Kärnkraft behövs för industrin, som behövs för jobben

Nästan hälften av all Sveriges el kommer från kärnkraften. Vi ska fortsätta satsa på alternativa energikällor, men vi behöver verkligen kärnkraften inom överskådlig tid. Och eftersom reaktorerna behöver bytas ut så är det dags att sätta fart med planeringen av nästa generation svensk kärnkraft nu.

Utan ett starkt näringsliv skapas inte ­tillräck­liga resurser för att finansiera vår välfärd. Det pratas mycket om jobben i valrörelsen men oftast utan den koppling som borde vara självklar; det är de privata ­före­tagen lägger grunden för välfärden. Utan dem har vi varken jobb eller skattintäkter för att finansiera vård, skola och omsorg.

Traditionellt har Sverige under lång tid drivit en framsynt ­industri­politik. Under 1960- och 70-talen byggdes den koldioxidfria ­elpro­duktionen ut och bidrog till att svensk ­industri kunde växa sig stark och bli världsledande på energi­effektivisering.

För industrin är energi- och ­transport­politiken avgörande för konkurrenskraften. Vänsteroppositionens förslag om att införa en kilometerskatt för tunga transporter slår hårt mot de människor och företag som lever och ­verkar i glesbygden.

Om industrin ska kunna investera så behövs el till konkurrenskraftiga priser. Kärnkraft och vattenkraft är de enda tillgängliga teknikerna för att ­skapa energi till rimliga kostnader utan att bidra till växthuseffekten. Därför var det så viktigt för industrin att vi i Riksdagen i våras fattade ett beslut som möjliggör att Sveriges tio gamla kärnkraftsreaktorer kan ersättas av lika många nya, säkrare och effektivare, när de gamla tas ur drift.

Effektiva transportlösningar och trygg tillgång till koldioxidfri el till konkurrenskraftiga priser är överlevnadsfrågor för svensk industris konkurrenskraft. Och därmed jobben. Inte minst i Västmanland.

Folkpartiledare Jan Björklund och Carl B Hamilton (också folkpartist och ordförande i Riksdagens Näringsutskott) skrev i gårdagens Dagens Industri att Pappers kongress (som pågår just nu) måste pressa Mona Sahlin på ett besked om hur socialdemokraterna ska ta ansvar för jobben och den svenska pappersindustrins framtid. I scenariot med vänsteroppositionens politik har 55 % av kärnkraftskapaciteten lagts ner om några decennier och inga nya reaktorer har byggts. Med Alliansens energipolitik har en nedlagd reaktor ersatts av en ny modern. Jag lyckas inte hitta någon länk till artikeln men klipper in hela nederst i bloggen.

Och i dagens DN skriver Jan Björklund tillsammans med forskningsminister Tobias Krantz tillsammans med EON Nordics VD Jonas Abrahamsson att de vill att ca 1.000 nya civilingenjörer med inriktning på kärnkraftsteknik ska utbildas.


Det kanske börjar bli dags för det ett Energiforsknings Centrum i Västerås, som jag arbetar för.

Fler liberaler som bloggat om kärnkraften: Per Altenberg, Rasmus Jonlund, Maria Weimer, Mathias Sundin, Eva Flyborg,
...........................................................................................
FRÅN CARL B HAMILTONS UTMÄRKTA NYHETSBREV HAMILTONS BLANDNING


Kan vi lita på att Mona Sahlin idag talar osanning om sin energipolitik på Pappers kongress?
Just nu pågår fackförbundet Pappers kongress i Norrköping. Idag lördag talar Mona Sahlin till kongressen. Därifrån måste ett tydligt budskap sändas tillbaka till Mona Sahlin: Socialdemokraterna måste ta ansvar för jobben och den svenska pappersindustrins framtid.

(Artikel av Jan Björklund, partiledare FP, och Carl B Hamilton, ordförande i riksdagens näringsutskott FP. En komprimerad version av texten publiceras i Dagens Industri lördagen den 4 september 2010).

Sveriges pappers- och massa industri är världens fjärde största exportör av massa och papper. Totalt arbetar ca 23 000 personer i sektorn. Den är också mycket energiintensiv och står för ca 40 procent av svensk industris totala elanvändning.

Fackförbundet Pappers anger själv att de ser prisutvecklingen på råvara och el de kommande åren som ödesfrågor för branschen. Pappersindustrin är för sin överlevnad i Sverige helt beroende av stabil tillförsel av el till internationellt konkurrenskraftiga priser.

De svenska kärnkraftsreaktorerna står ett normalår för nära hälften av Sveriges elproduktion. Vid ingången av 2020-talet inträffar något närmast dramatiskt för svensk energiförsörjning - då måste nuvarande tio kärnkraftverk att börja stängas av åldersskäl

Det finska konsultbolaget Pöyry har analyserat vad vänsterpartiernas respektive Alliansens energipolitik skulle innebära för de svenska elpriserna år 2030. I scenariot med vänsterpartiernas politik har 55 procent av kärnkraftskapaciteten lagts ner och inga nya reaktorer har byggts. Med Alliansens energipolitik har en reaktor som lagts ned ersatts med en ny modern reaktor.

Slutsatserna är inte överraskande. Eftersom utbudet av el minskar stiger elpriserna, i Pöyrys analys med drygt 20 procent. Utsläppen av koldioxid blir fyra miljoner ton större med vänsterpartiernas energipolitik eftersom Sverige i deras alternativ i högre grad kommer att behöva använda fossila bränslen.

En sådan prisökning blir dödsstöten för pappersindustrin. Utflyttad elintensiv industri minskar visserligen Sveriges koldioxidutsläpp, men inte utsläppen på jordklotet. Företagen flyttar till länder med billigare fossilbaserad elproduktion och lägre klimatkrav än i Sverige. Då ökar istället de globala utsläppen. Vänsterpartiernas politik är alltså dålig både för klimatet och för de svenska jobben.

Pappers själva är medvetna om dessa konsekvenser. Förbundets ekonom Christer Larsson kritiserar i LO-tidningen (2/7 2010) Miljöpartiet politik. Larsson påpekar att den leder till högre transportkostnader (kilometerskatten), högre elpriser (nedlagd kärnkraft) och högre råvarupriser (ökat uttag av konkurrerande biobränsle ur skogen) vilket tvingar industrin att lägga ned i Sverige och flytta utomlands.

Det stora problemet för svensk basindustri är att Socialdemokraterna låtit Miljöpartiets linje bli gemensam rödgrön politik. Det hotar att leda till en nationell katastrof för stora delar av svensk industri och näringsliv.