söndag 13 september 2015

Refugees welcome


Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.
Så inleds FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Några av de finaste ord jag vet.
Ett ställningstagande som för mig är den största landvinningen i det internationella samarbetet.

Rättigheterna präglas av en humanistisk och solidarisk människosyn.
Och de utgör tillsammans, när de respekteras, en stark grund för en demokratisk samhällsbyggnad.
Varje människas rätt till sina innersta tankar.
Rätten att utöva sin religion
Rätten till en dräglig levnadsstandard och till hälsovård
Rätt till skydd för familjen
Frihet från slaveri och tortyr
Rätten till åsiktsfrihet - och yttrandefriheten att uttrycka sina åsikter
Rätt till utbildning
Rätt att vara med i en organisation - eller att avstå
Skydd för godtyckligt ingripande i fråga om privatlivet
Och anledningen till att vi är här idag: rätten att åtnjuta asyl från förföljelse

Jag tror att ni precis som jag är tacksamma över att leva i ett land, i en stad som så länge varit förskonad från krig och förtryck. Att de allra flesta av oss kan röra oss fritt utan rädsla. En tacksamhet att fostra våra barn i fred och frihet. Jag är innerligt tacksam för att det fanns människor i Sverige som hade valt att öppna gränserna för min far och andra, så de fick möjlighet att komma hit i samband med andra världskriget och nazisternas terrorvälde.

De mänskliga rättigheterna gäller över hela världen, oavsett land.
De gäller för alla människor, oavsett etnisk tillhörighet, hudfärg, kön, språk, religion, sexuell läggning, politisk uppfattning eller social ställning.  
Detta respekteras inte överallt, och är en av anledningarna till att det finns människor på flykt.

Fri- och rättigheterna, fyller, även i vårt land, sin viktigaste funktion när samhällsklimatet hårdnar, när egennyttan råder, när resurserna är knappa och när det öppna samhället ifrågasätts.

När främlingsfientliga vindar blåser och rasistiska åsikter flyttar in i folkvalda församlingar, då krävs det mer än någonsin människor överallt i samhället som rakryggat står upp för de mänskliga rättigheterna. Står upp för att alla människor har dessa rättigheter. Alltid.

FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Ett fantastiskt dokument.
Och nästan ännu mer fantastiskt att det finns. Tänk att jordens folk kunde enas om detta.
Tron på den enskilda människans värdighet och värde – och människors lika rättigheter.

Men det behövs så klart något mer än en överenskommelse, en deklaration, ett dokument.
Själva idén om de mänskliga rättigheterna måste tränga in i hela samhället.
Det är aldrig "någon annans bord" när en medmänniskas rättigheter kränks.

Ett samhälle med de mänskliga rättigheterna som grund kan bara byggas genom gemensamma insatser. Det måste vi alla ta ansvar för. Det ställer krav på samhället, det ställer krav på var och en av oss i vardagen.
För mina rättigheter är också andras rättigheter. Mänskliga rättigheter handlar om detta - att jag inte enbart kan utkräva mina rättigheter, utan jag också måste respektera och stå upp för andras.

Det behövs både snack och verkstad.
Både ord och handling.
Det behövs en ständig diskussion kring vad de mänskliga rättigheterna innebär i olika situationer i en föränderlig värld. Inte minst utifrån hur vi på bästa sätt skapar förståelse för olika seder, kulturer och religioner.
Det behövs kunskap.
Det behövs politisk debatt. Och kloka beslut.
Det behövs köksbordsdiskussioner. Samtal på arbetsplatserna. I skolorna.
Det behövs konkreta åtgärder. Det behövs ställningstaganden.
Och medmänsklighet. Som idag.

De mänskliga rättigheterna kan vi aldrig någonsin ta för givna.
Vi behöver hålla dem levande. Vi behöver samlas i medmänsklighet och solidaritet.
Så att världen blir en bättre plats att leva i för alla.
Därför är det viktigt att uppmärksamma alla de, inte minst i frivilligorganisationerna, som år efter år, dagligen, stöttar människor i stora svårigheter och på flykt.
Därför är det hoppfullt med alla de intensiva insatser som gjorts för att stötta flyktingar de senaste veckorna.
Därför är det viktigt att vi är här idag.

För det finns ett gap mellan många människors verklighet och de rättigheter som vi har förbundit oss att respektera. Det finns sannerligen ett antal mänskliga rättigheter som behöver respekteras på ett betydligt bättre sätt på många håll i världen, även i Sverige.
Asylrätten är en av dem.

Jag är fast förvissad om att en (1) människa kan göra skillnad.
Idag är vi många – och kan göra stor skillnad.

Ett tack till er i de politiska ungdomsförbund som arrangerat den här manifestationen.
Ni är guld!

Martin Luther King sa: "Den yttersta tragedin är inte de onda människornas förtryck och brutalitet – utan de goda människornas tystnad."
Det är gott att vi inte är tysta.

Refugees Welcome.  
Det är dags för ett öppnare och mer humant Europa.
Flyktingar – Välkomna till Västerås. Vår stad är också er.

(Tal vid manifestationen Refugees Welcome den 12 september 2015. På Fiskartorget i Västerås.)