Så här skriver Lotta Lundberg i Sydsvenskan:
Ich bin ein Berliner. Ja, efter nio år säger jag så.Jag gör själv inga anspråk på att ha en aning om innehållet i artikeln "Integration när det passar" stämmer.
Det känns inte särskilt märkvärdigt. Kennedy sa det efter fem minuter. Att bli en berliner går alltså inte att jämföra med till exempel Katthammarsvik, där man ska ha bott i minst fem generationer innan man ens får kalla sig gotlänning.
Att bli en berliner går förhållandevis fort.
Men underhållande är den.
Och själv är jag ju en Berliner, oavsett var i världen jag befinner mig.
Här är artikeln.
Och här är en Youtube-länk till JF Kennedys berömda tal. Här finns talet i skrift.
2 kommentarer:
hahah.. så kan också bli. Med en dotter som flyttat till Berlin och trivs hur bra som helst så tackar man för den här lilla texten
Leif; vad roligt med din dotter, jag hoppas att hon fortsätter trivas bra i Berlin.
Skicka en kommentar