Berätta om jobbskatteavdraget!

Idag hade vi i Skatteutskottet besök av Riksrevisionen.
Bland annat redogjorde de för sin granskning av jobbskatteavdraget.

Granskningen visar att reformen kan öka arbetsutbudet på lång sikt. Och att potentialen att öka arbetsutbudet särskilt finns för grupper med svag ställning på arbetsmarknaden. Det är främst unga, äldre och utrikes födda som beräknas öka sina arbetsinsatser till följd av jobbskatteavdraget.

Granskningen visar också att regeringens underlag för jobbskatteavdraget har förbättrats och numera är av god kvalitet.

Gott så.

MEN! Riksrevisionens granskning visar att allmänhetens kännedom om jobbskatteavdraget är låg. Och eftersom få personer känner till reformen, bedömer Riksrevisionen att det finns en risk att reformen inte når sin fulla potential. Ska jobbskatteavdraget vara gynnsamt för samhällsekonomin, så förutsätter det att de som berörs verkligen känner till att det finns ett sådant avdrag.

Allmänhetens låga kännedom om avdraget är ett problem. Vi i Alliansen har varit för dåliga på att berätta om reformen. Ska den fungera, så måste människor veta om att jobbskatteavdraget existerar. Och likaså måste förstås människor känna till att vi har sänkt löntagarnas inkomstskatt för att vi ska få uppskattning för det även politiskt. Så därför berättar jag nu:

Ska vi slå vakt om välfärden så är det av stor vikt att fler uppmuntras att arbeta. Därför är jobbskatteavdraget ett av de viktigaste inslagen i Alliansens arbetslinje. Jobbskatteavdraget innebär att skatten har sänkts för alla som förvärvsarbetar och har stegvis utökas sedan det infördes år 2007. Det har blivit betydligt mer lönsamt att arbeta. Inte minst för låg- och medelinkomsttagare har detta märkts i plånboken.

En lön på ca 25.000:-/månad ger med jobbskatteavdraget ca 1.700:- mer i plånboken. Varje månad. Vill du räkna ut hur mycket mer du själv får ut i plånboken med jobbskatteavdraget så kan du göra det här.

Här finns exempel på hur mycket skatten minskar vid olika inkomster.

Enligt Riksrevisionens beräkningar förväntas antalet arbetade timmar öka med 2.6 % till följd av reformens fyra steg. De positiva effekterna förväntas framförallt uppstå genom att fler personer väljer att arbeta - reformen förväntas leda till att ca 88.000 fler personer arbetar. De beräknade effekterna för grupperna unga, äldre och utrikes födda är högre än för befolkningen som helhet.

Mer fakta om jobbskatteavdraget finns hos Ekonomifakta.

Riksrevisionens granskningsrapport finns här.