måndag 31 januari 2011

Dags för en genomgripande skattereform

Sedan "århundradets skattereform" genomfördes på 1990-talet har mycket hänt. 2000-talet har visat att globaliseringens inverkan är betydligt starkare än för 20 år sedan. Trycket från den internationella konkurrensen att sänka skatter är starkt. Den demografiska omvandlingen, dvs en allt äldre befolkning, kommer samtidigt att öka trycket på offentlig finansiering av pensioner, äldreomsorg och vård.

Samtidigt har mycket omfattande förändringar gjorts i de olika regelverken under de senaste 20 år. I mångt liknar det svenska skattesystemet idag en schweizerost. Särlösningar är legio, de samhällsekonomiska kostnaderna blir högre, gränsdragningsproblemen är stora och stabiliteten i skattesystemet minskar. Jag menar också att ju svårare det är för enskilda människor och företag att överblicka skattesystemet, desto mindre blir rättssäkerheten.

Det behövs definitivt en ny, genomgripande skattereform som tar ett samlat grepp om beskattningen. Där marginalskatterna sänks genom att inkomstskatten blir plattare, där värnskatten tas bort och skattedelarna i arbetsgivaravgifterna successivt avvecklas. Där rättssäkerhet, inte minst för företagare, i skattehanteringen ökar. För vi behöver ett rättssäkert, enhetligt skattesystem som gynnar arbete, företagande och tillväxt i en internationaliserad värld med tuff konkurrens.

Riksdag & Departement skriver intressant om detta men jag kan dessvärre inte hitta artikeln "Skattereform blev ett lapptäcke" på nätet. Bland annat skriver Anders Orrenius i artikeln att enligt Riksrevisionen har skattelagarna sedan reformen på 1990-talet ändrats 509 gånger. Och Krister Andersson (chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv) säger; "Särskilt viktigt för industrin är att förbättra förutsättningarna för investeringar genom att sänka skatten på kapital, om vi ska värna om att behålla forskning och utveckling i Sverige. Men det handlar också om att sänka inkomstskatten. Om man räknar in den del av arbetsgivaravgiften som är en ren skatt har vi en högsta marginalskatt på 67 procent idag."

Läs gärna mer om skatter i Folkpartiets entreprenörskapsprogram "Ett Sverige fyllt av entreprenörskap och företag" - jag hade förmånen att ingå i den grupp som under den eminenta Karin Pilsäters ordförandeskap arbetade fram programmet som antogs vid Folkpartiets Landsmöte hösten 2009.

söndag 30 januari 2011

Naturvetenskap och teknik - för alla

Min yngsta son som nu går i 5:e klass har i olika omgångar haft skolprojekt inom NTA; Naturvetenskap och teknik för alla. För några år sen handlade hans och klassens projekt om elektricitet. Och sen har jag för mig att området som de experimenterade kring var konstruktion.

Och just nu gläds vi åt roliga hemövningar som handlar om "Flyta eller sjunka". Sjunker en apelsin? Och i så fall varför? Hur är det med en smörkniv i trä? Och en i plast? Är det skillnad på flytförmågan i salt och sötvatten? Varför då? Det handlar om erfarenhetsbaserat kunnande - utifrån elevernas egna frågor, funderingar och experiment.

NTA drivs i ett samarbete mellan Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och kommuner och fristående skolor runt om i Sverige.

Dessa fantastiska projekt med massor av tankenötter, experiment och upptäckarglädje handlar om stimulera nyfikenhet och öka intresset för biologi, fysik, kemi, teknik och matematik hos elever och lärare. Att vi som föräldrar får vara med på ett hörn, det tackar jag särskilt för.

torsdag 27 januari 2011

27 januari - Förintelsens minnesdag

Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. Omvärlden tvingades se de människoföraktande fasor som nazismen åstadkommit. FN har därför deklarerat 27 januari som en internationell minnesdag över Förintelsens offer. Över hela världen samlas människor till en manifestation denna dag.

Sex miljoner judar mördades i Förintelsen. Liksom miljontals homosexuella, funktionshindrade, romer, Jehovas vittnen och politiskt oliktänkande. Siffrorna är ofattbara. Ogreppbara. Idag hedrar vi alla dem som mördades i nazismens dödsläger.

Förintelsen är ett skrämmande bevis på vad som kan hända om vi inte håller diskussionen om alla människors lika värde vid liv. Denna grundläggande värdering behöver ständigt försvaras. I de stora internationella sammanhangen – men lika viktigt är att stå upp för tolerans och människovärde i vardagen.

Minnesdagen lyfter fram engagemanget hos alla som bekämpar intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism. Den påminnelsen behöver vi. Att högtidlighålla minnet av Förintelsens offer är kanske viktigare nu än någonsin, när antisemitiska yttringar åter blossar upp i vårt land.

Jag tänker i dag särskilt på de medmänniskor som överlevde Förintelsens fasor. På er kraft att återuppta livet. På de vittnesmål som ni överlevare givit oss andra. Ert engagemang bidrar till att hjälpa oss att tillsammans hålla antisemitism och rasism stången.

I Västerås högtidlighålls 27 januari genom en rad arrangemang anordnade av Västerås FN-förening, Ekumeniska rådet, Länsstyrelsen, Västerås Stad, Bio Elektra, Västerås domkyrkoförsamling och Samfundet Sverige-Israel.
Här finns information om hur minnesdagen högtidlighålls i Västerås;
* Ögonvittnesskildringar från Auschwitz - Västerås Stadsbibliotek
* Ögonvittnens berättelser återgivna av en ung generation - kl 19 på Västerås Stadsbibliotek
* Filmen Pojken i randig pyjamas (från 15 år) - kl 17.30 på Culturen/Elektra
* Musikteatern Aldrig Mozart! - kl 18.30 på Culturen/Elektra
* Antisemitismen i Sverige, 65 år efter kriget - Konstmuseet K2:s hörsal kl 18.00 - Föredrag av Willy Silberstein, journalist på Sveriges Radio och ordförande för Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA)

Information om 27 januari och arrangemang i andra delar av Sverige finns på Forum för Levande Historias hemsida.
Bland annat talar EU- och demokratiminister Birgitta Ohlsson på Raoul Wallenbergs torg, fd Statsminister Göran Persson talar i Malmö Synagoga och EU-kommissionär Cecilia Malmström talar i Göteborg.

Och så några artiklar:
"Så skapar vi oss våra fiendebilder" skriver Ärkebiskop Anders Wejryd i SvD.
"Hatet i repris" skriver Henrik Bachner i Expressen.
"Historien upprepas inte men den rimmar" skriver Integrationsminister Erik Ullenhag i Sydsvenskan.
"Förintelsens offer är inte döda, de är en del av vår historia" skrev Stefan Sturesson och jag 27 januari förra året i VLT.

söndag 23 januari 2011

Trädens födelsedag

Jag var idag på ett ljust högtidlighållande och seminarium; Tu Bishvat. Trädens födelsedag, eller nyår. Anordnat av Keren Kajemet, en av världens äldsta miljöorganisationer.

Trädens nyår, då jordbruksåret startar i Israel - firar naturens skiftningar. Och firas bland annat genom trädplanering - ett effektivt sätt för jordbrukssamhällen att skydda sina odlingar. I Israel för att hindra att ökensanden brer ut sig. Genom att Tu Bishvat gjordes till trädens födelsedag, så går det lättare att bestämma åldern på ett träd - eftersom man enligt Bibeln inte ska äta trädets frukt förrän på femte året.

Talare under seminariet var bland andra ordförande i Keren Kajemet Sverige Max Federman, ambassadör Benny Dagan, Judith Perl-Strasser från Keren Kajemet Jerusalem och Dr Yossi Leshem. Med oss hem fick vi en påse med blomsterfrön från Keren Kajemet skogarna i Israel. Som jag hoppas ska blomma på vår uteplats i sommar.


KKL, Keren Kajemet LeIsrael, grundades 1901 och har idag lokalkontor världen över. Under decennier har KKL köpt mark i Israel, planerat träd, dikat ur träsk, anlagt vattenreservoarer och utvecklat infrastruktur. Sumpmark har blivit skogar. Sand har blivit fruktbar jord. Många av kibbutzerna är grundade på mark ägd av KKL - som också gav lån så att Tel Aviv kunde grundas 1909. Fram till idag har KKL planterat över 230 miljoner träd och anlagt fler än 200 dammar och vattenreservoarer i Israel. Vattenreservoarer som används till konstbevattning, för att lagra vatten från vårfloderna, förbättring av grundvattnet mm. KKL arbetar med brandbekämpning, ekoturism, markvård, rening och återanvändning av avloppsvatten, avsaltning av havsvatten, forskning inom vattenområden, samarbetsprojekt med jordanska och palestinska myndigheter. Och mycket annat som vårdar och utvecklar miljön.


Den som vill läsa mer om Tu Bishvat kan göra det här på sajten Judaistik.se.

Och här finns mer information om Keren Kajemet.

måndag 17 januari 2011

Samarbete om turordningsreglerna i LAS

Jag såg just att Svenskt Näringsliv och LO tillsammans ska utreda konsekvenserna av turordningsreglerna i LAS (Lagen om anställningsskydd). För att ha få en gemensam bild av hur reglerna tillämpas och vilka konsekvenser reglerna har för arbetstagare och arbetsgivare. Arbetsgruppen ska vara klar med sitt arbete i vår.

Gott så.
Åtminstone en start - en bit på vägen.
Min uppfattning är att det behöver göras en hel del för att modernisera den svenska arbetsmarknaden. Inte minst för att underlätta för invandrare och unga att få arbete.

Läs gärna en Svd-artikel som jag publicerat tillsammans med Adam Cwejman (Liberala ungdomsförbundet), Gunilla Gustafsson (Liberala företagare), Anna Steele Karlström (Liberal mångfald) och Pär Gustafsson (Liberala studenter).

Och Expressen skrev en del om de debatter som var om detta på Folkpartiets förra Landsmöte.

Och här finns en av mina riksdagsmotioner som gäller turordningsreglerna.

lördag 15 januari 2011

Barn som far illa - tyvärr inte bara historia

I eftermiddags såg jag Pernilla Augusts regidebut Svinalängorna.
En stark film om hur två barns uppväxt präglas och formas av föräldrarnas alkoholism.

Åtta nomineringar har filmen fått till årets Guldbaggegala - nominerad i alla kategorier utom en. Och filmen vann kritikerveckans publikpris vid filmfestivalen i Venedig i höstas.

Flera har sagt mig att Susanna Alakostis bok, som vann Augustpriset för årets svenska skönlitterära bok för några år sen, är bättre än filmen. Jag har inte läst boken, så det kan jag inte uttala mig om, men filmen går verkligen inte av för hackor. Och rollprestationerna är riktigt, riktigt bra. Inte minst är Tehilla Blad och Junior Blad fantastiska i sina gestaltningar av barnen i filmen.

En grym historia med mycken misär, som jag hört beskrivas som samhällskritisk realhistoria. Om sprickor i folkhemmet. Om missbruk och misshandel. Och i dess kölvatten; sveket mot barnen. Dessvärre går det ju inte att beskriva vuxnas svek mot barn som historia. Föräldrar som missbrukar alkohol och droger finns även idag och även idag lever deras barn oftast i mental, ekonomisk och social misär. Inte heller idag får dessa barn alltid det stöd och den hjälp de behöver av grannar, skola eller samhälle. Så låt denna angelägna och välgjorda film inte bara ses som en berättelse om 1960- och 70-talens Sverige. Låt filmen ge oss en tankeställare kring hur vi kan minska vuxenvärlden tillkortakommanden - hur vi konkret och på ett humant sätt kan hjälpa de barn som idag lever med föräldrars missbruk.

Här går det att lyssna på vad Susanna Alakosti har att berätta om Svinalängorna.

Recenserat har bl a Svenska dagbladet, DN, Expressen och Sydsvenskan gjort.

onsdag 12 januari 2011

Kultur + näringsliv = sant

Har startat dagen med en energiinjektion; en frukost på den mobila konsthallen Temporart. Ett samarbete mellan Västmanlands Läns Museum och Citygalleriorna i Västerås. I Citygalleriornas lediga butikslokaler i centrum uppstår Temporart, med temporära utställningar. Kulturstiftelsen ARTY är spindeln i nätet. ARTY:s vision är att skapa en bättre balans mellan humana och ekonomiska värden i samhället och arbetar med att skapa goda samarbeten mellan näringsliv, kultur och samhälle.

Idag startade # 1 i serien Återvändare; Helena Piippo Larssons videoverk "Modern Love 2" och hennes teckningar ur det pågående projektet "Kustlinjen Almö-Lindö". Utställningen är den första i en serie där konstnärer från Västmanland återvänder och presenterar en utställning som förhåller sig till den plats och det sammanhang som konsthallen Temporart utgör. Helena Piippo Larsson är uppvuxen i Västerås men bor nu i Stockholm. Hon är utsedd till Årets sverigefinska konstnär 2010.

Ett av mina favoritprojekt som ARTY tidigare har arbetat med är Svartåbänkarna för några år sen - en nationell designtävling. Över 150 företag i Västmanland och designers, arkitekter, konstnärer och landskapsarkitekter från hela Sverige tävlade om att bli ett av tio utvalda team där varje team har skapat varsin unik parkbänk. Designen, som ska stärka företagets budskap, idé och profil, ska också utmana den vanliga uppfattningen om hur en parkbänk "ska" se ut men även även visa hur det offentliga rummet i en stad kan förändras. Bänkarna visades i en utställning längs med Svartån i Västerås under sommaren 2009, Men bänkarna finns glädjande nog kvar och livar fortfarande upp varje gång jag ser någon av dem.

onsdag 5 januari 2011

De mänskliga rättigheterna är inte någon annans bord

I det senaste numret av Frisinnad Tidskrift skriver jag om att det finns ett gap mellan många människors verklighet och FN:s konvention om de mänskliga rättigheter som vi har förbundit oss att respektera. Det finns sannerligen ett antal mänskliga rättigheter som behöver respekteras på ett betydligt bättre sätt - även i Sverige. Att garantera att alla mänskliga rättigheter respekteras och får genomslag på alla nivåer i samhället är nödvändigt.

Men även om mycket återstår att göra för att Sverige ska leva upp till de mänskliga rättigheterna så går det att hämta kraft ur enbart det faktum att FN:s deklaration faktiskt finns. Att världens länder kunnat enas om ett sådant dokument, det är fantastiskt i sig.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är för mig den största landvinningen i det internationella samarbetet. Att jordens nationer enats om att själva erkännandet av det inneboende värdet hos alla människor - och av alla människors lika och obestridliga rättighe­ter - är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen. Ett beslut av jordens folk att gemensamt främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet.

Det finns konkreta förslag på regeringens bord om hur det fortsatta arbetet med de mänskliga rättigheterna behöver struktureras i Sverige. För nu behövs ett systematiskt arbete och oberoende organ som gör att arbetet med de mänskliga rättigheterna förs framåt.

Men det behövs också något mer. Själva idén om de mänskliga rättigheterna måste tränga in i hela samhället. De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten och av internationell rätt och dessa rättigheter reglerar förvisso relationen mellan statsmakten och individen. Men det är aldrig "någon annans bord" när en medmänniskas rättigheter kränks. Ett samhälle med de mänskliga rättigheterna som grund kan bara byggas genom gemensamma insatser. Det ställer krav på samhället, det ställer krav på oss alla i våra professionella roller; på lärare, journalister, politiker, poliser, socialarbetare. Men det är också nödvändigt att vi som privatpersoner i de vardagliga situationerna lever upp till de mänskliga rättigheterna. För mina rättigheter är också andras rättigheter. Mänskliga rättigheter handlar om detta - att jag inte enbart kan utkräva mina rättigheter utan jag också måste respektera andras.

Det behövs ett individuellt ansvarstagande av oss alla som är med och formar samhället. Det behövs både snack och verkstad, både ord och handling. Det behövs en fortlöpande diskussion kring vad de mänskliga rättigheterna innebär i olika situationer i en föränderlig värld. Inte minst utifrån hur vi på bästa sätt skapar förståelse för olika seder, kulturer och religioner. Det behövs kunskap. Det behövs politisk debatt. Det behövs köksbordsdiskussioner.

Läs hela artikeln i Frisinnad Tidskrift
Här finns information om hur EU arbetar med att stärka de mänskliga rättigheterna.

Och här är regeringens webbplats om de mänskliga rättigheterna.