lördag 9 november 2013

75 år sedan Novemberpogromen - Kristallnatten

Natten mellan den 9 och 10 november 1938 satte den nazistiska regeringen igång en landsomfattande pogrom. Den 26 oktober hade Tyskland utvisat 17.000 judar med polskt ursprung. Bland dem fanns föräldrarna och systern till en ung polsk jude, bosatt i Frankrike, Herschel Grynszpan. De utvisade judarna befann sig vid den polsk-tyska gränsen. Polen vägrade släppa in dem och Tyskland vägrade ta dem tillbaka. Deras mycket svåra situation blev den 17-årige Grynszpans motiv för att den 7 november 1938 skjuta tredjesekreteraren på Tysklands ambassad i Paris, Ernst vom Rath.

Vom Raths död var förevändningen till pogromen, då 1.400 synagogor och bönehus sattes i brand. Polisen fick instruktioner om att inte ingripa, brandmän förhindrades släcka elden så länge den inte utgjorde ett hot mot icke-judisk egendom. 30.000 judiska män arresterades och skickades till koncentrationsläger. 400 judar mördades natten mellan den 9 och 10 november, tusentals utsattes för misshandel. Pogromen, som pågick flera dagar, krävde minst 1.500 dödsoffer. 7.500 affärer och ett stort antal bostäder plundrades. Regimen gav judarna skulden för händelsen och tvingade dem att betala en kollektiv straffskatt på en miljard riksmark.

Pogromen har ofta kallats ”Kristallnatten” eller ”Rikskristallnatten” efter allt krossat glas som täckte gatorna. Uttryckets exakta ursprung är oklart, men det var inte offren som myntade det.

Texten ovan är tagen ur SKMA:s inbjudan till Högtidsstunden för Novemberpogromens offer imorgon). Då kommer Jonathan Leman tilldelas ELSA-priset för sina mångåriga och omfattande insatser mot antisemitism och andra former av främlingsfientlighet och rasism.

Läs gärna:
Expressen: Ohlsson rasar mot nazi-demonstration
Expressen: Oroligheter under nazi-demonstration
Sydsvenskan: Fackeltåg i Malmö
DN: Attentatet gav nazisterna en martyr
DN: Igår ringde Führern igen (av Elisabeth Åsbrink)
Upprop i GP: 75 år sedan Kristallnatten och Europa blundar igen
Aftonbladet: Minnen av Kristallnatten kommer tillbaka (intervju med Franz Cohn)
Aftonbladet/Ledarkrönika av Anders Lindberg: Judehatet tillhör inte det förflutna
SvD Ledarbloggen: Nazisterna försöker ta över Kristallnatten
SvD: Ansvaret känns tyngre och tyngre
SvD: Trauman ärvs genom generationerna
SvD Svep: 75 år sedan Kristallnatten (samling av olika artiklar)

Ett av mina tidigare blogginlägg:
Kristallnatten - Förtryck, förödelse och fasa

Score - dataspelskonsert med Västerås Sinfonietta

Det är härligt med bra musik.
Och med lite annorlunda upplevelser.

I eftermiddag gav Västerås Sinfonietta dataspelskonserten Score på sin hemmaarena Västerås Konserthus. Fin musikupplevelse - jag gillar vår symfoniorkester!
Publiken var betydligt yngre än vanligen - kul!
Dirigent var Charles Hazlewood. Och presentatör Orvar Säfström. Båda snittade högt i trevlighet - liksom i professionalitet och kunnighet, så klart.

Musikstyckenas länkar nedan går dessvärre inte till spelningar av Sinfonietta eftersom jag inte hittade några sådana. Men inte heller Gävle Symfoniorkester, Göteborgs Symfoniker med flera går av för hackor.
Några smakprov:
VLT om Score
JOURNEY - Apotheosis - av Austin Wintory
SUIKODEN - Into a World of Illusions - av Miki Higashino
LAST OF US All Gone - av Gustavo Santaolalla
NI NO KUNI Main Theme - av Joe Hisaishi
The Legend of Zelda Suite - av Koji Kondo
Och så förstås:
SUPER MARIO Suite (Koji Kondo) och SONIC THE HEDGEHOG Medley (Masato Nakamura)

söndag 3 november 2013

Borelius i DI om psykisk ohälsa

I helgens DI Weekend finns en intervju med Maria Borelius. Journalist är Caroline Åkerlund.

Artikeln tar ett ämne som på många sätt fortfarande är tabubelagt; psykisk ohälsa. Borelius berättar bland annat om skammen och skulden som hon kände kring sin döde brors sjukdom (schizofreni).
Det är väldigt otäckt när någon man lever med börjar höra saker och inte kan skilja på verklighet och osanning. Vi blev rädda och stängde till och ville inte se vad som hände, medan Coco (brodern, min anm) bara blev sjukare och sjukare.
...
Trots att jag hade en mycket älskad bror skämdes jag. Och sedan skämdes jag för att jag skämdes, så det blev bara en knut till slut.

Artikeln skriver om att detta tabu är utbrett trots att var tredje svensk någon gång i livet drabbas av mental ohälsa som till exempel utbrändhet, panikångest och depression. Maria Borelius menar att näringslivet är den sista bastionen när det gäller att mörka för mental ohälsa. Jag tror dessvärre att det hyssjas och läggs locket på inom många, många andra delar av vårt samhälle. Okunskapen är stor - och då sprids också osäkerhet och rädsla. Det behöver satsas betydligt mer på forskning. I artikeln jämför Borelius med cancer:
För 40 år sedan var cancer lika tabubelagt som psykisk sjukdom är i idag. Nu slåss läkare och forskare inom cancerområdet för att hela tiden pressa gränserna, och dit behöver psykvården också nå.

Maria Borelius har just kommit ut med boken Bryt det sista tabut.
Läs också gärna:
Behrang Behdjous intervju av Mikael Persbrandt i dagens DN.
* Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva - av Ann Heberlein
* De galna systrarna - av Ann Wikström, utgiven av Schizofreniförbundet
* Malinkas blogg om att vara bipolär, typ II: blackandwhite.eye-c.se (inte igång just nu men många tankeväckande tidigare blogginlägg)

lördag 2 november 2013

Knitting Peace - och andra möjligheter

Jag tror att människors strävan och drömmar kan försätta berg. Att en människa kan göra skillnad. Men också att vi är starka tillsammans.

För en tid sedan var jag med ARTY (stiftelsen som främjar samarbeten mellan näringsliv och kultur) och såg den fantastiska teaterkonserten Tills döden skiljer oss.

Ikväll ser jag fram emot att se Cirkus Cirkörs föreställning Knitting PeaceVästmanlandsTeater. Så här står det på hemsidan:
Halsbrytande poesi i hemvävd värld /…/ ett charmigt och sympatiskt verk där helheten vinner över den enskilda insatsen – som maskor i en stickning.
Föreställningen handlar om vad det är som driver människor att sträva efter mål som kan tyckas ouppnåeliga. Fred på jorden, till exempel.
Cirkus Cirkörs devis är också: Allt är möjligt.
Jag ser mycket fram emot kvällen.

tisdag 8 oktober 2013

Hollow Talk med Choir of Young Believers

Har helt snöat in på Hollow Talk.
Med Jannis Joya Makrigiannis & Choir of Young Believers.
Från deras album This Is For The White In Your Eyes.

Det handlar förstås om ledmotivet till TV-serien Bron-Broen.
En favorit med Saga Norén (Sofia Helin) och Martin Rhode (Kim Bodnia). Som sannerligen är värd en egen blogg. Vid annat tillfälle.
Andra säsongen går nu - missa inte den.
Silence seizes a cluttered room,
Light is shed not a breath too soon.
Darkness rises in all you do,
Standing and drawn across the room.
Spatial movements are butterflies
Shadows scatter without a fire.
Lyriken finns här på SongLyrics.

Några klipp från YouTube:
Av Eric Rodewald - med 300.000-fåglar-video
Live on KEXP
Av talleanna - med sekvenser ur första säsongen.
Av Bilbo - med lyriken.
Av Kerk789 - Oliver Schories Edit

Om COYB. Och om Hollow Talk:
Ghostly International
Helsingborgs Dagblad - om ledmotivet
Intervju med Jannis Makrigiannis på SF Critic
Och en intervju till - denna gång på The Alternate Side
Scandinavian Kitchen - med intron till TV-serien
KCRW Music Blog
MTV




tisdag 10 september 2013

Anna Lindh

Ikväll visas en dokumentär om Anna Lindh;
Anna Lindh - människan, ministern, mordet.
Imorgon en annan; Anna Lindh 1957-2003
Jag ska se dem båda med min 13-åring. Han som är för ung för att minnas. Men som precis som alla unga behöver starka, modiga förebilder.

Och jag minns.
Minns hur jag tvärs över en fyllt rum såg att ansiktsfärgen och all kraft försvann från hennes UD-medarbetare när denna fick ett telefonsamtal under en konferens. Jag visste så klart inte just då vad samtalet handlade om, men förstod det senare på kvällen.

Minns hur jag med gråten i halsen och ögonen tröstade ungdomar av alla politiska kulörer under euro-kampanjandet dagen därpå. Ett kampanjande som till slut avbröts för att finnas till för varandra i sorgen.

Minns alla känslor och tankar och samtal kring demokratins sårbarhet. Om det ofattbara att ytterligare en svensk minister blivit mördad. Om den förlust som Anna Lindhs död innebar, och fortfarande innebär, på så många plan. Om det omänskliga för hennes familj, vänner, partikamrater.

Anna Lindh. En stark politiker.

Mina tankar går, nu som då, till hennes söner.

Minneskonsert för Anna Lindh imorgon, 11 september, på Moriskan i Malmö
Luciano Astudillo, Ozan Sunar och Pontus Stenqvisti Sydsvenskan: Anna Lindh - en förebild för många
Anna Lindhs Minnesfond
GP: Anna Lindh porträtteras i TV
Expressen: Anna Lindh hyllas med film och konsert

onsdag 4 september 2013

President Obamas hyllning till Raoul Wallenberg

En god vän gjorde mig uppmärksam på att President Obamas hyllning idag till Raoul Wallenberg i Stockholms Stora Synagoga finns tillgänglig på nätet.
"I cannot think of a better tribute to Raoul Wallenberg than for each of us -- as individuals and as nations -- to reaffirm our determination to live the values that defined his life, and to make the same choice in our time. And so today we say that we will make a habit of empathy. We will stand against anti-Semitism and hatred, in all its forms. We will choose to recognize the beauty and dignity and worth of every person and every child. And we will choose to instill in the hearts of our own children the love and tolerance and compassion that we seek.
....
Today we stand in awe of the courage of one man who earned his place in the Righteous Among the Nations. And we pray for the day when all peoples and nations find the same strength -- to recognize the humanity that we share, and to summon in our own lives our capacity for good; to live with tolerance and respect; to treat everyone with dignity, and to provide our children with the peace that they deserve."

Här är hela talet från synagogan.
Och här finns det live på svt.
Här är en länk till Yad Vashems hemsida om Righteous Among the Nations. Och här Wikipedias information på svenska.
Några av mina bloggar från ett besök på Yad Vashem:
”De skall i mitt hus, inom mina murar, få ett namn, ett äreminne [”Yad Vashem”] ... ett evigt, oförgängligt namn skall jag ge dem.”
Yad Vashem Memorial Pin
Studenter + vykort + The International School for Holocaust Studies

Snart landar örnen

Imorgon anländer President Obama till Stockholm.
Bland allt det myckna som sagts och skrivits inför detta besök, så har alltför mycket präglats av negativism, kritik. Expressens ledare idag skriver klokt om detta och jag håller med.

"För första gången någonsin avlägger en amerikansk president ett bilateralt besök i Sverige. Det är stort. Det är ett utomordentligt erkännande för ett litet land som vårt.
....
Sverige ska naturligtvis inte knäfalla inför USA, men det vore önskvärt med en mer öppen relation där man påtalar de gemensamma intressen som våra länder faktiskt har.
....
I stället för att hålla en allmän moralpredikan för Obama bör Reinfeldt och Bildt koncentrera sig på frågor där det finns gemensamma intressen och där Sverige har en chans att påverka.

Och vi kan faktiskt ägna en tanke åt vad den amerikanska presidenten har att lära oss - exempelvis om vårt grandiosa svek mot en av de största svenskarna genom tiderna, Raoul Wallenberg."
Läs gärna hela ledaren.

Welcome, Mr President!

......................................................
Barack Obamas "Yes We Can-speech" i New Hampshire 2008.
Så följer du Obamas besök i SVT
Obamas besök i Sverige LIVE på TV4
SvD: USA:s ambassadör om Obamas Sverigebesök
Expressen: Så blir Obamas besök i Sverige
GP: Sverige hyllas inför Obamas besök
Journalisten: 300 journalister täcker Barack Obamas besök
VLT: Klimat och handel på Obama-program
SvD: Obamabesök prestige för regeringen
Expressen: Här är Barack Obamas superplan (inkl fakta om övriga flygplan, helikoptrar, bilar, rådgivare, läkare mm mm som följer med presidenten till Sverige)
UDBloggen: Med måttband och tidtagarur inför Obamas besök
DN: Obama kommer till Sverige

tisdag 27 augusti 2013

Riksdagsmotion uppfylld utan riksdagsbeslut: Raoul Wallenbergs dag


Ibland blir riksdagsmotioner uppfyllda utan att beslut klubbas.

Hösten 2009 väckte Birgitta Ohlsson en riksdagsmotion som jag hade förmånen att tillsammans med Fredrik Malm, Hans Backman, Helena Bargholtz, Maria Lundqvist-Brömster och Ulf Nilsson vara medmotionärer till.
Vi ville införa en svensk minnesdag tillägnad Raoul Wallenbergs minne.
Så här står det i motionstexten:
Raoul Wallenberg är en av historiens viktigaste svenskar. Som svensk diplomat i Budapest räddade han under slutet av andra världskriget uppemot 100 000 ungerska judar undan Förintelsen genom att utfärda tillfälliga svenska pass. Han arresterades senare av sovjetiska styrkor och placerades i det ökända Lubjankafängelset i Sovjetunionen. Omständigheterna kring hans död och öde i sovjetiskt fängelse är fortfarande oklara.
Den 5 oktober 1981 blev Raoul Wallenberg hedersmedborgare i USA, vilket enbart den brittiske premiärministern Winston Churchill blivit utsedd till före Wallenberg. I USA uppmärksammas därför i många delstater den 5 oktober som en officiell minnesdag för Wallenberg. Dagen symboliserar ett exceptionellt hjältemod och humanistiska principer som Wallenberg personifierade. Minnesdagar till Wallenbergs ära finns även i andra länder i världen som Kanada i Nordamerika och Argentina i Sydamerika. I Sverige, hans hemland, finns ingen minnesdag. En sådan minnesdag bör införas.
Motionen blev avslagen.
Men nu är Birgitta minister och kan driva denna typ av frågor på annat sätt.
I vintras skrev hon tillsammans med Nina Lagergren, Jan Björklund, Siavosh Derakhti, Anna Ekström, Lena Adelsohn Liljeroth, Olle Wästberg, Jan Eliasson, Eskil Franck mfl en artikel i DN med rubriken: Nu inför vi en minnesdag för Raoul Wallenberg.
Och så blev det.

Och idag den 27 augusti 2013 är den första gången vi i Sverige hyllar en sann hjälte. Raoul Wallenbergs dag.

Och Siavosh Derakhti, som startat Unga muslimer mot antisemitism, fick det allra första Raoul Wallenbergpriset. Siavosh som även fick SKMA:s Elsa-pris förra året. Grattis!

UDbloggen: En dag att minnas Raoul Wallenberg och uppmärksamma mänskliga rättigheter
Raoul Wallenberg Academy
Regeringen: Erik Ullenhag delar ut pris på Raoul Wallenbergs dag

måndag 29 juli 2013

Till Rickard Söderberg - Må regnbågsflaggan vaja

Jag vet inte om man kan vara stolt över någon man inte känner.
Men det är något av den känslan som jag just nu har för för Rickard Söderberg.

Rickard har gjort en otrolig insats för att opinionsbilda mot det ökande förtrycket och våldet mot hbt-personer i Ryssland.

Rickard har bl a skapat FB-eventet Svenska ambassaden i Ryssland hissar regnbågsflaggan under PRIDE. En grupp som på ett par dygn samlat mer än 20.000 deltagare. När jag började skriva den här bloggen var det 20.200 deltagare, nu en stund senare 20.652.
Signa på Du också - och sprid i Dina nätverk.
Och läs Rickards blogg om de senaste dygnen.

Imorgon startar Stockholm Pride.
Vi har mycket kvar att kämpa med för att öka kunskap och mota fördomar här i Sverige. Men vi har kommit en bra bit på väg från när RFSL-demonstranter i augusti 1979 satte sig på Socialstyrelsens trappa i protest mot att homosexualitet betecknades som en sjukdom. Då Barbro Westerholm som nybliven generaldirektör för Socialstyrelsen satte sig tillsammans med demonstranterna på trappan, lyssnade in och sedan såg till att Socialstyrelsens diagnosregister ändrades. Från 19 oktober 1979 var det inte längre en sjukdomsdiagnos att vara homosexuell i Sverige.

Just nu våndas UD enligt Metro över vilket beslut de ska fatta när det gäller regnbågsflaggan på svenska ambassaden i Moskva.
Må detta beslut bli rakryggat.
regnbågsflaggan hissas på svenska ambassaden i Moskva. Och på alla andra svenska ambassader i världen.
Må regnbågsflaggan i framtiden vaja stolt i alla länder.

SR: Kräver regnbågsflagga på svenska ambassaden
SVT: Ryska högerextremister torterar homosexuella
Petitioning to IOC/International Olympic Committee: Postpone The 2014 Sochi Games Until Russian LGBT Rights Are Restored
LT: Tysk fotbollsklubb hissar regnbågsflaggan permanent
Birgitta Ohlsson i Aftonbladet: Straffa EU-länder som förbjuder Prideparader
Aftonbladet: Bildt till attack mot Ryssland på twitter
Berliners blogg J Forssberg: Pryd vår OS-trupp med regnbågsflaggan
Heidi Avellan i Sydsvenskan: Klart att idrott är politik
Photos from Russia that everyone needs to see
Berliners blogg: Harvey Milk - om mod och handling
Berliners blogg: Med svenska gaypolisen i Europrideparaden RFSL:s milstolpar för hbt-personer i Sverige

fredag 26 juli 2013

J Forssberg: Pryd vår OS-trupp med regnbågsflaggan


Dagens ledare i Expressen är inte dum.
Hur många ryska hbt-personer ska behöva mördas för att svenska olympier ska våga säga ifrån?
Skriver Johannes Forssberg med anledning av att Putins förföljelse och lagstiftning mot hbt-personer hårdnar allt mer.
Och:
Den svenska idrottsrörelsen håller krampaktigt fast vid sin enda politiska övertygelse: idrott och politik får aldrig blandas samman. Som om rätten att få idrotta kan separeras från rätten att vara en fullvärdig människa.

Som om idrott och politik på länge (någonsin?) varit frikopplade från varandra.

Photos from Russia everyone needs to see
Karin Rebas i Kristianstadsbladet: Rysk förföljelse av homosexuella
MSN nöje om den ryska hbt-filmfestivalen Side-by-Side: Rysk hbt-festival vädjar om hjälp
Torbjörn Jerlerup: HBT-flaggan på svenska OS-kläder?!
Heidi Avellan i Sydsvenskan: Klart att idrott är politik
GP: Alternativ OS-fackla
Ellen Albertsdóttir: Kina - OS-facklan sätter ljuset på mänskliga rättigheter
Ulf Bjereld: Visst hör idrott och politik ihop
svtplay: När idrott och politik går ihop


lördag 6 juli 2013

Semesterlitteraturen


Här kommer de godingar som jag ska ha med mig i hängmattan, på tåget, vid poolen, på stranden, på fiket, i parken, på flyget...

R Joyce: Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd
F von Schirach: Brott
F von Schirach: Skuld
J Franzen: Frihet
S Alakoski: Oktober i Fattig-Sverige
J-M Guenassia: De obotliga optimisternas klubb
L Zern: Kaddish på motorcykel
D Levithan: Jag, En
A Heberlein: Ett gott liv
A-C Kihl: De överlevande från Råtterdammer Street
S Maushart: Nedkopplad
F Backman: En man som heter Ove
J Orringer: Den osynliga bron
J Tropper: Sju jävligt långa dagar
U Knutson: Kvinnor på gränsen till genombrott (dags att läsa om)
E Larson: I odjurets trädgård

Och så vill jag gärna läsa Kärlekens manifest (L Jönsson) och Den hemliga historien (D Tartts) men har inte lyckats hitta dem.
Än.
Hoppas finna dem i någon trevlig boklåda längs min sommarväg.

Ha en riktigt skön sommar!

lördag 29 juni 2013

Regnbågsprismor för Västerås Pride

Regnbågsprismorna dansar i vårt kök.
Det är säkert för att den allra första Prideparaden i Västerås tågar idag.
Och för att Västerås Pride har ett alldeles eget Regnbågstorg i år under Cityfestivalen.

Här är några tidigare bloggar om regnbågar och Pride:
Men den svenska gaypolisen i Europrideparaden
EuroPride 2010 i Warszawa
RainbowMaker - Stockholm Pride
Rainbow of Love

tisdag 25 juni 2013

En kväll i juni


Jag vet inte vad det är med den där låten.

Lite lagom bitterljuv. Nostalgi.
Kärlek. Över åren och generationerna.
Drömmar bakåt och framåt i tiden.
Dans i benen.
Definitivt jordgubbssmak i munnen.

Är inte särskilt förtjust i Lasse Berghagen.
Men denna melodi kramar om ens hjärta och sprider sommarkänsla.

Håll till godo: Lasse B och En kväll i juni

lördag 1 juni 2013

Studenter + vykort + The International School for Holocaust Studies





(Designers: Yulia Plahotni & Moshe Yevarkan)

För SKMA:s (Svenska kommittén mot antisemitism) räkning hade jag i veckan förmånen att besöka vår samarbetspartner Yad Vashem och ta del av deras verksamhet, främst inom utbildningsområdet. De här vykorten är ett av många exempel på hur The International School for Holocaust Studies vid Yad Vashem arbetar; långsiktigt, metodiskt och pedagogiskt. Vykorten är ett flerårigt samarbete mellan Yad Vashem och The Neri Bloomfield School of Design and Eduction - där studenter inom grafisk design deltar i seminarier om Förintelsen och sen tar fram och ställer ut en vykortsserie till Förintelsens åminnelse. En lika god som enkel idé - med fantastiska alster av de unga formgivarna.

Yad Vashem har bland annat till uppgift att bevara minnet av de sex miljoner judiska offren för Förintelsen samt att föra vidare arvet av Förintelsen till kommande generationer. En av verksamheterna är just den internationella skolan för Förintelsestudier - en skola som organiserar utbildningsprogram och utvecklar undervisningsmaterial för olika målgrupper och utbildningsorganisationer i Israel och utomlands. Mer än 100 medarbetare arbetar tillsammans med tusentals lärare, studenter, soldater och elever varje år för att främja utbildning om, och för att bevara minnet av, Förintelsen. Skolans uppdrag är att utveckla kunskaperna hos lärare från hela världen samt att förse dem med pedagogiska riktlinjer och åldersanpassade verktyg för att undervisa om det svåra ämne som Förintelsen är. Skolans interdisciplinära sätt att närma sig undervisningen – genom konst, musik, litteratur, teologi och drama – ger studenterna en möjlighet att få en bredare förståelse av vad som hände under denna period.

Här finns fler vykort i serien som Plahotni & Yevarkan har designat.
Och här finns mer information om Postcards Design Project - och massor de utmärkta vykorten från de senaste åren.
Och ännu fler vykortsexempel finns här.

Fler länkar:
SKMA:s utbildningar och elevresor
Mer på svenska om utbildningar, seminarier mm vid International School for Holocaust Studies
Yad Vashems hemsida
Toolkit on the Holocaust and Human Rights Education in the EU
Se även mina tidigare bloggar om Yad Vashem:
* ”De skall i mitt hus, inom mina murar, få ett namn, ett äreminne [”Yad Vashem”] ... ett evigt, oförgängligt namn skall jag ge dem.” (Jesaja 56:5)
* Yad Vashem Memorial Pin

För vackra för att slänga: Stockholm New


(jag lyckas inte hitta fotografens namn - och ber därför om ursäkt för att jag inte anger hen)

Varje gång jag har röjt bland magasin och tidskrifter där hemma så är det några som jag inte ens funderat på att slänga: de tolv numren av Stockholm New.

Nationalromantik och extremstiliserade människoporträtt är vanligtvis inte min melodi, men Stockholm New lyckades på en enastående och nyskapande sätt förena hög fotografisk kvalitet med bra journalistik och mycket vacker form. Det gjorde man under 10 år (1992 - 2002) och marknadsförde samtidigt Sverige på ett ypperligt sätt.
De som gav ut Stockholm New var Claes Britton och Christina Sollenberg Britton.

Nästa vecka öppnar utställningen Stockholm New — nationalromantik från dubbla sekelskiften: modefotografi möter måleriThielska Galleriet. Samtidigt ges en bok ut där material från Stockholm New-magasinen samlats tillsammans med nya fotografier av svenska och internationella modefotografer och andra kreatörer. Så här skriver Thielska Galleriet om utställningen:
"Utställningen Stockholm New — nationalromantik från dubbla sekelskiften: modefotografi möter måleri, visar ett urval av svensk och internationell mode-, stilleben- och landskapsfotografi från Stockholm New från 1992-2013, varav många printar i monumentala format, i dialog med Thielska Galleriets unika samling av nordiskt måleri från förra sekelskiftet, i en helt ny hängning i olika delar av museet."

Ser verkligen fram emot att besöka Thielska (alltid givande, kul att man nu testar lite nya utställningsgrepp) och denna utställning. Här är en länk med mer information om utställningen. Och här är Stockholm News egen hemsida där det finns information om magasinet, boken mm.

Har för mig att magasinet också fick ett hedersomnämnade av Utmärkt Svensk Form - som delades ut av Svensk Form mellan åren 1983 och 2002. En utmärkelse som förresten en av mina favorit formgivare, HC Ericson, tog initiativ till.

Några fler länkar:
Sonja Nettelbladt för Radar Magazine om Stockholm New
Maria Kowalska Elleberg för Bon om Stockholm New
Svensk Forms hemsida

fredag 31 maj 2013

Yad Vashem Memorial Pin


Remembering the Past
Shaping the Future





”De skall i mitt hus, inom mina murar, få ett namn, ett äreminne [”Yad Vashem”] ... ett evigt, oförgängligt namn skall jag ge dem.” (Jesaja 56:5)


Yad Vashem, Israels myndighet till minne av Förintelsens offer och hjältar.
Uppgiften är att dokumentera det judiska folkets historia under Förintelsen, bevara minnet av var och en av de sex miljoner offren samt att föra vidare arvet av Förintelsen till kommande generationer. Yad Vashem ger också erkännade till de "Rättfärdiga bland nationerna".

Förintelsemuseum, synagoga, internationellt forsknings- och utbildningscentrum, monument, skulpturer till åminnelse av judisk motståndsrörelse, bibliotek med en av världens mest betydelsefulla samlingar av litteratur om Förintelsen, konstmuseum... Träd och trädgård för att hedra de tusentals icke-judar som riskerade sina liv för att hjälpa judar under Förintelsen. Janusz Korczak hedras bland annat genom en staty och ett torg. Ett arkiv som innehåller ungefär 62 miljoner dokument, mer än 300.000 fotografier och tusentals videofilmer med vittnesmål från överlevande.

Själva Förintelsemuseet är värt en resa bara det - och även denna byggnaden är i sig är en upplevelse - en triangel som skär rakt igenom landskapet. Arkitekt är Moshe Safdie.

The Hall of Names - där minnet av Förintelsens judiska offer bevaras i deras egenskap av individer, var och en med en unik identitet. Vittnesblad, som fyllts i av familj, vänner och bekanta, minner om miljoner mördades namn och livshistorier. En databas som idag har mer än 3.2 miljoner namn.

Valley of the Communities - en gigantisk labyrint (ca 1 hektar), uthuggen ur berggrunden, där namnen på de över 5.000 judiska församlingar som förintades är ingraverade i labyrintens väggar.

Hall of Remembrance, Warsaw Ghetto Square, Museum of Holocaust Art....

Och när jag kände att jag absolut inte klarade att ta till mig ett uns till;
Children's Memorial - inne i en grotta, en imaginär stjärnhimmel, så underbart vacker.

En strof från museet dröjer sig kvar;
A country is not just what it does - it is also what it tolerates

Aber ein Land ist nicht nur das, was es tut – es ist auch das, was es verträgt, was es duldet.
(Kurt Tucholsky)

Några fler länkar:
* Karta över Yad Vashem
* Yad Vashem om Förintelsen
* Forum för levande historia om Förintelsen
* President Obamas tal vid Yad Vashem
* Här finns Integrationsministers Erik Ullenhags tal som han höll på ett symposium till Raoul Wallenbergs minne förra sommaren.
* Foton från Yad Vashem
* En av mina tidigare bloggar: Barnets rätt till respekt - Janusz Korczak
* Ytterligare en tidigare blogg: Korczaks tankar - grunden till den första barnkonventionen
* En artikel som både är publicerad i Frisinnad Tidskrift och på motargument.se: Janusz Korczak och barnets rätt till respekt

onsdag 29 maj 2013

Huset som Dizengoff byggde

Att bygga ett hus.
Att forma en stad.
Att utropa en stat.

Våren 1909 samlades 66 familjer på sanddynorna norr om Jaffa för att dela upp marken som de gemensamt hade köpt där. Fördelningen av marken skedde medelst lottning, där snäckor användes som lotter. Tomtgränserna ritades upp i sanden. Husen de byggde blev starten till Tel Aviv - då en förort till Jaffa. Visionen var en modern trädgårdsstad.

Enligt guiden som jag lyssnade på igår bestämde sig familjerna omgående för att två saker var viktiga att ordna tillsammans; tillgång till färskt vatten och ett café. Viktiga prioriteringar! Brunnen grävdes på samma ställe som snäcklotteriet hade skett. Och kaffestället (The first kiosk, som den kallas) på Rothschild Blvd finns fortfarande kvar (och har gott kaffe). Och ja, en av tomterna lottades tydligen inte ut, utan reserverades för den skola som hade startats några år tidigare. Vatten, kaffe och utbildning - alla goda ting är tre.

En av dem som var med på stranden var Meir Dizengoff. Läs gärna mer om honom, för han verkar ha varit en synnerligen initiativrik och framsynt herre - mycket aktiv i utvecklingen av staden. Till att börja med som affärsman och ordförande i kvartersföreningen (min benämning), så småningom som Tel Avivs första borgmästare. Entreprenörskap, samhällsbyggnad, teknisk utveckling, idrott och kultur verkar ha varit angelägna områden för Meir Dizengoff. Huset som han och hans fru Zina byggde gjordes så småningom om till Tel Aviv Museum of Art och skänktes till staden.

När David Ben-Gurion (ledare för Haganah, Israels första premiärminister mm mm) den 14 maj 1948 utropade Israel till självständig stat skedde det i just detta hus. Som nu därför kallas Independence Hall. Enligt guiden som jag nämnde tidigare, så bjöd man mycket konfidentiellt in 300 gäster till när självständighetsförklaringen skulle läsas upp. Varpå nyheten var förstasidesstoff dagen efter att inbjudningarna hade gått ut - och massor av människor kom för att delta. Golda Meir var förresten av av dem som skrev under självständighetsförklaringen.

Innerstaden Tel Aviv har idag ca 400.000 invånare och i hela Tel Aviv-regionen, inkl förorter mm, bor ca 3.3 miljoner människor. 13 stränder på en ungefär 1.5 mil lång strandremsa. Massor av företag, restauranger, butiker, museer mm.

Ordspåk:
In Jerusalem - you pray
In Haifa - you pay
In Tel Aviv - you play

Men det där sista vet jag inte riktigt om det stämmer - idag är Tel Aviv Israels ekonomiska och finansiella centrum, en hel del av Israels välstånd kommer även härifrån, så bara lek är det väl inte hela tiden.

Några länkar:
Visit Tel Aviv-Yafo
Israel
Israeli Declaration of Independence
Dinzengoff square
Dizengoff center - Tel Avivs första shoppingcenter
Ett resereportage från förra året i Vagabond: Tel Aviv - mellanösterns lyckliga bubbla

Se också mina tidigare bloggar:
Funktion och vacker form - White City
On a rooftop in Tel Aviv - om apelsinjuicen och annat i Jaffa
Om Israel. Och vatten. Och high-tech. Och en hel del till.
Trädens födelsedag

tisdag 28 maj 2013

Funktion och vacker form - White City



Det finns en speciell tjusning med vackra hus.
Hur arkitektens skicklighet och känsla formar människors hem. Arbetsplatser. Kulturbyggnader.
Och en stads hela miljö.

I Tel Aviv vandrade jag runt i timmar i Vita Staden /White City. Fötterna gick och gick medan jag spanade uppåt och kikade runt hörnen på några av de 4 000 modernistiska byggnaderna - i bland annat Bauhaus-stil och med många influenser från annan modern arkitektur (Le Corbusier mfl). Byggnaderna är ritade av tyska judiska arkitekter som immigrerade från Nazityskland till Palestina. Och som en fotnot kan noteras att nazisterna var starkt kritiska till modernistisk arkitektur som de ansåg var själlös. Bauhausskolan (där konst, arkitektur och design flätades samma med konsthantverk) stängdes av nazisterna 1933.

Funktion, skönhet och enkelhet - intrycket av ljus och modernitet står sig över tiden. En vandring för kropp och själ, men där jag ibland blev beklämd över att flera av byggnaderna var riktigt illa underhållna. Ändå lyste skönheten igenom (åh, dessa balkonger, takterasser, fönster...) - och jag blev åter glad när jag senare fick veta att det pågår ett omfattande restaureringsprogram.

När husen i Vita staden uppfördes på 1930-talet ingick de i ett helhetstänk för uppbyggnaden av Tel Aviv (med Patrick Geddes som stadsplanerare). Många gånger kombinerades olika funktioner - t ex byggdes flera av husen på en särskild sorts pelare, som gjorde att huset kyldes ner när vinden blåste under det, samtidigt som marken under huset användes till lekplats för barnen. Så här står det på Wikipedia apropå stadsplaneringen:
The apartment blocks provided a variety of services such as childcare, postal services, store, and laundry within the buildings themselves. Additionally, having a connection to the land was viewed as extremely important, so residents were encouraged to grow their own vegetables on an allotment of land set aside next to or behind the building. This created a sense of community for the residents, who were in the main, displaced people from differing cultures and origins.
White City i Tel Aviv utnämndes 2003 till ett världsarv av UNESCO och har det största antalet byggnader av denna typ i världen. Så här står det bland annat i motiveringen:
The White City of Tel Aviv is...an outstanding example of new town planning and architecture in the early 20th century, adapted to the requirements of a particular cultural and geographic context.

Bauhaus Center i samma område är också väl värt ett besök. Eftersom jag särskilt gillar museibutiker, så tillbringade jag en bra stund på centrets shop.
Många, många vackra och roliga saker finns det där.
I påsen på vägen tillbaka till hotellet fanns en utsökt vacker liten mezuzah i glas. Den förtjänar en egen blogg, vid tillfälle.

Fler länkar:
Här finns foton på många av de häftiga husen.
White City Tel Aviv
UNESCOS världsarvslista för västra Asien

måndag 27 maj 2013

Svårt att ha distans till upploppen

Funderar på långdistans på upploppen i några av Sveriges förorter.
Men det går så klart inte att ha distans.
Våld föder våld föder våld.
Likväl som de många ansvarstagande människornas engagemang väcker respekt. De människor som gått man ur huse för att stoppa våldet och skydda sina stadsdelar.

Här finns länkar till kloka människor som tänkt till från olika infallsvinklar:
Gulan Avci i SvD: Att skylla på samhället är alltför lättvindigt
Nina Power i DN: Ilskan i förorten är inte bara svensk
Sanna Rayman i SvD: Bortom pajkastning och stenkastning
Och Sanna Rayman igen: Upploppen är lika tidlösa som vanan att misstolka dem
Heidi Avellan i Sydsvenskan: Vem kastar de första stenarna?
Peter Wolodarski i DN: Siffran som sammanfattar Stockholms problem
Håkan Holmberg i UNT: Det handlar om segregation
Sakine Madon i Expressen: Ni som förstör borde skämmas
Hanne Kjöller i DN: Husby som ett Rorschachtest
Adam Cwejman i Helsingborgs Dagblad: Förändra - men på demokratisk väg
Niklar Orrenius i DN: Föräldrarna satte stopp i Rosengård
Nima Sanandaji i SvD: Avgörande att skydda invandrarnas företag
Per Pettersson: Arga unga män och utbildade unga kvinnor
Inti Chavez Perez i SvD: Bränderna är inget rop på ökad jämlikhet

On a rooftop in Tel Aviv - om apelsinjuicen och annat i Jaffa


Tel Aviv.
Vårens kulle.

Satt igår kväll på ett hustak, blickade ut över Medelhavet och försökte fånga känslan.
Ord som bedårad, omfamnad, betagen o dyl stämde inte riktigt.
Staden är alldeles för intensiv.
Kanske var jag tagen, helt enkelt.
Lite berusad av pulsen.
Och av vänligheten. Artigheten.
Humorn.

Hade under eftermiddagen strosat runt i Jaffa (Yafo, יפו, Jafo, يافا Yāfā), den arabiska stad som många judiska immigranter anlände till under 1800-talet - på flykt undan förtryck och antisemitism i Europa.
Jaffa - som räknas som en av världens äldsta städer, idag en del av Tel Aviv-Yafo.
Jaffa - fick jag lära mig igår - som Jona, enligt Bibeln, seglade ut från innan han blev slukad av valfisken.
Klippan som Andromeda enligt grekisk mytologi blev fastbunden vid för att blidka Poseidon, ligger utanför Jaffa.
Fyren som hela tiden den var igång (1865-1966) drevs av medlemmar från samma armeniska familj.
Nalaga'at Center nere i Jaffa hamn - ett kultur- och teatercenter som drivs av döva, blinda och döv-blinda. Där vi ägnade en oförglömlig stund åt att försöka få kläm på vilka tecken i det hebreiska teckenspråket som bäst motsvarade vilka bokstäver i det latinska alfabetet.
Dessvärre hade jag inte möjlighet att vara med på någon teaterföreställning (de översätts vad jag förstår genom tal, tecken och textremsor till hebreiska, arabiska och engelska) - men de lär inte vara lika något annat.

Och den färskpressade apelsinjuicen är godare än god.

Här finns mer information om (och bilder från) Jaffa:
Wikipedia Academy
Virtual tourist
Tel Aviv Yafo Tourism
EpochTimes
Menorah

onsdag 22 maj 2013

Vissa dagar är bättre än andra. Som t ex när krav på tvångssterilisering tas bort.


Vissa dagar är bättre än andra.
Idag, till exempel.
När Riksdagen fattar beslut om att (det ytterst ohumana) kravet på tvångssterilisering vid könsbyte ska tas bort.
Sannerligen ett steg åt rätt håll för Sverige när det gäller att följa de mänskliga rättigheterna.

Passar särskilt bra just idag eftersom den 22 maj firas till minne av gayaktivisten och politikern Harvey Milk (se t ex en av mina bloggar om honom: Harvey Milk - om mod och handling).

Amanda Brihed, Barbro Westerholm, RFSL:s Ulrika Westerlund, Birgitta Ohlsson och Martin Andreasson är är några av de personer som uthålligt och ihärdigt kämpat för detta.
Det var förresten också Barbro (som dåvarande chef för Socialstyrelsen) som 1979 drev igenom att homosexualitet inte längre skulle räknas som en psykiskt sjukdom av Socialstyrelsen.
Här är en intervju för några år sen med starka, modiga Amanda på DN.se.

Riksdagen (debatt och beslut): Upphävande av kravet på sterilisering för ändrad könstillhörighet
Amanda Brihed (under Riksdagsdebatten idag): Alla märkliga resonemang kring tvångssteriliseringen i Riksdagens kammare
En av mina tidigare bloggar (där det finns länkar till många bloggar och artiklar): Riv lagen om tvångssterilisering och särbehandling av transsexuella
En artikel som Barbro Westerholm, Erik Ullenhag och jag skrev i Aftonbladet för snart 3 år sen: Vi river lagen om tvångssteriliseringar

lördag 18 maj 2013

Malmöit, västmanlänning, europé

En märklig känsla för mig som sällan tänker på geografisk tillhörighet och nationalitet.

Denna kväll av Eurovision 2013 - med Loreen från min hemstad Västerås i Västmanland som tog Eurovision till Malmö, min födelse- och uppväxtstad. Som gav oss en strålande invigning där artister och länder saluterades på bästa OS-manér. Där Zlatan (som spelar för Paris Saint-Germain och är nominerad till bästa fotbollsspelare i Frankrike) hälsade välkommen till Sverige, och sin hemstad. Och där hela kvällen ger en känsla av att vi alla är européer.

We are one.
Fantastiskt!
Europahymnen

Ja, och så kom jag på; svensk känner jag mig också. Allt på samma gång.

Om tacksamhet, rasism och en hel del till


Jag tycker att tacksamhet, precis som snällhet, är fina egenskaper och förhållningssätt - som många gånger förringas och ofta förlöjligas.

Har på senaste tiden funderat mycket kring just begreppet tacksamhet - i ljuset av den intensiva mediadebatt kring tacksamhet, rasism, fördomar, flyktingpolitik, strukturer, individer och en hel del annat. En debatt, eller kanske snarare diskussion, som mellan varven tagit sig märkliga svängningar och gett upphov till en hel del ringar-på-vattnet-argumentation och nya inlägg om delvis andra fenomen.

Paulina Neuding tycker jag skriver klokt om detta i en krönika i dagens Svenska Dagbladet: Hur tacksam ska man vara?

Två sajter som alltid är bra när man funderar kring tolerans och intolerans:
Expo.se
Motargument.se

Här är länkar till några (det finna många, många fler) artiklar i "tacksamhetsdiskussionen":
Aftonbladet, Jasenko Slimovic, Nihad Bunar, Alisa Bosnic, Anna Ibrisagic, Jasenko Omanovic mfl : Tack Sverige för att vi fick en ny framtid
Svenska Dagbladet, Jasenko Selimovic: Spotta inte på min känsla av tacksamhet.
GP, Peter Hjörne: Ett uppriktigt tack!
DN, Jasenko Slimovic: Jonas, min vän
DN, Jonas Hassen Khemiri : Bästa Beatrice Ask
Newsmill, Johanna Parikka Altenstedt: Vem vill bli inkluderad i ett samhälle som vill hålla en osynlig?
Svt Debatt, Adam Cwejman: Att stämpla Selimovic som husblatte bekräftar rasisternas logik

söndag 5 maj 2013

Gästkrönika på motargument.se; Om tolerans och fanatism


Hade för en tid sedan förmånen att ha en gästkrönika på motargument.se. Om ett oförglömligt lunchsemniarium i Teskedsordens regi med Amos Oz, Birgitta Ohlsson och Christer Mattsson. Krönikan är tidigare publicerad i Frisinnad Tidskrift.

Här finns en film på UR om seminariet.
Här är en kort tidigare blogg om när jag lyssnade på Amos Oz vid ett annat tillfälle - på en författarkväll i Stockholms Kulturhus.
Här är en annan tidigare blogg där jag tipsar om Amos Oz Hur man botar en fanatiker (en av mina favoritböcker).

Och här finns några artiklar om och av Christer Mattsson och hans enträgna arbete för tolerans:
Lärarnas Nyheter: Han skildrar våldet scen för scen
UR: Det är viktigt att säga att man inte håller med
Debatt: Arbetet mot rasism måste fokusera mer på grundskolan
Arbetet: Kampen mot rasismen lönar sig i längden
Lärarförbundets hemsida: Alla barn i mitt klassrum förtjänar respekt
EXPO Skola: Ingen blir nazist över en natt
Skolvärlden.se: Toleransprojektet har sparat hundratals miljoner
SR: Toleransprojekt för högstadieelever

Malmöhumor; torggängare


Den ultimata testen på att man är och för evigt förblir Malmöit, tror jag är när man, dvs jag, roas hejdlöst åt detta videoklipp om torggängare på Segevångs torg.
Särskilt humoristiskt är den lilla kommentaren där Malmö stad känner sig tvungen att förtydliga att filmen är påhittad, att man inte anställt torggängare på riktigt.

Som gamla reklamare ger jag bonuspoäng för skicklig gerillamarknadsföring. Och det gjorde tydligen Resumé också.

Kommentarer och artiklar om filmen:
Offentliga affärer
Fria tider
Kvällsposten
Sydsvenskan


söndag 28 april 2013

Tyst i klassen!


Är alldeles tagen efter att ha varit med yngsta sonen på musikalen Tyst i klassen!.
En skakande föreställning om utsatthet, ensamhet och mobbning.
En skärande, brännande, svidande kritik mot vuxenvärlden i allmänhet. Och lärarkåren i synnerhet.
Ingen ser. Och ingen hör.

Jag läste att målgruppen är årskurs 6 - 9 (elever och lärare, kanske underförstått). Men föreställningen och budskapet är lika klockrent aktuellt och talande till oss föräldrar och andra vuxna.

Stort tack till Anders Berglund, Andreas Sköld mfl medarbetareAmfora Produktion. Stort tack till de talangfulla eleverna.

Amfora Produktion har tillsammans med Västerås Barnombud (Sara Holm Stålhand, förstås) och Rädda Barnen Västerås arbetat fram en speciell idé kring arbetet i en klass före och efter föreställningen; workshops,samtal, lärarhandledning mm.

Här är YouTube-klipp.
En blogg om föreställningen finns på sajten mobbning.
Här (se sid 23) finns Peter Hoffströms recension i Västerås Tidning.

torsdag 18 april 2013

Gästkrönikör på motargument.se: Janusz Korczak och barnets rätt till respekt

Jag har vid flera tillfällen tidigare skrivit och bloggat om Janusz Korczak. Läkare, pedagog och författare. Mannen med den fantastiska livsgärningen fylld av engagemang för barn. Mannen som i mycket la grunden till den första barnkonventionen.

Nu är jag gästkrönikör på sajten motargument.se ("För dig som vill argumentera mot främlingsfientlighet") med en artikel som tidigare varit publicerad i Frisinnad Tidskrift:
Janusz Korczak och barnets rätt till respekt

Här är några artiklar och bloggar om varför jag tycker att Barnkonventionen ska bli svensk lag;
Stärk rättighetsperspektivet med Barnkonventionen som svensk lag
Aftonbladet: Barnkonventionen bör bli svensk lag
Mälarnet city: Barnkonventionen som svensk lag
Västerås Barnombud bloggar: Fredagsmys

Rädda Barnen om Barnkonventionen
UNICEF om Barnkonventionen

torsdag 11 april 2013

Gästkrönikör på motargument.se: Fragment från en resa i Förintelsens spår

Idag är jag gästkrönikör på motargument.se; jag skriver om en resa som jag gjorde för några år sedan tillsammans med Malmaskolan i Kolsva: Fragment från en resa i Förintelsens spår
Minnesanteckningarna från resan är tidigare publicerade i Frisinnad Tidskrift.

Motargument.se är ett partipolitiskt, religiöst och organisatoriskt obundet initiativ. Motargument.se vill skapa en tvärpolitisk samlingsplats för att bemöta rasistiska och främlingsfientliga påståenden och myter med argument, fakta och vetenskap – med andra ord med motargument.
Arbetet koordineras av en redaktion på sex personer. Om du gillar idén bakom projektet, delar deras grundtankar och vill göra mer än att bara följa sajten och sprida materialet kan du kontakta redaktionen. De söker alltid efter nya skribenter, mytknäckare och aktivister.

tisdag 19 mars 2013

Hur gick det för prinsessorna?


Inte för att jag grunnar på det så värst ofta - men nu finns svaret på hur det gick för några av Disneys (och Tusen och en natts och HC Andersens prinsessor).

Inte så upplyftande men otroligt skickligt och roligt. Inte minst gillar jag filmmanéret. Jon Cozart är studenten som står för idé, sång och produktion: After Ever After.

Kunde önskat Ariel, Belle, Pocahontas och Jasmine bättre öden, även om varken Disneysluten i allt sitt rosa fluff eller ursprungssagornas slut är särskilt inspirerande.

Tack Philip DeCroy och för tipset via Facebook.

Och här finns en intervju med Jon Cozart i Washington Post.

söndag 24 februari 2013

Håller tummarna för Sugar Man


Malik Bendjellouls och Camilla Skagerströms film Searching for Sugar Man är tippad som vinnare i natt av en Oscarstatyett som bästa dokumentär.

Så här står det i korthet på Wikipedia om filmen:
Filmen handlar om Sixto Diaz Rodriguez som hade en kort karriär i Amerika i slutet av 1960-talet. Sedan glömdes han bort och antogs ha begått självmord i början av 1970-talet, efter en misslyckad konsert. I Sydafrika levde dock hans musik kvar och han blev en superstjärna och en viktig röst för det vita apartheidmotståndet. Första halvan av filmen handlar om två sydafrikanska fans och deras jakt på sanningen om Rodriguez.
Enligt Wikipedia är Searching for Sugar Man tidernas mest sedda svenska dokumentär på bio - över en halv miljon biobersök i elva länder.

Filmen är värd att se i sig.
Musiken är värd att lyssna på.
Historien om sökandet efter Sixto Rodriguez är just det, verkligen en historia.
Rodriguez levnadsöde, precis som come backen, är väl värt att ta del och fängslas av.

Filmen har redan vunnit en rad priser, bland annat en Guldbagge för någon månad sen för Bästa dokumentär 2012.

Håller tummarna för en Oscar i natt.

Här finns några länkar om Rodriguez, musiken, filmen och Bendjelloul:

Youtube; Akustisk version Sugar man
Trailer för filmen
Youtube; I think of You
Youtube; To whom it may concern
Youtube: I'll Slip Away
SvD: Malik Bendjelloul chattade inför Oscarsgalan
SvD: Dylan gillar "Sugar man"
DN: Searching for Sugar man fick brittiskt pris
DN: Nytt pris för Searching for Sugar man
SVT: Nytt prisregn över Searching for Sugar man
SVT: Malik Bendjelloul om framtiden i Hollywood
SVD: DGA-pris till Bendjelloul
Youtube-intervju med Rodriguez och Bendjelloul
Krönika av Jan Gradvall i Dagens Industri
SR: Malik Bendjellouls film Searching for Sugar Man Oscarsnominerad (intervju med Bendjelloul)

torsdag 14 februari 2013

Men störst av dem är kärleken





"...Kärleken är tålig och mild. Kärleken avundas icke, kärleken förhäver sig icke, den uppblåses icke. Den skickar sig icke ohöviskt, den söker icke sitt, den förtörnas icke, den hyser icke agg för en oförrätts skull. Den gläder sig icke över orättfärdigheten, men har sin glädje i sanningen. Den fördrager allting, den tror allting, den hoppas allting, den uthärdar allting. Kärleken förgår aldrig...

...Så bliva de då beståndande, tron, hoppet, kärleken, dessa tre; men störst bland dem är kärleken."

Här finns hela Paulus Kärlekens lov ur Första Korinthierbrevet kapitel 13.

En kärleksfull Alla Hjärtans Dag önskar jag alla.

söndag 27 januari 2013

Förintelsens Minnesdag: Om detta må vi fortsätta berätta


Idag, den 27 januari, är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer. Detta datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades år 1945. Sedan år 1999 är dagen en nationell minnesdag i Sverige. Och år 2005 deklarerade FN denna dag som en internationell minnesdag över Förintelsens offer.

Minnesdagen uppmärksammas med ceremonier, tal, fackeltåg och utställningar över hela världen i en årlig manifestation för att bekämpa intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. På flera platser i Sverige framträder överlevande tillsammans med barnbarn till andra överlevande.

Denna dag tycker jag också det är viktigt att hedra dem som överlevde Förintelsen och med beundransvärd kraft gick vidare med sina liv, trots de fasor och obegripbara sorger som de gått igenom. Deras styrka och deras berättelser hjälper oss andra att kämpa mot antisemitism, rasism och totalitära ideologier.

Läs gärna min tidigare blogg Är detta en människa? - om Primo Levis bok. Björn Wiman tar i dagens DN (Förintelsen får inte förvandlas från erfarenhet till estetik) upp hur Primo Levi i förordet till den nyöversatta essän "De förlorade och de räddade" berättar hur vakterna i Auschwitz varnade fångarna med att säga; "Ingen av er kommer att finnas kvar för att vittna, men även om någon av er skulle komma undan skulle världen inte tro honom."

Om Förintelsens fasor må vi fortsätta berätta. Och det är värt att minnas de ord som tillskrivs Martin Niemöller:
Först tog de kommunisterna, men jag protesterade inte för jag var inte kommunist. Sedan hämtade de de fackanslutna, och jag protesterade inte, för jag var inte fackansluten. Sedan hämtade de judarna, och jag protesterade inte, för jag var inte jude. Sedan hämtade de mig, och då fanns ingen kvar som protesterade.

I Stockholm arrangeras idag en minnesstund kl 16.00 på Raoul Wallenbergs torg. Mer information om den finns här.
På Forum för levande historias hemsida finns information om minnesstunder runt om i landet, här är en länk till den.
I Västerås kommer Henrik Bachner till Karlsgatan 2 kl 18.00 och håller föredraget; Antisemitismens återkomst. Och vid samma tid på Bio Elektra (i Culturen) visas filmen Flickan från Auschwitz och Kersti Bergold samtalar med publiken efter visningen. Här finns mer information om programmen i Västerås.

Länkar:
* Läs gärna om SKMA:s/Svenska kommittén mot antisemitisms arbete.
* Sveriges radios hemsida Dagen då vi minns Förintelsen.
* Här finns tal och foton från Förintelsens minnesdag i Stockholms Stora Synagoga förra året. Benny Dagan, Israels dåvarande ambassadör i Sverige, Olle Wästberg, Regeringens samordnare för Raoul Wallenberg-året 2012, Lena Posner-Körösi, församlingens ordförande, Tobias Rawet, f.d. ordförande i Föreningen Förintelsens Överlevande.
* Tal av Birgitta Ohlsson, EU-minister.
* Tal av Riksdagens Talman Per Westerberg.
* Tal av Integrationsminister Erik Ullenhag.
* FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annans tal vid Förintelsens Minnesdag förra året på Raoul Wallenbergs torg.
* Tal av Finansminister Anders Borg.
* Tal av Lena Adelsohn Liljeroth, Kulturminister.
* Tal av Nyamko Sabuni, dåvarande Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister.
* Tal av Fredrik Malm.
* Tal av Leif Pagrotsky i Malmö Synagoga vid Förintelsens Minnesdag förra året.

söndag 20 januari 2013

Många bra arrangemang inför Förintelsens Minnesdag

Den 27 januari är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades 1945. Då hedras Förintelsens offer. Och då lyfts också engagemanget fram hos alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Sedan några år arrangeras det i Västerås ett antal mycket bra evenemang tiden kring Förintelsens Minnesdag. Så även i år. Bland annat visas på Culturen ”För mig finns inget annat val” - utställning om Raoul Wallenberg. Utställningen visas till den 3 februari - även möjlighet till skolvisningar.

Dessutom filmvisningar med samtalsstunder, teaterföreställningar, föreläsningar för pedagoger och allmänhet mm mm.
Här är hela programmet för 2013.

Och på Forum för levande historias hemsida finns information om arrangemang i hela Sverige. Klicka här.
Här finns mer information om Förintelsens Minnesdag.

torsdag 17 januari 2013

Att bli en berliner går förhållandevis fort


Så här skriver Lotta Lundberg i Sydsvenskan:
Ich bin ein Berliner. Ja, efter nio år säger jag så.

Det känns inte särskilt märkvärdigt. Kennedy sa det efter fem minuter. Att bli en berliner går alltså inte att jämföra med till exempel Katthammarsvik, där man ska ha bott i minst fem generationer innan man ens får kalla sig gotlänning.

Att bli en berliner går förhållandevis fort.
Jag gör själv inga anspråk på att ha en aning om innehållet i artikeln "Integration när det passar" stämmer.
Men underhållande är den.
Och själv är jag ju en Berliner, oavsett var i världen jag befinner mig.
Här är artikeln.
Och här är en Youtube-länk till JF Kennedys berömda tal. Här finns talet i skrift.

torsdag 3 januari 2013

Att gå in i ett nytt år


Det är förtröstansfullt att gå in i ett nytt år vilande i en känsla av glädje och hopp.

I de svåraste stunder finns medmänsklighet - gästkrönika av Adam Cwejman i Helsingborgs Dagblad

Ode to Joy - som ju också är Europahymnen - i en (förvisso organiserad men inte desto mindre) fantastisk flashmob-uppsättning från i somras på Placa de Sant Roc i spanska Sabadell - ur Beethovens nionde symfoni
(tack Carl Johan Rehbinder för länken)

The Sartorialist - som alltid med vackra foton, människor, kläder, miljöer...och allra mest vintagefoton att försjunka i.

Doften av grön papaya - citat från Filmforum: "Den vietnamesiske regissören Anh Hung Trans debutfilm kan närmast ses som en tavla, eller varför inte en dikt. Med små vackra drag berättas en stor historia."

William Turners målningar - som förtrollade mig way back when och som därför alltid slår an en sträng i mitt hjärta.

Och så massor av fler fantastiska fotografier: Richard Avedon, Robert Mapplethorpe, Sally Mann, Helena Blomqvist, Annie Leibovitz

Förvissningen om att en människa gör skillnad; Janusz Korczak, Raoul Wallenberg och många, många andra (läs gärna om de 365 människorättskämparna i Raoul Wallenberg kalendern 2013 som tagits fram av Forum för levande historia)

Alla underbara böcker onämnda.