tisdag 22 juni 2010

Den nya skollagen

I eftermiddag beslutar Riksdagen om Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet.

Och det är ingen liten lag, vill jag lova. Regeringens proposition består av två tegelstenar på totalt 1.348 sidor. Utbildningsutskottets betänkande går inte heller av för hackor; 429 sidor. Den nya skollagen innebär att de regler som i dag finns i olika lagar samlas på ett ställe. Totalt är det bortåt 30 olika nya och gamla lagar som berörs. Och den innehåller många av de reformer som Folkpartiet arbetat för i många år.

Den nya skollagen omfattar utbildning från och med förskola till och med vuxenutbildning. Den slår fast att förskolan är en egen skolform, vilket glädjer alla oss som värnar det högkvalitativa pedagogiska arbete som många förskolor gör. Vi får nu en sammanhållen lagstiftning som täcker alla de skolformer och andra verksamheter som omfattas av skollagen.

Självklart är det också grundläggande bra att den nya skollagen i ökad utsträckning fokuserar på kunskapsuppdraget och att lagtexten renodlas utifrån respektive skolform, vilket på bättre sätt tar fasta på respektive skolforms särart

Några andra viktiga saker:
* Bara behöriga lärare ska få tillsvidareanställas som lärare eller förskollärare, med vissa undantag.
* Lärare ska undervisa i de ämnen de är utbildade för.
* Det individuella programmet för elever som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram ersätts med fem introduktionsprogram.
* Det blir tillåtet att ordna antagningstester för särskilda profilklasser i högstadiet för elever med speciella färdigheter i ett ämne. Det kan alltså skapas elitklasser för fler än idrottsbegåvningar.
* Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning.
* Alla elever ha tillgång till skolbibliotek.
* Rätten till stöd stärks för de elever som behöver det. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Den som har nekats plats vid en särskild skola med anledning av "betydande ekonomiska och organisatoriska svårigheter" får ökad rättssäkerhet. En beslutad åtgärdsplan, eller brist på åtgärdsplan, kan överklagas.
* Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder.
* Friskolor och kommunala skolor får mer likvärdiga regler.
* Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig.
* Den kommun som inte kan erbjuda förskoleplats inom fyra månader ska betala vite.

Riksdagens Utbildningsutskott föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag med ett förtydligande i lagtexten att även dövblinda elever ska tas emot i specialskolan. Oppositionen säger, som vanligt när det gäller regeringens utbildningspolitik, nej till det mesta.

Lärarauktorisationen hade varit bra att få med, tycker jag. Men detta arbete för att höja läraryrkets status finns med inom Lärarlyftet, så jag är förvissad om att även den reformen kommer.

Lärarnas Riksförbund välkomnar den nya skollagen även om de skulle vilja ha haft med ytterligare några förändringar. Men säger bl a att det är positivt att eleverna uttryckligen ska ges stöd för att nå så långt som möjligt i sin utbildning, inte bara garanteras stöd för att nå betyget godkänt. Och att det är bra att det nu blir tydligt vem som får tillsvidareanställas som lärare - tillsammans med den kommande lärarlegitimationen kommer detta att bidra till en högre kvalitet i undervisningen och förbättrade förutsättningar för att man som elev ska kunna nå de nationella kunskapsmålen. Även Lärarförbundet är positiva och skriver "Välkommen skollag stärker rätten till välutbildade lärare."

Den nya skollagen börjar gälla den 1 augusti 2010.

Här kan du läsa hela regeringens förslag och Utbildningsutskottets betänkande kan du läsa här.

Några artiklar om nya skollagen; DN, SvD,

Fler liberaler som bloggat om den nya skollagen: Anita Brodén, Per Altenberg, Mathias Sundin, Linnéa Darell, Carina Boberg, Rasmus Jonlund, Louise Stjernquist

4 kommentarer:

Anna Johansson sa...

Du skriver inget om vissa konsekvenser, om lagförslaget går igenom:
1. Att föräldrar inte längre kan välja pedagogik för sina egna barn.
2. Att föräldrar inte längre kan ta sina barn med sig för utlandsvistelse, även om man bevisligen lär sig mer under tiden.
3. Att politiker vägrat ta hänsyn till vetenskaplig fakta runt hemundervisning när de lagt skollagsförslaget.
4.Vilken hänsyn den nya skollagen tar till individens kultur och religion (ingen!)
5. Att klyftan mellan människor kommer att öka; borgare och arbetare, friska och handikappade osv.
6. Att den förälder som sätter sitt barns välmående före en skollag som strider mot mänskliga rättigheterna riskerar att sättas i fängelse och fråntas sina barn.

Varför nämner du inte att den nya skollagens syfte är att sätta stämpeln "tillhör staten" på alla barn?

Agneta sa...

Anna; Principen för alla barns rätt till en likvärdig, allsidig och saklig utbildning är fundamentala i det svenska utbildningssystemet. Det har ingenting att göra med, som du skriver, att barnen tillhör staten. Den tidigare skollagen har varit tydlig med att hemundervisning endast ska godkännas i enstaka fall, främst i de lägre årskurserna och då särskilda skäl föreligger (t ex sjukdom eller extrem glesbygd). Detta har i praktiken utökats att gälla även i andra skäl.

Det är regeringens, och min personliga, uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen. Bedömningen om synnerliga skäl och hemundervisning ska utgå från elevens intresse något som också Barnombudsmannen tydligt deklarerat vikten av.

Som du kanske vet, även om det inte riktigt låter så i det du skriver, så kommer den nya skollagen inte att innebära ett förbud för hemundervisning, däremot blir det en inskränkning mot dagens tolkning som har varit något lös och i princip inte kunnat garantera barns och ungdomars utbildning enligt de gemensamma värdegrunder som skollagen krävt. Det kommer alltså fortfarande att vara möjligt att ansöka om hemundervisning enligt lagtextens innehåll.

Cilla27 sa...

Jag tycker i stort att den nya skollagen är bra. Men jag undrar hur du ställer dig till de "stökiga" eleverna som i vissa/många fall har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar?

Har själv ett barn med ADHD som är störande i sin klass på grund av bristande impulskontroll och hyperaktivitet. Hon har även stora koncentrationssvårigheter och socialt samspel. Jag vet att hon är berättigad stöd för att klara skolgången men i dagsläget blir föräldrar som jag ofta hänvisade till skolans skrala ekonomi som förklaring till att hjälpen brister. Med den nya skollagen är jag rädd att barn som min dotter kommer att skeppas runt mellan olika skolor eftersom de faktiskt är störande och oberäkneliga. Just klausulen i nya skollagen som betonar skolans rätt att flytta barn som inte funkar skrämmer mig. Ska ansvaret i så stor utsträckning läggas på barnet? Finns det inte risk att skolan i stor utsträckning "gör sig av" med barn som inte platsar när det här kryphålet finns? Och var ska barnen i så fall ta vägen?

Inkluderingen - som innebär att alla barn ska få plats i skolan oavsett förutsättningar - som Björklund pratat sig varm om måste väl innebära att man inte ger upp om vissa barn som kräver mer?

Cilla27 sa...

"problem med socialt samspel skulle det vara"