så blir företagen också försiktiga med nyrekryteringar. På så vis motverkar LAS generellt att de som står utanför arbetsmarknaden får ett fast jobb.
Se min landsmötesmotion om detta, eller min riksdagsmotion från i höstas.

Även om Folkpartiet inte fullt ut anammande mina förslag så är jag glad att Folkpartiets ombud i höstas både ansåg att kompetens bör väga tyngre när turordningslistorna görs och att alla arbetsgivare, och inte som idag enbart arbetsgivare med högst 10 anställda, ska ha rätt att undanta två personer från turordningen vid personalneddragningar.

Fler som har bloggat om lärlingsanställningar: Carl B Hamilton, Christian Tegnvallius, Sebastian Bjernegård, Per-Åke Fredriksson

Stoppa tvångsäktenskap

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni skriver idag på SvD:s Brännpunkt om tvångsäktenskap och hedersrelaterat våld och förtryck.
Och om den strategi som regeringen presenterar för att förhindra att unga blir gifta mot sin vilja.

Dessa satsningar är välkomna. Hedersrelaterat våld och förtryck är tyvärr en alltför vanlig ingrediens i många ungas vardag. Hedersrelaterat våld och förtryck bygger på gruppers rätt att styra och kontrollera enskilda individer - ofta flickornas sexualitet. Men de mänskliga rättigheterna utgår från enskilda människor, inte grupper. Till exempel säger paragraf 16 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna: ”Alla äktenskap ska ingås av fri vilja.” Barn har rätt att vara barn. Och varje person har rätt att själv bestämma över sin framtid och vem man vill gifta sig med. Den friheten får aldrig begränsas med hänvisning till kultur, etnicitet eller religion.

Tillsammans med Birgitta Ohlsson väckte jag hösten 2008 en motion om att stoppa barngifte och kriminalisera medhjälp till tvångsgifte. Enligt en utredning från Ungdomsstyrelsen från 2009, upplever fem procent av alla unga mellan 16 och 25 år i Sverige att de inte själva fritt får välja vem de ska gifta sig med.

År 2007 antog regeringen en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Totalt 900 miljoner kronor satsas på 56 olika åtgärder. I handlingsplanen finns bland annat flera utredningsuppdrag för att få kunskap om vilka insatser som är nödvändiga. T ex har Forum för Levande Historia presenterat en kartläggning som visar att många lärare ser att hedersrelaterat förtryck förekommer men inte vet hur de ska agera. Därför har bland annat 300 skolledare fått utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck.

Och nu kommer ytterligare åtgärder. Regeringens fokus är på stärkt förebyggande arbete, stöd och skydd, förbättrad samverkan mellan myndigheter och ökad kunskap. Några av de åtgärder som ska göras är:

•Skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap skärps. Utredaren justitierådet Göran Lambertz, har fått i uppdrag att föreslå bland annat hur tvångsäktenskap och barnäktenskap kan kriminaliseras.

•Rehabilitering av de som utsatts för hedersvåld.

•Nationell informationskampanj. Riktad till unga i gymnasieskolan för att förebygga och förhindra att de utsätts för bland annat hedersrelaterat våld och förtryck.

•Råd till unga i riskzonen på regeringens webbplats. Råd inför resor till dem som är oroliga för att bli gifta mot sin vilja utomlands och lättläst information om lagstiftning som rör äktenskap.

Minnesord över Ingrid Segerstedt Wiberg

Jag har samlat några av de fina minnesord som skrivit om Ingrid Segerstedt Wiberg.

Själv skrev jag några ord om Ingrid tidigare i veckan. En liberal kvinna med stor integritet och kurage att kämpa för sina åsikter.


På Lars-Erick Forsgrens blogg kan vi läsa Hans Lindblads minnesord som publicerats i Gefle Dagblad: Älskad och beundrad.

Och här är Lars-Ericks egna minnesord.

Birgitta Ohlsson: Ingrid - ilsket ivrig ikon.

Gunnar Andrén

Anita Brodén

Per Altenberg

Pär Gustafsson

Anna-Lena Lodenius

Norah4you´s

HAX

Görans Benedicks

Christian Dahlgren

En film om HIV - Hur kunde hon?

I media kallades hon HIV-kvinnan.
Hon heter Lillemor.

I måndags var jag på Rfsl Västmanlands visning av "Hur kunde hon?".
Dokumentären av Ingela Lekfalk om Lillemors liv.

Lillemor som 19-åring blev HIV-smittad vid en sommarförälskelse i Frankrike.
Lillemor som fick sin dödsdom - ett år kvar att leva.
Lillemor som fick bromsmediciner och förträngde.

Lillemor som överlevde.
Som gifte sig och fick barn utan att berätta att hon hade HIV.
Som, när det uppdagades, fick en livsgenomgripande chock när hon insåg att hon kunde smittat både barn och make.
Som polisanmäldes av sin man och dömdes till 2.5 års fängelse för försök till grov misshandel.

Hennes lättnad när det visade sig att varken man eller barn hade blivit smittade.
Hennes smärta genom de olika faserna. Den förlorade vårdnaden om barnen.
Hennes skam.
Människornas avståndstaganden.

En dokumentär där smärtan står i kontrast till närhet och vacker filmkonst.
Jag vet att många recensioner tycker att dokumentären var för ensidig.
Och att filmen inte svarade på titelfrågan; Hur kunde hon?
Det tycker jag är skönt. För jag tror inte att det finns något enkelt svar. Och att det viktiga inte heller är svaret - utan att fundera kring hur vi människor fungerar. I egna svåra situationer. Och mot andra.

Läs gärna Jane Magnussons recension i DN. Eller Olle Sjögrens i SvD.

Och se filmen om du har möjlighet.

GÄSTBLOGG: Julia Berggren, PRAO

Mandat?
Va, finns det något som heter JO?
Vem är RUT och hur kan hon veta allt?
Och vad sjutton betyder liberal?

De tankar som kom upp i mitt huvud när jag var PRAO hos Agneta, fick mig att känna mig väldigt okunnig.
Det var saker jag inte hade en aning om att de faktiskt fanns.
Men som jag nu vet.
Jag känner att min vecka hos Agneta verkligen gav mig insyn i vad en ledamot och politiker faktiskt gör under en vecka.

Jag heter Julia och det var jag som var med Agneta förra veckan i både Stockholm, Västerås och Sala.

Gillar jag politik?
Det var en speciell fråga som jag ofta fick, och det var om jag gillade politik.
Jag tyckte nog både och först.
För jag var intresserad av hur man kan påverka folk, och jag visste ju såklart att det gick genom politiken.
Fast min bild av just politik var så långt ifrån vad det egentligen är.
Jag menar, slå på kanal 2 en förmiddag och det ända man ser är gubbar i kostym som pratar om tråkiga saker med oförståeliga ord.
Just det - tråkigt.
Jag tyckte det var tråkigt för att jag inte visste något om det. Hur det verkligen är. Och det är så mycket mer än det man ser.

Vi startar i Västerås
Den allra första dagen skulle jag träffa Agneta på ett café i min hemort Västerås. Visst var det lite nervöst, det jag mest oroade mig över var om jag skulle känna igen henne. Fast det gick ju bra ändå. Vi satt och pratade om vad som skulle hända under veckan och gick igenom ett schema som hon hade gjort åt mig.

Sen gick vi vidare till ett annat fik. Vi skulle vara med på en träff som Agneta ordnat - Nya Röster/Ungas tankar om Sverige - och prata om hur ungdomar mår. Egentligen. Det var kul att höra vad alla hade att säga och diskussionen varade i en och en halv timma ungefär.

Ungdomsförbunden Nuff, Puff, Luff och Fluff
Tisdagen var första dagen med Agneta i Stockholm. På kvällen åkte vi till Sala och var på ett sorts upptaktmöte för lokala folkpartister. Det var intressant att lyssna på vad de tyckte och tänkte. På kvällen när jag kom hem var jag helt slut. Allt var så nytt, så mycket nya intryck och så var jag såklart nervös. Det var hur mycket nya ord som helst, som jag aldrig har kommit i kontak med tidigare.

Och alla partiers ungdomsföreningar som t.ex. Nuff, Puff, Luff och Fluff. Bara det gjorde mig förvirrad. Jag kände mig inte så stor för den delen heller och jag hade väldigt ont i huvudet på kvällen när jag kom hem.

Häftig mediaträning
Onsdagen var lättare, jag hittade bättre i själva Riksdagen.
Och hittade dit överhuvudtaget från tåget.

En sak som var otroligt spännande var att se hur olika politiker övade i en sorts mediaträning. Att de ens gjorde det, hade jag ingen aning om alls. Så det var häftigt att få se.

Talmannen slår i bordet och det lyser på väggen
Torsdagen kände jag mig mycket mera van, jag hittade mycket bättre. Även om jag fortfarande var tvungen att springa och fråga om hjälp stup i kvarten så funkade det bättre. Jag fick vara med ABB Industrigymnasium på eftermiddagen.

Jag fick även se på en votering. Det var väldigt märkligt. Det gick på ca tre eller fyra minuter, och jag hann knappt hänga med om vad som hände. Talmannen pratade jättesnabbt, så jag uppfattade inte vad han sa. Han slog med sin klubba några gånger i bordet, några reste sig upp och helt plötsligt lös det grönt och rött på väggen. Mycket märkligt. Men även fascinerande.

Senare på kvällen var jag med Agneta och en som heter Jessica Polfjärd (M). Vi hade ett möte med kvinnor som var företagare i Västerås. Det blev mycket prat om hur det egentligen är att jobba för dem, och så klart mycket om skatter. Jag visste att det är tufft att vara själv med ett företag, men inte SÅ svårt.

Över och under jorden i Sala
Fredagen åkte jag, Agneta och Allan Wiman till Sala. Vi besökte först Sala Ridklubb. Allan och ordföranden pratade om försvarsmakten och allt som rör sig runt den. Sedan åkte vi till Sala Silvergruva. Det var häftigt. Vi fick en guidad tur där nere. Vi åkte långt ner,ända ner till 155 m. Bara hissen tog dryga fyra minuter!

Liberalerna och blåklinten
Sedan åkte jag och Agneta hem mot Västerås. Då hade jag bara några frågor kvar i mitt block. Den ena var om Folkpartiets namn: Folkpartiet Liberalerna. Det är hela partiets namn. Jag trodde att de bara hette Folkpartiet, fast så var det inte. Tur att jag fick reda på det, en vecka tog det att förstå.

Agneta gav mig Folkpartiets symbol, jag hade tittat på den en stund på vägen hem och jag visste inte vad den föreställde. Hon förklarade att det var en blåklint och att det inte är en tillfällighet att den är en symbol för Folkpartiet. För det är rösträttens symbol. Rösträtten startade i Östergötland och Östergötlands landskapsblomma är just blåklinten. Så det är ingen tillfällighet.

Just som jag klev ur bilen och vinkade Hejdå, så kändes det väldigt konstigt. För just som jag började hänga med och förstå hur det fungerade, så skulle jag sluta. En tråkig känsla som fick mig ledsen, jag ville inte att det skulle vara slut. Men det behöver ju inte vara slut än. Agneta lärde mig en sak - att det går att påverka, och det är just det jag ska.

Tack alla!
Jag vill tacka alla som hjälpt mig under veckan. Alla som gjorde det till en fantastisk vecka. Och speciellt vill jag såklart tacka dig Agneta, som ville ha med mig, som orkade ha med mig. Jag är så glad över att jag gjorde det här. Så tack !

Ingrid Segerstedt Wiberg - en stark liberal ur tiden

Ingrid Segerstedt Wiberg dog i fredags.

Författare. Debattör. Humanist. Liberal. Folkpartist. Fredskämpe. Sveriges första ledarskribent som var kvinna.

I DN skriver Anders Forsström: "Det finns mycket att säga om Ingrid Segerstedt Wiberg. Ska hon beskrivas med ett enda ord, passar ordet stridbar."
Ingrid Segerstedt Wiberg hade ett starkt engagemang för freds-, flykting- och kvinnofrågor. Hon arbetade rakryggat och målmedvetet hela livet för att motverka rasism och intolerans. 1958-1970 riksdagsledamot för Folkpartiet liberalerna. 1968 - 1973 var hon ordförande i Svenska FN-förbundet. Ledamot av svenska Unicef-kommittén. För att nämna några av otaliga uppdrag.

En föregångare och stark liberal som inspirerat mig. Och som kommer att fortsätta att göra det. Genom sin gärning. För solidaritet. Alltid på de svagas sida. Rakryggad. Orädd.

Andra som bloggat om Ingrid Segerstedt Wiberg: Gunnar Andrén, Anita Brodén, Henrik Alexandersson, Birgitta Ohlsson, Pär Gustafsson, Per Altenberg.

Läs mer: GP, röster om Ingrid i GP, Sydsvenskan, Ingrid Segersteds gymnasium

Fanklubben på Facebook

Är fortfarande lite tagen över att jag överhuvudtaget har en egen fanklubb på Facebook. När den startades av goda vänner för några månader sen så funderade jag på om den skulle locka några fler medlemmar än de allra närmaste.

Men nu ikväll såg jag att den faktiskt har över 200 medlemmar. Ungefär 50-50 kvinnor/män, säger sid-administratören. Och bra bredd på åldrar; 16 % i åldrarna 18-24år, 17 % 25-34 år, 19 % 35-44 år, 23 % 45-54 år och resten 55+.

Jag ser det som ett tecken på att många tycker att de frågor som jag driver är viktiga; för barnen, skolan, företagandet och jämställdheten.

Tack alla ni som stöttar min kandidatur till riksdagen för 2010-2014! Mycket har åstadkommits sen förra valet - men mycket återstår att göra.