Idag hade vi i Skatteutskottet besök av Riksrevisionen.
Bland annat redogjorde de för sin granskning av jobbskatteavdraget.
Granskningen visar att reformen kan öka arbetsutbudet på lång sikt. Och att potentialen att öka arbetsutbudet särskilt finns för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Det är främst unga, äldre och utrikes födda som beräknas öka sina arbetsinsatser till följd av jobbskatteavdraget.
Granskningen visar också att regeringens underlag för jobbskatteavdraget har förbättrats och numera är av god kvalitet.
Gott så.
MEN! Riksrevisionens granskning visar att allmänhetens kännedom om jobbskatteavdraget är låg. Och eftersom få personer känner till reformen, bedömer Riksrevisionen att det finns en risk att reformen inte når sin fulla potential. Ska jobbskatteavdraget vara gynnsamt för samhällsekonomin, så förutsätter det att de som berörs verkligen känner till att det finns ett sådant avdrag.
Allmänhetens låga kännedom om avdraget är ett problem. Vi i Alliansen har varit för dåliga på att berätta om reformen. Ska den fungera, så måste människor veta om att jobbskatteavdraget existerar. Och likaså måste förstås människor känna till att vi har sänkt löntagarnas inkomstskatt för att vi ska få uppskattning för det även politiskt. Så därför berättar jag nu:
Ska vi slå vakt om välfärden så är det av stor vikt att fler uppmuntras att arbeta. Därför är jobbskatteavdraget ett av de viktigaste inslagen i Alliansens arbetslinje. Jobbskatteavdraget innebär att skatten har sänkts för alla som förvärvsarbetar och har stegvis utökas sedan det infördes år 2007. Det har blivit betydligt mer lönsamt att arbeta. Inte minst för låg- och medelinkomsttagare har detta märkts i plånboken.
En lön på ca 25.000:-/månad ger med jobbskatteavdraget ca 1.700:- mer i plånboken. Varje månad. Vill du räkna ut hur mycket mer du själv får ut i plånboken med jobbskatteavdraget så kan du göra det här.
Här finns exempel på hur mycket skatten minskar vid olika inkomster.
Enligt Riksrevisionens beräkningar förväntas antalet arbetade timmar öka med 2.6 % till följd av reformens fyra steg. De positiva effekterna förväntas framförallt uppstå genom att fler personer väljer att arbeta - reformen förväntas leda till att ca 88.000 fler personer arbetar. De beräknade effekterna för grupperna unga, äldre och utrikes födda är högre än för befolkningen som helhet.
Mer fakta om jobbskatteavdraget finns hos Ekonomifakta.
Riksrevisionens granskningsrapport finns här.
tisdag 9 februari 2010
tisdag 2 februari 2010
Och Karin Pilsäter - statssekreterare
Inte nog med att Birgitta Ohlsson blir EU-minister.
En annan av den folkpartistiska riksdagsgruppens starka kvinnor, Karin Pilsäter, blir statssekreterare hos Jan Björklund på utbildningsdepartementet. Och lämnar därmed uppdraget som ordförande i Riksdagens Näringsutskott.
Ett stort grattis till Karin.
Vilken dag!
Jag kommer sakna både Karin och Birgitta i riksdagen. Förutom gedigen kompetens så är de båda föredömligt rakryggade och tydliga i sina åsikter. Självklart är det roligt att de nu bidrar på "andra sidan vattnet", som man brukar säga här i riksdagen. Vilket betyder Rosenbad och regeringen.
En annan av den folkpartistiska riksdagsgruppens starka kvinnor, Karin Pilsäter, blir statssekreterare hos Jan Björklund på utbildningsdepartementet. Och lämnar därmed uppdraget som ordförande i Riksdagens Näringsutskott.
Ett stort grattis till Karin.
Vilken dag!
Jag kommer sakna både Karin och Birgitta i riksdagen. Förutom gedigen kompetens så är de båda föredömligt rakryggade och tydliga i sina åsikter. Självklart är det roligt att de nu bidrar på "andra sidan vattnet", som man brukar säga här i riksdagen. Vilket betyder Rosenbad och regeringen.
Birgitta Ohlsson - EU-minister
Det här skulle kunna bli en hur lång blogg som helst över Birgittas alla kvaliteter.
På språng till diverse möten måste jag nöja mig med att säga:
Grattis Birgitta!
Bra gjort, regeringen!
Sverige har fått ytterligare en rakryggad, engagerad EU-minister.
Bra för Sverige. Bra för EU. Bra för alla de viktiga frågor som bara kan lösas över nationsgränserna.
På språng till diverse möten måste jag nöja mig med att säga:
Grattis Birgitta!
Bra gjort, regeringen!
Sverige har fått ytterligare en rakryggad, engagerad EU-minister.
Bra för Sverige. Bra för EU. Bra för alla de viktiga frågor som bara kan lösas över nationsgränserna.
söndag 31 januari 2010
Några ord om folkmord
Efter en vecka med högtidlighållanden av offren för Förintelsen har tankarna i helgen osökt gått till andra ohyggliga folkmord.
Jag tänker närmast på det Armeniska folkmordet (Folkmordet 1915) på över en miljon kristna armenier då också assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker utsattes för förföljelse och försök till utrotning. De flesta dödades 1915-1916 men förföljelserna och mördandet fortsatte fram till 1923 i det dåvarande Ottomanska riket (nuvarande Turkiet). Ett folkmord som det är hög tid för Sverige att erkänna. Jag tänker även på folkmordet under diktator Saddam Husseins regim 1988 när syftet var att utrota den kurdiska befolkningen i irakiska Kurdistan. Jag tänker på den fullständiga slakten av tutsier i Rwanda där FN och länderna i västvärlden kom till korta genom att inte komma till undsättning.
Det är lätt att känna hopplöshet inför det ofantliga människoföraktet - men kunskap och insikt kan förhoppningsvis hjälpa oss att stoppa liknande skeenden i tid, i framtiden.
Begreppet folkmord (genocide) är en straffrättslig term som myntades under andra världskriget av Raphael Lemkin, som också var upphovsman till FN:s 1948 års folkmordskonvention.
Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar begångna i avsikt att helt eller delvis utplåna en grupp på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder. Till sådana handlingar räknas dödande eller orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar tillhörande en sådan grupp. Dit hör också att medvetet förorsaka levnadsbetingelser som är avsedda att åstadkomma fysiskt utplånande av en grupp, att genomföra åtgärder avsedda att förhindra födslar inom gruppen eller att tvångsförflytta barn tillhörande gruppen.
Mer om det Armeniska folkmordet går att läsa här.
Läs också gärna Fredrik Malms och Gulan Avcis bloggar.
Information om folkmord och andra brott mot mänskligheten finns bland annat också på hemsidorna för FN, Amnesty och Forum för levande historia.
Jag tänker närmast på det Armeniska folkmordet (Folkmordet 1915) på över en miljon kristna armenier då också assyrier/syrianer/kaldéer och pontiska greker utsattes för förföljelse och försök till utrotning. De flesta dödades 1915-1916 men förföljelserna och mördandet fortsatte fram till 1923 i det dåvarande Ottomanska riket (nuvarande Turkiet). Ett folkmord som det är hög tid för Sverige att erkänna. Jag tänker även på folkmordet under diktator Saddam Husseins regim 1988 när syftet var att utrota den kurdiska befolkningen i irakiska Kurdistan. Jag tänker på den fullständiga slakten av tutsier i Rwanda där FN och länderna i västvärlden kom till korta genom att inte komma till undsättning.
Det är lätt att känna hopplöshet inför det ofantliga människoföraktet - men kunskap och insikt kan förhoppningsvis hjälpa oss att stoppa liknande skeenden i tid, i framtiden.
Begreppet folkmord (genocide) är en straffrättslig term som myntades under andra världskriget av Raphael Lemkin, som också var upphovsman till FN:s 1948 års folkmordskonvention.
Folkmord definieras enligt folkmordskonventionen som handlingar begångna i avsikt att helt eller delvis utplåna en grupp på nationella, etniska, rasmässiga eller religiösa grunder. Till sådana handlingar räknas dödande eller orsakande av allvarlig kroppslig eller mental skada på medlemmar tillhörande en sådan grupp. Dit hör också att medvetet förorsaka levnadsbetingelser som är avsedda att åstadkomma fysiskt utplånande av en grupp, att genomföra åtgärder avsedda att förhindra födslar inom gruppen eller att tvångsförflytta barn tillhörande gruppen.
Mer om det Armeniska folkmordet går att läsa här.
Läs också gärna Fredrik Malms och Gulan Avcis bloggar.
Information om folkmord och andra brott mot mänskligheten finns bland annat också på hemsidorna för FN, Amnesty och Forum för levande historia.
lördag 30 januari 2010
Vem bestämmer hur du ska se ut?
Jag var i fredags på visning och seminarium på Västmanlands länsmuseums utställning SMAL. En verkligt bra utställning med ett så viktigt ämne att diskutera. Just i fredags var det förutom själva utställningen också ett antal seminarier och workshops. Mycket intressant var att fundera kring vilka utseenden och könsroller osm promotas i filmer och i reklamen.
Vem är vacker? Och vem bestämmer det? Vilka kommersiella krafter finns när det gäller hur vi ska se ut? Varför väger vi oss så ofta - spelar det någon roll vad jag väger?
Ett 40-tal ungdomar har undersökt utseendefixeringen och detta ligger till grund för utställningen. Sista chansen att se den i Västerås är imorgon=söndagen 31 januari. Gör det ni som kan.
Vem är vacker? Och vem bestämmer det? Vilka kommersiella krafter finns när det gäller hur vi ska se ut? Varför väger vi oss så ofta - spelar det någon roll vad jag väger?
Ett 40-tal ungdomar har undersökt utseendefixeringen och detta ligger till grund för utställningen. Sista chansen att se den i Västerås är imorgon=söndagen 31 januari. Gör det ni som kan.
onsdag 27 januari 2010
Minneshögtid i Helsingfors för Förintelsens offer
Jag har just kommit till hotellet från en finstämd och välbesökt minneshögtid i Helsingfors för Förintelsens offer. Mitt anförande hade, inte helt oväntat, tyngdpunkt på att hedra de miljoner judar, romer, polacker, Jehovas vittnen och politiskt oliktänkande som mördades under Förintelsen. Även om sifforna är ogreppbara, så är de inte kall statestik. För bakom varje siffra finns en medmänniska. Någons mor, någons syster. Någons bror, någons far.
Ska vi lära av historien måste vi gå till oss själva och slåss mot våra inre fördomar. Rasism kan var och en av oss bidra till att förhindra i vardagen genom att låta andra i vår omgivning vara den de är. Inte genom avståndstaganden tvinga människor att ge avkall på sin identitet. Inte låta rasistiska kommentarer passera obemärkta förbi.
Denna dag tycker jag också det är viktigt att hedra dem som överlevde Förintelsen och med beundransvärd kraft gick vidare med sina liv, trots de fasor och obegripbara sorger som de gått igenom. Deras styrka och deras berättelser hjälper oss andra att kämpa mot antisemitism, rasism och totalitära ideologier.
Högtidsstunden innehöll många intressanta tal - en särskild krydda var trespråkigheten; finska, svenska och engelska. Ja - och så lite hebreiska.
År 2005 deklarerade FN den 27:e januari som internationell minnesdag över Förintelsens offer - det var detta datum 1945 som Auschwitz, nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, befriades.
Se gärna Stefan Sturessons och min artikel i dagens VLT
Kopplat till Förintelsens minnesdag hölls igår i Stockholm ett seminarium för att uppmärksamma 10 årsdagen av Stockholmsdeklarationen - produkten av den konferens som dåvarande statsminister Göran Persson tog initiativ till. De länder som ansluter till deklarationen förbinder sig bl a till att främja undervisning och forskning om Förintelsen samt att högtidlighålla 27 januari.
Några år tidigare hade ITF (The Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Remembrance, and Research - puh!) bildats. Ett nätverk som idag har 27 medlemsländer, däribland Sverige. Finland har ansökt - och det ska bli spännande att följa deras arbete kring dessa frågor på vägen mot medlemskap.
Ska vi lära av historien måste vi gå till oss själva och slåss mot våra inre fördomar. Rasism kan var och en av oss bidra till att förhindra i vardagen genom att låta andra i vår omgivning vara den de är. Inte genom avståndstaganden tvinga människor att ge avkall på sin identitet. Inte låta rasistiska kommentarer passera obemärkta förbi.
Denna dag tycker jag också det är viktigt att hedra dem som överlevde Förintelsen och med beundransvärd kraft gick vidare med sina liv, trots de fasor och obegripbara sorger som de gått igenom. Deras styrka och deras berättelser hjälper oss andra att kämpa mot antisemitism, rasism och totalitära ideologier.
Högtidsstunden innehöll många intressanta tal - en särskild krydda var trespråkigheten; finska, svenska och engelska. Ja - och så lite hebreiska.
År 2005 deklarerade FN den 27:e januari som internationell minnesdag över Förintelsens offer - det var detta datum 1945 som Auschwitz, nazisternas största koncentrations- och förintelseläger, befriades.
Se gärna Stefan Sturessons och min artikel i dagens VLT
Kopplat till Förintelsens minnesdag hölls igår i Stockholm ett seminarium för att uppmärksamma 10 årsdagen av Stockholmsdeklarationen - produkten av den konferens som dåvarande statsminister Göran Persson tog initiativ till. De länder som ansluter till deklarationen förbinder sig bl a till att främja undervisning och forskning om Förintelsen samt att högtidlighålla 27 januari.
Några år tidigare hade ITF (The Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Remembrance, and Research - puh!) bildats. Ett nätverk som idag har 27 medlemsländer, däribland Sverige. Finland har ansökt - och det ska bli spännande att följa deras arbete kring dessa frågor på vägen mot medlemskap.
Liberala Kvinnor i Bryssel
Har haft några riktigt härligt energigivande dagar i Bryssel.
Vi i förbundsstyrelsen med Birgitta Ohlsson i spetsen och några av distriktordförandena från runt om i landet samlades. Ett gäng på lite mer än 20 kvinnor. För att vässa oss och planera inför valet. För att knyta kontakter med European Women´s Lobby. För att träffa Cecilia Wikström - som var Liberala Kvinnors toppkandidat i EP-valet och som nu gör en strålande insats i Europaparlamentet.
Så många goda idéer. Så mycket bra input. Så många skratt. Massor av generositet. Skärpta kvinnor. Smarta kvinnor. Kvinnor med visioner och samtidigt fötterna på jorden. Vilket gäng! Glad är jag över dessa inspirerande dagar. Och så njöt jag fantastiskt av min jätteskål musslor sista lunchen. Lyx!
Vi i förbundsstyrelsen med Birgitta Ohlsson i spetsen och några av distriktordförandena från runt om i landet samlades. Ett gäng på lite mer än 20 kvinnor. För att vässa oss och planera inför valet. För att knyta kontakter med European Women´s Lobby. För att träffa Cecilia Wikström - som var Liberala Kvinnors toppkandidat i EP-valet och som nu gör en strålande insats i Europaparlamentet.
Så många goda idéer. Så mycket bra input. Så många skratt. Massor av generositet. Skärpta kvinnor. Smarta kvinnor. Kvinnor med visioner och samtidigt fötterna på jorden. Vilket gäng! Glad är jag över dessa inspirerande dagar. Och så njöt jag fantastiskt av min jätteskål musslor sista lunchen. Lyx!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
